Hyséns

Vad sa kannibalen till Göteborgaren? "E du go, eller?"

Det är svårt att höra vad du säger.

Vad sa kannibalen till Göteborgaren? "E du go, eller?"

Hej, här är Glenn Hysén, och här är allt sig likt.

Äh, vad fan.

Jag bor kvar i Lunden med min sambo Camilla.

Hur mycket tvättmedel har han använt?

Jag har fem barn, och längre ner på gatan bor Anton och Annie.

Det är bara ett stenkast. Jag kan höra dem.

Det här ljudet med Annie och Anton, jag fattar inte.

Jag är superkär i Camilla på alla sätt.

Hon har väl bara en brist. - Är han där så är han offside.

-Det är att hon inte kan fotboll. -Gick den in?

Herregud, vad är detta?

Fotboll är en stor del av mitt liv-

-men det finns ju andra saker jag tycker om.

-Jag älskar att hänga med mina barn. -Vi ska till ett medium.

Och barnbarn.

Glenn!

-Det är skönt att kunna hjälpa till. -Var har du klistret?

När jag, Annie och pappa gör saker tillsammans blir det kaos.

-Tycker du det ser bra ut? -Du får ställa sängen emot.

Jag har tre livsmotton.

Krångla inte till det.

Det här är riktigt bra. Tills den jäveln åkte under där!

Skratta mycket, det mår man bra av.

Och framför allt: Ha det gött - sommar som vinter.

Fy fan vad gött.

-Jävlar! -Så kan du inte göra, Glenn.

-Mormor tål inte gran. -Han borde väl kanske veta det.

Vet du vilket jobb jag har haft?

Ska man stoppa i en peng, är det därför?

-Då är man inte helt dum i huvudet. -Skratta inte nu.

Jag är mäktigt imponerad, faktiskt.

Men fan, Anton!

De var som hund och katt, så i dag är det roligt att se hur nära de är.

-Hej! -Hallå, gubbar.

-Oj, oj, oj. -Det här kan bli min grej.

-Ska jag ge dig ett litet tips? -Håll i hatten, nu kör vi.

Jävlar vad mycket folk. Det är helt sinnes.

Jag och Anton ska vara gästtränare för ett fotbollslag. Skitkul.

-Hallå, Glenn, hur är läget? -Det är bara bra.

Som spelare var jag ingen talang.

Varken snabb eller teknisk, det är ren vilja.

-Tjena Hysén! -Träna och träna som en idiot.

-Hur gamla är de? -Tio.

Du får ta taktpinnen, jag är moraliskt stöd. Du är ju tränare.

150 000 gånger har man tränat såna.

Jag får mycket förfrågningar, men det här är viktigare.

Det är en bra grej, att träna ungdomar.

Nu är det lite press på dig, här.

Fan, publik också.

Alla heter Glenn, alla heter Glenn, Alla heter Glenn i Göteborg!

Det är bra, kanon! Tack så mycket för det härliga välkomnandet.

Vi ska hålla i en träning i dag. Gå ihop två och två.

Är ni två och två? Där är ni fyra. Två, två...

Det är en höjdare att få hit Glenn och Anton Hysén.

Två och två, så det är bra. Lite uppvärmning.

Fantastiskt för killarna att träffa en lagkapten i Liverpool-

och svenska landslaget, en legend.

Ta mig på det benet. Nej, inte så.

Är du med? Upp med ditt ben.

Känslan av att se farsan träna kidsen är att man varit där själv.

Det blir nostalgiskt.

Då puttar vi framåt.

Som fotbollsspelare var jag en slagskämpe.

Folk kommer att dö.

Glidtackla. Ingen teknik, ingen snabbhet.

Sabba för motståndarna.

De får tåla lite.

-Jävlar anamma. -Annars blir det en chock sen.

Bara kriga. Kötta.

Jag kom långt på det.

Du ska hjälpa barnen.

Putta honom framåt, med handen.

Ja, det går bra det med.

Det skadar inte.

-Slå ner ungarna. -Du kanske ska ta det lugnare.

Jävla kackel. De verkar tycka att det är kul. Det är det viktigaste.

Hallå! Det räcker!

-Inte slå, dra! -Du lär dem att slå ner varandra.

En tränare måste behandla alla lika.

Inte vissa så och vissa så. Alla ska ju göra nåt tillsammans.

Han måste få ihop alla.

Ner, längre ner, och så putt.

Det finns olika spelarkaraktärer. En kan dribbla, en kan glidtackla.

Man ska få ut 100 % av det de är bra på.

Är ni klara? Kör! Kom igen!

Ni ska göra mål här.

Farsan har även tränat mig. Det jag gillade var att han var så simpel.

Kör!

Det var inte så mycket snack. "Ni ska göra det, du ska göra det."

Skitkul, de är ju duktiga.

Farsan behandlade inte mig annorlunda.

Det var samma kriterier för alla.

Hade jag tid hade jag gärna haft ett lag.

Men det går inte. Då får man lägga ner allt annat.

Om nåt inte var rätt, så bara: "Nej, så är det inte. Så här funkar det."

Kom till avslut. Där, ja.

Man lärde sig på rätt sätt.

Vi älskar Glenn Hysén!

Det var ett nöje, ni är fan bra allihop.

Det sjukaste är att de här barnen vet vem pappa är. De är tio år.

Han spelade fotboll när de inte ens var påtänkta.

Bertil? Får jag ta den, Bertil?

Det är sjukt att de frågar om autografer och sjunger.

Men "alla heter Glenn i Göteborg". Alla vet den.

Det som jag tycker är sjukt bra med fotbollen är att-

-det för mig och farsan samman. Vi kan prata om det, kolla på det.

Man har vuxit upp med det. Fotboll är allt för oss.

Sitt ner i båten, Leicester!

Dags för tröja.

I dag är det match. Jag är så jävla pepp. Liverpool-Leicester.

Det är som en helig stund framför tv:n.

Jag ser ju inte ett jävla piss.

Liverpool är allt för mig. Jag missar aldrig en match.

Jag är ändå född där. Min farsa har spelat för dem.

Folk fattar inte hur stort det är.

Det är det viktigaste som finns.

När det är match är det ingenting annat.

Det är därför jag kollar hemma i stället för barer.

Då måste du prata. Det är fotboll, fokusera på det.

Sí! Där har vi den! Mina små babes.

Mot Premier League-titeln.

Anton?

Hallå? Alltså...

For fuck's sake!

Anton? Det här är inte sant.

Här kommer curlingmamman med tvätten och sliter och släpar.

Och så öppnar han knappt dörren.

-Hur ska jag kunna bära allt? -Jag kommer.

Morsan har en förmåga att hälsa på, och tajmingen är värdelös.

Mitt i en match.

I dag spelar Liverpool, förmodar jag, och han är hysterisk.

-Jalla! -Men du, lugna dig.

-Kom igen, nu kör vi. -Nu ska jag se på Liverpool-match.

Då får man vara tyst, och...

-Kom igen! -Vov, vov, nu går jag.

Så här fint har du aldrig haft din tvätt.

-Men sätt dig ner, vem bryr sig? -Herregud!

-Jag har köpt pizza. -Nu anfaller de.

När Anton tittar på en match...

-Vill du ha nåt att dricka? -Kör!

Jag kan känna frustrationen vibrera: "Stör mig inte!"

Han blir indirekt otrevlig. Det är lika bra att sitta tyst.

-Lägger du på kuddarna nån gång? -Kör då!

Lägg in den!

Det finns inget jag hatar mer än att kolla på match och ha nån som bara...

"Vad tycker du?" Man bara: "Käft!" Matchen är här nu.

Jag måste fokusera.

-Lägger du in tvätten nån gång? -Spela rätt då, för helvete. Kör då.

Men kör då för fan. Tryck!

Där ja!

Om han skulle välja just nu mellan mig och Liverpool-

så skulle han nog välja Liverpool.

Vet du vad? Jag har lärt mig snusa.

-Jag har en här nu. -Jävlar vad bra.

-Då pratar jag med väggen. -Det är läge, för fan. De kommer nu.

Jag måste vara allergisk, jag hickar hela tiden.

-Jag orkar inte. Vad är poängen? -Poängen är att jag nästan dör.

Här försöker jag få lite prat och uppmärksamhet. Noll.

När det är fotbollsmatch.

-Vet du vad? -Tryck dit den, då!

-Vad är det? -Jag har en present till dig.

-Men gå på, då! -Jag har en jättefin present med mig.

Det är match. Tyst.

Sì!

Varsågod! Två dagar gammal är du där.

-Du kan sätta den nånstans. -Jag tror att han uppskattade bilden.

Var ska vi ha den här? Var vill du ha den?

-Inte framför tv:n! -Det är bara match, Anton!

Nej det är det fan inte. "Det är bara en tavla", säger jag då.

Inte bara för att han var nyfödd, utan han hade Liverpoolscarfen.

Det. En dag gammal.

Nu blir det säkert mål för att du pratar hela tiden.

-Men ta bort bollen! -De är inte bra just nu.

-Det är för att du pratar hela tiden. -Det står faktiskt 2-0.

Det går fort i fotboll.

Du har varit ihop med en fotbollsspelare så du borde veta.

Anton, han är Liverpool. Han är född i Liverpool.

Han är liverpoolare, alltså. Det är bara så.

-De måste göra ett till mål. -De har jobbat upp sig bra nu.

Det är bara för att du har pratat i typ 40 minuter.

-Du är fåfäng. -Nej.

Farsan blev "Sveriges sexigaste man".

Men jag har aldrig uppfattat honom som fåfäng, förrän nu.

Andas lugnt, Glenn.

Det är kul att Anton följer med gammelgubben och kör paddeltennis.

Vad spelar vi om? En sån, rätt upp i röven.

Det måste stå nåt på spel, det kan vara en smäll på käften, eller...

...nån enkel grej, bara. Det är jätteroligt.

Här var jag inte i går.

I dag ska vi ha en grabbkväll.

Så jag och Anton tänkte handla lite mat inför kvällen.

-Jag tar den här. Vad ska du ha? -Nåt käk, så enkelt som möjligt.

Vi ska spela paddeltennis med min kompis Micke och hans polare.

Sen kommer de på middag.

Enkelt. Finns det kräftor och räkor så tar vi det.

-Lite bröd till det. -Men ta bröd då. Ska du doppa det?

Jag har inga direkta planer på vad vi ska äta.