Deceived

TILLS DÖDEN SKILJER OSS

- God afton. - Jag skulle möta Adam Lucas här.

Han är nog inte här. Vill ni titta?

Jag vet inte hur han ser ut.

Sätt er i baren eller vid bordet, så ska jag säga till när han kommer.

Ursäkta. Kan ni fråga den mannen om han heter Adam Lucas?

- Jag är ledsen, nej. - Tack så mycket.

Jag öppnar! Det är nog de som ska hämta mina änglar.

Är det inte helt otroligt?

Det kändes som om jag hade sett dig förut.

- Verkligen? - Den här amforan ska lagas.

Du minns kanske inte, men jag var här i fjol.

Jag var här med en mosaik från 200-talet, från Herculaneum.

- Det var en mörkhårig kvinna här då. - Charlotte, min partner.

- Jag kommer ihåg den mosaiken. - Hon gjorde ett fantastiskt jobb.

Jack Saunders, intendent på Founders museum.

Adrienne Davis. Jag har ingen titel.

- Trevligt att äntligen träffas. - Detsamma.

- Jag går nu, Adrienne. - Jag låser.

- Det var hon. - Ska vi titta på den?

- Vi hade hus i Searsport i Maine. - Searsport?

Det hade min faster och farbror med.

Jag och mina kusiner badade jämt.

- Vi var nog där samtidigt. - Var du på The Breakers?

Vi smet in där för att dricka och dansa.

- Vilken var din favoritlåt? - "Earth Angel".

God morgon. Nej, nej! Res er inte för min skull.

Fortsätt med det ni höll på med.

- Skål för Adam Lucas. Ett varmt tack. - Vem?

Din okände partner häromkvällen.

- Vad har du för planer för kvällen? - Jag vet inte.

- Och i morgon kväll? - Jag vet inte.

Och hela resten av ditt liv?

Går jag för långt nu?

Det återstår att se.

Då är det dags att sjunga.

Kan jag skära upp den nu, mamma? - Tack, pappa!

Mitt läskigaste köp var 1,2 miljoner för en etruskisk urna.

Den var i så gott skick att vi betvivlade dess äkthet.

Vi satte fem experter på den. Det bästa jag någonsin har köpt.

Det är dags för tårta.

- Får jag! - Å nej!

Inte ingenting kvar!

- Det är jag. - Den dagen du föddes.

- Den lyckligaste dagen i mitt liv. - Mitt med.

- Var är farmor och farfar? - Du menar min?

- Då ska vi se? Är det de? - Nej, det är inte de.

- Är det de? - Nej, inte de heller.

Där är de.

Här är en bild på mig som liten pojk i Nebraska. Där står farfar Thomas-

och där är din farmor Lorraine.

Och det här är min cykel.

Och här bakom, fast det syns inte, är kullen där vi brukade åka kälke.

- Berätta om farmors ögon. - Farmors ögon var vackra...

- Som mina. - Ja.

- Nu måste du sova. - God natt, pappa.

Vet du vad jag tänker på?

På hur lyckligt lottad jag är.

Lyckligt lottad - hur då?

Du fattar ju ingenting.

Du är vackrare än hon.

- Adrienne? Vad är det där? - En underklänning!

Är det en underklänning? Du är jättesnygg!

- Hej, Jack. - Hej, Harvey. Är det min tur nu?

Jag hatar sånt här.

Ni två borde starta en klubb.

- Har urnan kommit? - Den skulle komma i går.

- Jag vill inte skiljas från den. - Ni ska få särskilt besökstillstånd.

En generös gåva, mrs Peabody. Vi är gränslöst tacksamma.

- Var är Tomasz? - Jag vet inte.

Hälsa honom att jag vill ha ett tack från honom också.

- Besökstillstånd? Så len i mun... - Det krävs övning.

- Vem övar du på? Mig? - Så fort jag får en chans.

Ursäkta. Jag vill ringa hem till Mary. Får jag låna din telefon?

- Här. - Tack.

Har han verkat deprimerad? Plötsliga växlingar i humöret?

Han såg ut att må bra i eftermiddags.

- Han hade hjärtbesvär. - Han åt mycket medicin.

Han pratade om en fisketur, han planerade att åka bort.

Ja, han sa det... till Connecticut.

Ni får komma in i morgon och skriva under er redogörelse, mrs Saunders.

Naturligtvis.

- Vi andra, då? - Det behövs inte.

Vi kontaktar er om det är något.

- Mår du bättre? - Nej.

Jag skriver på en redogörelse och sen är saken avslutad.

- De ser sånt här hela tiden. - Men det gör inte jag.

- Tomasz var värd mer än så. - Jag vet.

Jag fattar inte att någon som ska begå självmord-

ställer sin klocka på ringning.

De sa ju det. Klockan var antagligen ställd på förhand.

Kan du kvittera det här? Det ska lånas ut till Corcoran-museet.

Det ser ut som om någon redan har gjort en test på det här.

Badkaret väntar, sötnos. Klä av dig.

Jag är strax tillbaka.

Vad är det?

De har upptäckt ett falskt halsband i den egyptiska samlingen.

Fyra och en halv miljoner dollar. Det var jag som köpte det.

- Vem bestyrkte dess äkthet? - Harvey.

Men det är min karriär och mitt rykte som står på spel.

Jag vet vad jag köpte. Det var äkta.

- Någon måste ha bytt ut det. - Tomasz.

- Vad? - Han kanske behövde pengar.

Något kan ha hänt.

Tomasz var ingen brottsling.

Jag försöker förbereda dig på att alla blickar kommer att riktas mot mig.

Bra, sötnos. Nu tar vi ryggen.

Det är väl inte för varmt?

Förlåt mig.

- Vad skulle jag göra utan dig? - Du skulle nog komma på något.

Vem är du?

Vill ni att jag ska laga middag?

Vad är ni sugna på? Stekt lödder?

Jag älskar dig. Tack.

Ernesto’s? Jag vill beställa mat för avhämtning.

Tre kycklingfrikassé, ris och bönor. - Har vi cola?

- Ja. - Ingen cola.

Jag har nån annan på linjen. Jag hämtar det om tio minuter.

Hallå? Ja, det är jag.

Fan, det är inte sant? Ovanpå allt annat...!

Visst, jag kommer.

Hej då.

- Jag måste till Boston. - Boston?

Och det nu, med allt som har hänt.

- Vad är det? - En auktion. Morgan-samlingen.

Jag kan inte säga nej nu.

- När måste du åka? - Det går ett flyg klockan tio.

Kan du ta fram min grå kostym?

- Behöver du de här? - Vad är det?

- Ett kontokortskvitto och ett visitkort. - Vems?

- Daniel Sherman. - Vem är det?

Ingen aning. Det står ett nummer.

- Jag slänger det. Tar du taxi? - Nej, jag tar bilen.

Det har vart en jobbig dag, va?

- Jag älskar dig. - Och jag älskar dig.

Skynda dig hem igen, älskling.

- Förlåt att jag är så sen. - Ingen fara.

- Vi får dra lott om vem som ska upp. - Jag gör det gärna.

- Skulle Jack möta dig här? - Nej.

- Lustigt, jag tyckte jag såg honom. - Han är i Boston till i morgon.

Det här blir mycket jobb. Vi måste få upp ställningar med en gång.

Älskling...

Jag älskar det. Det är underbart.

- Du borde inte ha gjort det. - Vem sa att det var för din skull?

Jag borde ha fattat det.

Det hände något konstigt i går.

Charlotte och jag kollade ett jobb på Chesterfield Hotel...

Hon sa att hon kunde ha svurit på att hon såg dig gå in i baren.

Säg som det är. Var du i New York i går?

Har du en älskarinna?

Är jag otrogen på Chesterfield? Du skojar - deras rumsservice är botten.

På sin sjätte bröllopsdag borde man slippa vänta på bord.

Fel, den sextionde slipper man det.

En skål! Du kan väl utbringa en skål, Harvey?

- Jag känner mig inte så spirituell. - Jag gör det.

Skål för Adam Lucas. Ett varmt tack.

- Vem är Adam Lucas? - Det är en bra historia.

Jag ska kolla hur det går med bordet. Jag har lite kontakter här.

- Berätta en vits. - Livet är för jävligt.

- Och poängen? - Finns ingen.

- Vad är det? - Ingenting.

Du kan berätta för mig.

Jag måste be Tomasz familj om kontobeskeden från hans bank.

- Jag kände mig som en skithög. - Vad letade du efter?

En Daniel Sherman beställde det falska smycket i Stuttgart.

- Han betalade 10 000 i resecheckar. - Daniel Sherman?

Säkert ett falskt namn. Poängen är att Tomasz konto var som det skulle.

Så nu är vi alla lovligt byte.

Bordet är klart.

Nej, för att det inte är...

Jag har redan sagt det till dig. Om det här skulle ske, måste...

Nej, det är ingen fara. Inga problem... Jag med.

Vi ses snart. Hej då.

- Är allt som det ska? - Jadå.

Jag... kom plötsligt på att jag måste ringa till San Francisco.

Tidsskillnaden, du vet.

Allt är som det ska. Väckte jag dig?

Kom så går vi och lägger oss.

- Jag målar min fågel lila. - Är det en magisk fågel?

- Hej, allihop! - Hej, mamma.

- Tycker du om mina färger? - Det är ju jättefint.

- Du måste färglägga träden. - Vilken färg?

- Hallå? - Är Jack Saunders där?

- Tyvärr. Vad gäller det? - Det är från Vogue Lingerie.

Mr Saunders glömde sitt kreditkort här.

- Ringer ni ända från Boston? - Nej. Vi finns på Manhattan.

- Är det hos Saunders? - Ja. Det är rätt nummer.

- Han kan hämta det här. - Det ska jag hälsa honom.

- Jag visste inte att du var här. - Jag går bara igenom gamla papper.

Jag ska ta hans kostymer till kemtvätten.

Lämna dem. Vi tar dem i morgon.

Vad gör du? Vad...?

- Vad gör du? Vad sysslar du med? - Jag letar efter något.

Vad då?

Jag hittade den här i fickan på din kostym.

Den du hade på dig till "Boston". Du var inte i Boston.

Det var du som var på Chesterfield Hotel.

Du hittar en karamell i min ficka och plötsligt är jag en lögnare?

Du beskyller mig för att ljuga. Och mer? För att vara otrogen?

Herregud...!