Untold: Chess Mates

Det finns lika många möjliga schackpartier som atomer i det synliga universum.

31-årige norrmannen Magnus Carlsen är den nuvarande världsmästaren i schack.

...regerar i en sport som spelas av 500 miljoner människor.

Magnus måste komma ihåg positionen hos 320 pjäser

och samtidigt räkna ut tio drag och motdrag på varje bräde.

Magnus vinner samtliga partier.

Jag kan se det hela direkt, där andra bara ser kaos.

Det var det, mitt herrskap. Carlsen vann...

Magnus Carlsen.

Magnus Carlsen har en mental skärpa som ingen annan förfogar över.

Jag har varit världens absolut bästa spelare nu i 12-13 år.

Magnus gör saker som ingen människa jag nånsin har träffat klarar av.

Ser du dig själv som ett geni?

Undrar jag nånsin varför han fick den här gåvan?

Lever vi i en simulering?

Jag heter Magnus Carlsen.

Magnus Carlsen!

Schackets egen Mozart. Ett av vår tids stora genier.

En stor applåd för Magnus Carlsen!

Den regerande femfaldiga världsmästaren.

Magnus Carlsen besegrades i en riktig skräll under Sinquefield Cup.

Magnus Carlsen drog sig just ur.

- Carlsen förlorade mot den unga spelaren. - Det skakade om hela schackvärlden.

Blir man galen av schack? Eller skulle man bli galen utan det?

En av tidernas största schackmästare anklagar en medspelare för fusk.

Han anklagade den 19-årige amerikanen Hans Niemann.

Allt jag gjorde var att besegra honom.

Hans paranoia har nått en osund nivå. Han har skapat ett monster.

När han är gammal kommer jag vara ung och på uppgång.

Jag ska bli världens bästa spelare.

Och varenda jävla dag kommer han tvingas inse att...

...det var hans fel.

Schackvärlden ogillar fuskare.

Klart att det är samordnat. Det är en konspiration mot mig.

Folk tror att han fuskar. Så enkelt är det.

De tror att jag fuskar. Är de från vettet?

Fuskar Hans i närschack?

Nu är det krig.

Allt detta på grund av en personlig vendetta.

Har du nånsin använt analkulor under ett schackparti?

Ibland undrar jag hur mitt liv skulle se ut utan schack.

Jag tror att det gör mig både gott och ont.

Jag har funderat mycket på vilket pris man får betala som geni.

För min hjärna är förstås kapabel till saker som

gör mig rätt duktig på schack och andra kreativa saker.

Men det har ett känslomässigt pris. Det är därför jag aldrig har varit normal.

Som 16-åring sa jag till mina föräldrar: "Jag ska dra till New York och bo själv."

Alla sa att jag var galen.

Men jag behövde bevisa för mig själv att jag kunde bli bäst i världen.

Och det trumfade att bo med min familj och ha den tryggheten.

Det kunde gå två månader utan att jag pratade med nån.

Men... Jag brukade sitta uppe 30 timmar i sträck, utan sömn.

Jag höll mig vaken och löste schackproblem nonstop.

Jag slukade allt jag kunde om schack.

Jag analyserade gamla spelares partier.

Jag lärde mig så mycket som möjligt om öppningar.

Bobby förutsåg sex drag, men han förutsåg inte sju drag.

Jag satt vid datorn 12-16 timmar om dagen och spelade tusentals partier i månaden.

Jag insåg att jag bara kunde bli bättre om jag mötte mycket starkare spelare.

Varje chans att möta de bästa spelarna var en chans att absorbera deras styrka.

Det är schackets hela jävla ekosystem.

Det finns inget annat.

De har monopol på hela onlineschackvärlden.

Vi ser inte direkt ut som den stereotypa schackspelaren.

När jag säger "schackspelare" tänker folk på nån gammal vit man från Ryssland.

"Schack är inte coolt. Det är supersvårt.

Det är bara för nördar och ingenting för mig."

För schack är till för bönderna, med sin potential att kliva framåt och utvecklas.

Schack är till för alla.

Välkommen till Under the Green Pawn.

Vi lanserade sajten i maj 2007.

Önska mig lycka till. Vi ses på andra sidan.

Men det var väldigt småskaligt.

Jag tackade nej till jobb på Facebook, Palantir och Youtube.

Hela Silicon Valley sa att schack aldrig skulle bli stort nog att investera i.

De skrattade väl mest ut oss under mötena.

Vi var jämt i underläge.

Fram till covid.

Idag har WHO officiellt slagit fast att det här är en global pandemi.

- Asiatisk jättebålgeting. - Det är ett filter.

Hur får man bort det?

Pandemin var fullkomligt galen, men för schackvärlden var det helt otroligt.

Det syntes i serverloggarna och på antalet registreringar.

För varje land som hamnade i lockdown: Registreringsboom.

Italien var först ut.

Registreringar i Italien: Boom!

Sen var det Indiens tur. Registreringar i Indien: Boom!

Och för varje land som hamnade i lockdown

ökade antalet registreringar gånger fyra eller fem, direkt.

SCHACKET BLOMSTRAR

- Vi kan väl spela lite schack? - Gärna det.

Och sen kom Netflix-serien The Queen's Gambit.

De två vågorna kolliderade och drog i väg.

Vi gick från en miljon aktiva användare om dagen

till fem, sex miljoner aktiva spelare.

Det var helt galet.

Vad är företaget värt idag?

Det närmar sig nog... en miljard dollar.

Nu gissar jag. Jag bryr mig inte direkt, men det är vad jag skulle gissa på.

Helvete!

Under pandemin tänkte vi konstant på vår nästa tillväxtmöjlighet.

Vad fan hände nu?

Vi såg influerare spela schack en masse, vilket helt saknade motstycke.

Det blev mitt jobb att handplocka stjärnor och skapa vårt streamingprogram.

- Det går till övertid! - Dambyte!

Danny blev den kanske viktigaste personen i hela schackvärlden.

Vi har förändrat schacket än en gång. Jag älskar er. Salud.

Man hamnar i en situation där man blir grindvakten åt folks hopp och drömmar.

Och alla ville bli kända.

Lägg av!

Du blev just ägd!

Innan pandemin kände jag inte till Hans Niemann.

Jag visste...

Hans!

Du blev just ägd!

De största schackinfluerarna, som idag har miljontals prenumeranter, var helt okända.

Okej, gör slut på honom.

Schack blev en fluga. Det blev en trend.

Och då följer alla bara efter.

Kolla, 2 700 tittare. Jäklar.

Ni älskar ju det här.

Det finns alltid möjligheter om man letar.

Så jag började streama på Twitch varenda dag.

Hallå, kollar du på Twitch?

- Är du Hans Niemann? - Jag är Hans Niemann! Shit!

Här hade vi en ung, begåvad amerikan...

...med ett helt galet självförtroende.

Nu ska vi bete oss här, och låta showen fortsätta.

Han är kaxig.

Ja!

Och det kändes rimligt för oss att hjälpa honom bli en streamingstjärna.

Jag blev som en mentor för honom.

Apropå våra deltagare är de så redo nu. Vi ser Hans Niemann här.

Han har sina Doritos, vilket är hans favoritos.

Vår relation var tänkt som ett fullständigt partnerskap.

Och Hans var speciell för oss.

Torn e7. Sug mig!

Jag hade många fans.

Ilskan är inte spelad.

Tyvärr är det sån jag är.

Tick tack. Tick, tick, tick!

Det som skilde mig från resten

var att de var så tråkiga att jag blev intressant.

Hur kan han vara så smart?!

Okej, nu tar vi det lite lugnt.

Inga krusiduller, utan lugnt och kontrollerat.

Jag heter Hikaru Nakamura. Jag är en stormästare.

Jag är just nu världstrea i det underbara spelet schack.

Datorn kommer att meddela om jag har fel, men kungen till f6 är nog det enda...

Hans och jag brukade spela blixtschack online.

Han var helt klart en stark spelare.

Vänta, va? Nej, vad galet.

Men jag gillade inte direkt hans galna upptåg.

Inom traditionellt schack ska man vara mycket korrekt.

Man konstaterar bara: "Jag vann." Eller: "Han var bättre."

Gratulerar, sir. En lysande kupp.

Men Hans är väldigt vild. När han förlorade gormade han och skrek.

När han vann sa han: "Jag är bäst i världen."

Jag är en gud. Så sitt ner, för fan, och häng bara med!

Varför ska jag inte säga vad jag tycker?

Vissa gillar det, andra inte.

Fansen må ha gillat det, men det fanns många som inte gjorde det

och som tyckte att det var respektlöst och opassande för en seriös spelare.

Det snackades en del: "Varför håller han på så där?"

Och de tycker att det är så himla galet, men i sportvärlden är det inte det.

Det är normalt.

Folk är idioter. Min förklaring kommer att få de allra största att se ut som idioter.

Varför måste jag förväntas vara så himla artig och snäll?

Det sägs att snälla killar kommer sist. Och jag är ingen snäll kille.

Det går inte om man ska bli bäst, tyvärr.

STAVANGER, NORGE

Ibland har jag känt mig väldigt förvånad över att faktiskt vara världsbäst på nåt.

För jag ser inte mig själv som särskilt anmärkningsvärd.

Jag vet att jag är relativt intelligent, men jag är inget geni.

Jag är liksom inte fantastisk.

Jag vet bara att när jag sätter mig vid brädet

så är jag bättre än motståndaren.

Ibland känner jag att jag inte förtjänar det.

Ibland upplever jag att det faller sig naturligt för mig.

Det finns säkert personer som har jobbat mycket hårdare

utan att ha gått lika långt.

Vad vet du om Hans?

Vi hade spelat online några gånger.

Och det kunde vara ganska underhållande, för han hade rätt galna humörsvängningar.

Vi ska möta Magnus, för i helvete! Vi ska möta Magnus Carlsen!

Jag var bara en grabb som inte såg sig som en potentiell mästare.

Och plötsligt ska jag möta Magnus.

Möta världsmästaren, som jag har sett upp till så länge.

Klart att jag var glad.

Herrejävlar!

Han var hyfsat duktig, men jag vann ändå partiet ganska lätt.

Matt. Mycket trevligt.

Han är en duktig spelare som råkar vara amerikan och pratar mycket.

Det finns ett klipp som jag tittar tillbaka på, där jag säger typ:

"Ni kanske inte tror mig och tycker att jag är galen, men..."

En vacker dag ska jag besegra Magnus och kliva fram och blir bäst i världen!

Och ni kommer att vara med mig hela vägen dit.

Det var som en resa.

Folk ville se en underdog övervinna en av världens bästa spelare.

Vi har så jävla många stormästare,