ആദ്യത്തെ 200 വരികൾ.
Hej, jag heter Kurt Loder.
Under nästa timme ska vi återuppleva 1993
i all dess bisarra, åskdundrade prakt...
I MÖRKRUMMET
Hallå?
Hallå?
Vem där?
Lämna mig ifred!
Försvinn härifrån!
God morgon, Nora.
- Min favoritperson. Hur är det? - God morgon.
- Jag mår bra. - En baconburrito
- och en våffel-specialare. - Jag tar en våffel-specialare
och sen era mest färgglada flingor.
- Jag med. - Hörni... Hörni!
Kortläsaren är sönder. Bara kontanter idag.
Vi har ett kontantlöst samhälle.
- Ja. - Så för att förtydliga,
betyder det ingen mat?
För vi svälter.
- Varsågoda. - Salta kex?
Jag trodde inte att folk åt såna.
Det är bara nåt
man får gratis med soppa.
Det är det.
Du. De var inte så dumma.
- Det får stå för dig. - Se upp!
Hur gick det, Lucas?
Jag chillar.
Lucas!
Jäklar! Jag sa åt dig att sluta göra så där!
- Hur gick det? - Ingen fara.
Det är bara mitt huvud den här gången.
Är det bara huvudet?
Han gör mig nervös.
Hur kan han fortfarande vara vid liv?
Lucas! Nej, nej, nej!
Okej!
En applåd för våra Port Lawrence Titans
och deras lagkapten och min favoritperson...
Jag skulle inte säga det, men gjorde det, Isaiah Howard!
Kom igen, Titans!
Kom här! Kom igen!
Kom igen! Ja!
Port Lawrence High! Hur är det?
Hej, älskling.
- Pappa... - Oj, förlåt.
Jag glömde att vi är i skolan. Du är inte min dotter.
- Hej, Margot. - Hej.
...ingen garanti...
Tog du med en bok till ett pepp-möte?
Det är mitt sätt att dölja att jag saknar skolanda.
Funkar det?
Nej. Det gör det inte.
Hör på nu, det här är vårt år!
Titans, vår tid är nu!
Tror ni att glansdagarna ligger bakom oss?
Nej, då. De är precis där vid våra fingertoppar.
Jag vill att ni håller upp era fingertoppar och viftar med dem.
Port Lawrence High,
jag vill att ni ska veta att jag älskar den här stan!
Och Port Lawrence High, jag älskar det här spelet!
Men Port Lawrence High,
viktigast av allt är att jag älskar er!
Jag har ett litet problem.
Nej, nej, James.
Jucka inte i luften, vi har pratat om det här!
Jag juckar oss till seger!
Nej, så kan man inte göra.
Fotbollsspelare suger, va?
Det där var okänsligt, förlåt.
Det är ingen som suger. Alla är bra på sina saker.
Suger ingen? Tycker du det?
- Vet inte. - Jeffrey Dahmer,
är han en cool snubbe?
Nej, det är han inte.
Eller Andrew Johnson, är han schysst?
Jag vet inte vem det är, men jag måste lita på dig.
Redo, ett, två, tre...
Titans!
Jag älskar er så mycket.
Snälla, släpp inte micken.
Den är jättedyr.
Kom här, raring.
- Tack, Susan! - Jag heter Isabella.
Jag älskar er!
Jag vet inte vad du tyckte, men det kändes bra.
- Sa jag inte det? - Vet du,
jag är inte ens nervös inför fredag kväll.
- Jag fixar det. - Vänta. Det är Sam.
- Var cool. - Vad menar du?
Ge mig lite specifika instruktioner.
Läget?
Läget?
Läget?
- Vad fan var det där? - Jag vet inte.
Jag trodde bara vi hälsade på varandra.
Nej, det var ett känsligt ögonblick.
Vi var fem steg från nåt betydande
jag kan berätta om för min terapeut.
Du gav mig inga instruktioner.
- Hej, raring. - Som en... Oj, hej.
James har ännu inte bjudit ut Sam.
Okej, vad är det som tar sån tid?
Varför bryr ni er så?
För att vi älskar dig.
Tristess.
Åh, inte nu igen!
Vad är det?
Hallå, allihop! Halloweenfest hos mig,
imorgon kväll. Kom utklädd.
Kom dit eller...
Är det en gris som skriker?
Ja, personen som kränker mig har ändrat på inbjudan.
Hur illa är det?
- Tusen visningar i morse. - Tusen?
Tusen visningar är inte så illa.
Tusen visningar är som alla du känner gånger, typ, fem.
Det kan ha varit samma person som såg det tusen gånger?
- Osannolikt. - Hm?
Mycket sannolikt.
Okej, det är bara så irriterande,
för det är uppenbarligen nån i den här skolan.
Men jag är inte taskig mot nån. Jag är jättesnäll.
- Varför kränker de mig? - Jag vet.
Förresten, kommer Sam på din fest?
Skojar du?
Ska du vända det tillbaka till dig?
Ja. Folk gör galna grejer när de är kära.
- Jag låter som en gris! - Bror!
Isaiah, kan vi prata lite?
Ja. Okej.
Vi ses.
Stick med dig.
Det här är frustrerande.
- Läget, Mr Stokes? - Bra, Isaiah, där är du.
- Sätt dig. - Hur är det?
Jag mår jättebra, tack.
Otrolig match förra veckan. Du var på topp.
Tack ska du ha.
Jag vill inte vara en tråkmåns.
På nåt sätt fick du akademisk prövotid
och kan inte spela i matchen på fredag.
Ledsen.
- Vänta, va? - Ja.
Nej.
Jag måste spela.
Det kommer scouter till matchen.
Lugna ner dig.
Jag har pratat med miss Dowling
och hon sa att det enda du behöver göra
är att få ett A på det stora historieprovet imorgon,
så försvinner prövotiden, inget problem.
Är det ett historieprov imorgon?
Vad rolig du är.
Det är därför alla gillar dig.
Ja, det är ett stort historieprov imorgon
och du måste göra bra ifrån dig.
Okej? Vi räknar alla med att du ska få ett A.
- Ja. - Ja.
Då kommer jag att kunna heja på dig på matchen.
Bu!
- Herregud! Förlåt! - Helvete!
Förlåt. Det blev fel.
Jag menade inte... Förlåt.
Gick det bra?
Vem är du?
Nathan Bratt. Den nya ägaren.
Ben Howard. Kul att äntligen få träffa dig.
Ja, just det.
Förlåt att det här tar sån tid.
Nej, skämtar du?
Stället har stått tomt i 30 år, så jag förstår.
Vi gör inte mycket mer än får igång det grundläggande.
Jättebra, det är allt jag behöver, så länge man kan bo här.
Det är en stor uppgradering för mig... tro mig.
Har du ärvt huset?
Ja. Det visar sig att jag är den närmast levande släktingen.
Jag vet, jag blev också förvånad.
Trodde aldrig att jag skulle bli husägare med min lön,
särskilt inte ett sånt här hem.
Jag menar, det här är...
Jag älskar alla de här varelserna.
Jag tror jag såg en jak där borta.
Helt galet.
Vart leder den?
Källaren.
Du har hört vad som hände där nere, va?
Ja. Det är hemskt.
Advokaten berättade om det.
Hon sa att föräldrarna
försvann när ungen hade dött.
Så du vet vad det betyder.
Vad då?
Att föräldrarna gjorde det, så klart.
Det är alltid föräldrarna, va?
Jag ska gå och ta en titt.
Dörren har fastnat.
Ja, den går inte att rubba.
Även om vi får den att röra sig
No comments yet. Be the first to leave one.