The Alienist

På 1800-talet trodde man att människor som led av mentala sjukdomar

var utfrysta från sina egna psyken.

Experter som studerade dem kallades därför psykiatriker.

Ett ögonblick.

Vad är det, Mary?

Vad har hänt?

Han sa att något hemskt hänt på den nya bron.

Jag hittade honom i The Bowery.

Så ja.

Jag heter doktor Kreizler.

Kan du berätta vad du såg?

Det är ingen fara.

Varför hade han en klänning?

Ursäkta?

Den döda ungen. Han var klädd som en flicka.

Någon hade skurit honom i bitar.

Är du säker på att det var en pojke?

Det är vad polisen sa.

Stevie. Gör redo kaleschen.

Du måste hämta mr Moore och ta honom till bron.

Be Moore att skissa av brottsplatsen. Jag behöver detaljer.

Var var du ikväll?

Hos mrs Astor.

Var Jack där?

Jag minns inte.

Vad är det?

Förlåt, John.

Jag älskar honom.

För Guds skull!

Ledsen att behöva avbryta er, mr Moore,

men en ung man söker er.

Han säger att det är viktigt.

Vad?

-Vad är det som inte kan vänta? -Han behöver dig.

Vart är vi på väg?

Polisen är där...

Han vill att du skulle ta dig en titt.

-Ur vägen! -Flytta!

En titt på vad?

-Jösses! -Se dig för!

Håll i dig!

Roosevelt är där.

Du måste prata in dig.

Var då, Stevie?

Bara en fråga!

Ni kommer att få era svar. Gör mig en tjänst och backa.

Stopp.

-Och vem är du? -John Moore. Från The New York Times.

Inga reportrar.

Jag är ingen reporter. Jag är en illustratör.

Då har du två bra anledningar till varför du inte får gå upp dit.

Kommissarie Roosevelt skickade efter mig.

Vi vill inte göra kommissarien besviken.

-Moore? Vad gör du här? -Theodore.

Jag gav order om att ingen fick släppas förbi.

Han sa att ni hade skickat efter honom.

Kreizler skickade mig, jag skulle skissa en bild. Jag vet inte mer.

Då har han inget här att göra.

Särskilt inte om den där kvacksalvaren till doktor har skickat honom.

Doktor Kreizler hade inte bett mig om det inte var viktigt.

Nåväl, Moore, om du tror att du kan klara av det.

Sätt igång då.

Var är hennes ögon?

Fåglarna tog dem.

Eller råttorna.

Någon har verkligen gjort dig illa, unga Giorgio.

Du är en riktig röra.

-Känner du barnet? -Ja.

Giorgio Santorelli.

En pojkhora.

Jobbade på Paresis Hall.

De kallade den för Gloria där.

Varför kallar du honom för "den"?

Vad kan man annars kalla en tokstolle

som klär sig som en flicka för vuxna mäns njutning?

Nu räcker det!

Du sa att pojken jobbade för Paresis Hall?

Vem äger stället?

Biff Ellison eller Paul Kelly, sir.

De ska infinna sig på mitt kontor imorgon.

Ursäkta mig, kommissarien, men att dra in en man som Paul Kelly

bara för att lite italienskt skräp har hittats...

Mitt kontor i morgon,

eller så lämnar du in brickan, kapten Connor.

Som ni vill, mr Roosevelt.

Vad för slags djävul skulle kunna göra detta?

Att tända eld på saker är oftast ett tecken på ensamhet. Inte elakhet.

Och sen har vi sängvätningen.

Den medicinska termen är "nocturn enures".

Sängvätning får det att låta skamligt.

Det hjälper inte ett barn.

De som rekommenderade dig sa att du också behandlar vuxna.

Det stämmer.

Men jag har alltid tyckt att barns sinnen är mer intressanta.

Vi vill veta om du kan bota Ezra.

Innan vi brinner inne.

Som psykiatriker behandlar jag psykiska och känslomässiga problem

och försöker att mildra deras problem, att bota är inte mitt mål.

Träningsrummet är här borta.

Ett, två, tre, fyra. Duktigt.

Ett, två...

Musikrummet är längre ned.

Sovsalarna är på övervåningen. Du har säkert sett lekplatsen.

Du ser ut att gilla att leka utomhus.

Vilken bedragare.

Kul att se dig.

Du har hållit mig vaken hela natten, Laszlo.

Den första av många, antar jag.

Förlåt mig, men jag hade inget val.

Roosevelt och hans konstaplar hade aldrig låtit mig upp på bron

och jag tänkte att de skulle ta emot er bättre.

Kände du barnet?

Inte detta.

Har du teckningarna?

Tack.

Berätta vad du såg.

Berätta?

Jag har ritat allt åt er.

Du har skönmålat det.

Det ser ut som en martyr i en renässansmålning.

Inte ett stympat barn.

Det här duger inte.

Om det är vad du anser om mitt arbete,

varför drog du då iväg mig från en trevlig kväll

för att se något som kommer att stanna med mig för resten av livet?

För jag måste se vad du såg.

Jag behöver er hjälp, John.

Jag såg en pojke iklädd utmanande kvinnokläder,

som hade blivit...

Det var som att ett djur hade slitit honom i stycken.

Var mer specifik.

Djupa eller ytliga sår?

Noggrant utförda eller slumpmässiga?

Var inälvorna synliga?

-Tarmarna, Moore. -Jag vet vad inälvor är.

Pojkens hals hade blivit skuren ned till benet.

Hans högra hand var avhuggen.

Hans bröst och buk var uppslitna.

Inälvorna låg vid hans fötter, en njure,

och en lunga.

Hans könsorgan var utskuret.

Och fåglarna hade holkat ur hans ögon.

Och hans klänning?

En vit klänning.

En sådan som små flickor bär.

Du har fortfarande inte berättat vad detta handlar om.

Ska du förhöra den misstänkte?

Vilken misstänkt?

BELLEVUE-SJUKHUSET

Ursäkta, doktor Kreizler, jag visste inte att du konsulterade dessa mordfall.

Oroa dig inte, doktor Fuller,

jag fick själv precis reda på det. Vad gör mr Wolff här?

De hittade honom i ett varuhus nära den nya bron, där han gömde sig.

Polisen har sökt honom för ett annat mord.

Vet de vem?

Ännu en manlig prostituerad som han själv.

Han ska ha huggit sin vän till döds, enligt polisen,

för att sedan ha letat upp ett nytt offer i ren blodlust.

Har någon förhört honom förutom polisen?

En av vakterna försökte, men Wolff klöste nästan ut hans ögon.

Eskortera dem.

Tack, dr Fuller.

Lugna ned dig.

Får jag fråga vad du hoppas uppnå med denna handling, mr Wolff?

Polisen har huvuddelen.

Jag heter doktor Kreizler.

Jag jobbar ibland som rättspsykiatriker för domstolen.

Kan du bota detta, doktorn?

Det finns inget botemedel för framskriden syfilis.

Du är åtalad för mordet på Edwin Band...

Edwin förtjänade det!

Jag hade dödat honom igen om jag kunde.

Och pojken?

Du är åtalad för att ha skurit honom i bitar.

Ja.

Polisen sa att du kände honom från Paresis Hall.

Ser jag ut som en pojke?

Jag hade aldrig satt foten i det där rika fjollhuset.

Vad glor du på?

Stimulerar jag dig?

Påminner han dig om Edwin?

Vakter. Öppna dörren.

Öppna dörren!

-Backa! -Vad gör du, Laszlo?

Laszlo...

Hur vet du att jag inte kommer att skada dig?

Du knivhögg Edwin 20 gånger.

Han måste ha sårat dig djupt.

Vilken färg var Edwins ögon?

Gröna.

Avundsjukans färg.

Han hittade någon annan.

Vilken färg var Giorgios ögon?

Du dödade inte pojken.

Nej, det gjorde jag inte.

Doktorn?

Vad kommer att ta mig först?

Galgen eller sjukdomen?

Jag är rädd att staten New York väljer elektriska stolen. Men...

...snart är smärtan över.