Collateral

- Gick det bra? - Ja, det är ingen fara.

Säkert?

Ha det så trevligt i L.A.

- Han gjorde det. - Det är lugnt.

Varför handlar allt om dig?

Allt handlar inte alltid om mig.

Den där prylgalningen var sarkastisk.

- Det vet du. - Det var inte min uppfattning.

Skitsnack. Förändringen då? Den var ju snygg.

Vad skulle jag göra? Jag jobbar ju med killen.

Du är kapabel att lösa dina egna problem.

Sist jag kollade så delade du säng med mig-

- och om du inte vill börja sätta på honom, föreslår jag...

Var hittar jag pendeltåget till flygplatsen?

- Där borta. - Tack.

Det var han med den guldfärgade Lexusen som ringde.

Begär de fortfarande en ny jurisdiktionsort?

Han kan få högre straff p g a tidigare brott.

- Vart vill ni? - North Spring Street 312.

Centrum.

Utskrifterna måste vara klara klockan 7.00, okej?

Vänta lite. Ta Sepulveda till Slauson och sedan La Brea.

Ta La Brea norrut till 6th ner till centrum.

Du får vara vaken sent, men jag får också jobba hela natten.

Jag tar 105:an österut till 110:an.

- Det går snabbare. - Ursäkta?

105:an till 110:an, sa jag. Det går snabbare.

110:an förvandlas till en parkeringsplats vid USC.

Men på La Brea norr om Santa Monica är det stockning.

På 110:an norr om 10:an-

- har vi de som ska till Pasadena och de kör sakta.

Ja, men jag tar av på Grand och sedan...

Vi tar de mindre vägarna om det är vad du vill.

- Satsar vi? - Gör vi det?

Om du har fel då?

Jag tror inte att jag har fel, men om jag har det, åker du gratis.

Okej, då säger vi det.

- Varsågod och säg det. - Vadå?

- Säg det. - Jag hade tur med trafikljusen.

Nej, du hade rätt.

Jag hade fel...

...Max.

Kan du höja lite?

- Du gillar klassikerna. - Ja, jag brukade spela själv.

- Blåsinstrument? - Nej, stråkinstrument.

Jag hade inte lungor för blåsinstrument.

Så som du pratade i mobiltelefonen?

Det är ett annat instrument.

Hade du lyssnat på mig hade vi suttit fast i trafiken nu-

- och du hade tjänat fem dollar extra.

Du får behålla dem. Köp dig något riktigt fint.

Det är faktiskt inte... Det spelar ingen roll.

Hur många taxichaufförer finns det-

- som argumenterar med dig för att du ska spara pengar?

Vi var två stycken. Jag fick döda den andre p g a konkurrensen.

Är du stolt över att vara bra på ditt jobb?

Detta? Det här är... Nej, det här är bara deltid.

Det här är ett extrajobb. Betala räkningarna, du vet.

Men jag kommer att bli bäst på det jag gör, men det är något annat.

- Vadå? - Jag fixar i ordning lite grejer.

Såsom?

Berätta.

Jag ska öppna en limousinfirma. "Island Limos."

Det kommer att bli som en ö på hjul - rena klubbvistelsen.

Man kommer inte att vilja kliva ur min limousin när man är framme.

Det här jobbet gör jag för att betala för min Benz-

- skaffa folk och de rätta kunderna. Allt sådant, du vet.

Trivs du med att vara advokat?

- Är du synsk? - Lite grann.

Vi har den kritstrecksrandiga dräkten.

Elegant, inte för prålig. Det utesluter reklambranschen.

Plus en portfölj som du inte klarar dig utan.

Och en väska, en Bottega.

Skulle jag plocka upp en man med svärd, tar jag honom för sushikock.

Du? Clarence Darrow.

Nej, inte direkt. Han är försvarsadvokat, jag åklagare.

- Stort fall? - Ja.

- Det gick snabbt. - Givetvis.

Men du besvarade inte min fråga.

Trivs du med ditt jobb?

Ja.

Men inte idag?

Jo, jag längtar dit.

Jag älskar att stå i rättssalen. Samtidigt...

...får jag någon slags låsning kvällen innan rättegången inleds.

Låsning? Hur?

Jag tror att jag kommer att förlora. Målet är dåligt-

- bevisföremålen håller inte, jag är oförberedd.

Folk kommer att se att jag inte vet vad jag gör-

och att jag har låtsats i alla år.

Jag representerar justitiedepartementet-

- och mitt inledningsanförande kommer att misslyckas-

och juryn skratta ut mig.

Sedan gråter jag. Jag kräks inte.

Många kräks, men jag har en tålig mage.

Sedan tar jag mig samman, skriver om mitt inledningsanförande-

- går igenom bevisen och så håller jag på hela natten.

Det är rutin.

- När allt börjar imorgon, mår jag bra. - Du behöver semester.

Harbor Freeway är min semester.

Inte i en taxi. Du måste rensa dina tankar.

Bli hel. Bli harmonisk. Du vet...

När tog du ledigt senast?

Jag åker på semester hela tiden.

- Hur ofta? - Ett dussin gånger dagligen.

Min favoritplats.

Maldiverna.

Det är min egen lilla tillflykt. När det känns tungt-

- tar jag mig fem minuter och försvinner dit.

Då koncentrerar jag mig på absolut ingenting.

- Här. Ta det. - Nej, det kan jag inte.

Ta det, för du behöver det mer än vad jag gör.

Det kommer garanterat att hjälpa dig.

Tack, Max.

På dem bara.

Hej.

Jag vet inte...

...utifall att du vill undersöka ett gigantföretag eller...

...debattera taxivägar.

Hej.

Vänta. Förlåt, kom tillbaka.

Jag hörde dig inte. Kom så kör jag dig.

- Vart vill du åka? - 1039 South Union Street.

Visst.

- Hur lång tid tar det? - Sju minuter.

Precis sju. Inte åtta? Inte sex?

Två minuter för att ta sig över 110:an till Normandie.

Normandie till Venice, tre minuter.

Till Union tar det en. Plus en för "oförutsedd skit."

- Får jag ta tid på dig? - Visst.

Vad får jag om du har fel? En gratisresa?

Du får en ursäkt. Jag har redan erbjudit dagens gratisresa.

- Till vem? - En tjej.

Fick du en date med henne?

- Första gången i L.A? - Nej.

Ärligt talat så vill jag bara härifrån när jag kommer hit.

Det är för spretigt, osammanhängande.

- Vad tycker du själv? - Det är mitt hem.

17 miljoner människor. Om det vore ett land-

- vore det den femte största ekonomin i världen, och alla är främlingar.

Jag läste om en kille som klev på tunnelbanevagnen och dog.

Sex timmar fick han åka innan någon upptäckte hans lik-

- på rundresa i L.A. fast folk satt bredvid honom.

Ingen märker något.

Detta är den renaste taxi jag har suttit i.

- Brukar du köra den? - Ja, jag delar med en som kör dagtid.

- För att du föredrar kvällar? - Ja, folk är mer avslappnade då.

Mindre stress, mindre trafik, mer dricks.

- Hur är det med sociala förmåner? - Det är inget sånt jobb.

Jag tänker inte syssla med det länge. Det är bara extra.

Det är tillfälligt medan jag ordnar lite grejer.

Det är bara tillfälligt.

- Hur länge har du kört? - I tolv år.

Verkligen?

Vad är det för saker du ordnar för?

Jag vill inte prata om det. Det är bara en liten affärsplan.

- Ta inte illa upp... - Absolut inte.

Du är en som presterar istället för att prata. Det är bra.

- Sju minuter. Du är duktig. - Jag hade tur med trafikljusen.

Visst. Du kan säkert ljusschemana också.

Jag är här för en fastighetsaffär som görs upp ikväll.

Jag måste göra fem stopp. Samla påskrifter, träffa några vänner-

- sedan flyger jag härifrån kl. 6.00. Ta och följ med mig.

Man får inte hyra ut bilen. Det är emot reglerna.

- Reglerna? - Ja.

Du får inte ens sjukersättning. Hur mycket drar du in per skift?

- Hur mycket? - 350, 400.

Okej, jag bjuder dig 600.

- Jag vet inte. - Plus hundra...

...om du kör mig till LAX och jag slipper springa till planet.

Jag vet faktiskt inte.

- Jag vet inte. - Jo, det gör du.

- Jag vet inte. - Jo, det gör du.

Sex hundra...

Bra, då har vi en överenskommelse. Här har du 300 först.

- Vad heter du? - Max.

- Max. Jag heter Vincent. - Okej.

Jag kan inte stå felparkerad här.

Vi ses i gränden bakom den här byggnaden.

Absolut inte härifrån.

Då ska vi se.

Nej! Skit! Helvete!

Vad i?

Vad fan?! Satan!

Hur gick det?

Skit också.

Han... Han ramlade ner på taxin.

Han ramlade... Han ramlade ner på den satans taxin.

- Skit. Jag tror att han död. - Rätt gissat.

Dödade du honom?

Nej, jag sköt honom. Kulan och fallet dödade honom.

Åt helvete med det här.

- Rött ljus, Max. - Vänta.

Ner med händerna. Ner med händerna.

Okej. Okej.

- Okej, hjälp mig. Öppna bagaget. - Va?

Öppna bagageluckan.

Kom igen. Vad? Vad sysslar du med?

Jag ska rulla ner honom från taket. Kan inte lämna honom här.

Såvida du inte vill ha honom i framsätet...