Hannibal Buress: Comedy Camisado

EN KOMEDISPECIAL FRÅN NETFLIX

Ge en stor applåd till

Hannibal Buress!

Läget, Minneapolis?

Tack.

Tack, Minneapolis!

Många frågar mig varför jag gör min komedispecial i Minneapolis.

Varför det?

Till och med folk från Minneapolis frågar: "Varför gör du det här?

Varför?" Och det är för...

Resten av landet vet inte om det, men turnerande komiker

anser Minneapolis vara en av de bästa städerna att uppträda i.

Jag säger bara det.

Och dessutom

när jag var här för fyra år sen, hade jag en trekant här.

Jag minns det ögonblicket varje gång jag besöker...

Varje gång jag kommer tillbaka minns jag det ögonblicket.

Jag måste säga en sak.

Det här är låtsasglasögon.

Jag har inte... De är bara på låtsas.

Jag har bara glasögon för att ni ska känna er bekväma,

för det är så jag ser ut på tv. Med glasögon.

Men jag har inga glasögon längre. Jag har opererat ögonen.

Titta, de är på låtsas. Se här.

De är på låtsas.

Jag kan göra så här. Jag behöver dem inte.

Jag gjorde en LASIK-operation.

LASIK-operation, perfekt syn.

Perfekt jävla...

Applådera inte som om jag hade vunnit på lotteri.

Jag betalade för det.

De finns ingen Kickstarter för ögonen, heller.

Swish, och betalningen är gjord.

Inga nackdelar med LASIK.

Förutom att utan glasögon

ser jag ut likadan som Milhouse från Simpsons utan sina glasögon.

Jag har små, runda, mörka ögon.

Men förutom det, har allt gått som smort.

Jag ser allt möjligt som jag inte kunde se förut.

Fast jag hade glasögon missade jag detaljer.

Du som sitter allra längst bort på läktaren,

i mitten... Med min LASIK ser jag nu

att du är en riktig skitstövel.

Sånt såg jag inte tidigare.

Då kunde jag inte dra såna här idiotiska skämt.

Men på senaste tiden kan jag dra dem hela tiden, och folk älskar det.

Man skriver under en dispensklausul innan en LASIK.

Annars får man inte.

Jag skrev under en dispensklausul där det stod att om jag blev blind

skulle de bara kunna säga: "Vi beklagar" och så var det slutdiskuterat.

Jag skrev under ett papper som sa att om jag blev blind av operationen

skulle de säga "tråkigt,"

och ge mig en käpp, solglasögon och några jazz-skivor.

Och skicka iväg mig på min ensamma jävla blindvandring.

Jag är glad att jag inte blev blind. Riktigt glad.

Det hade varit otroligt ironiskt att bli blind

i jakten på den perfekta synen.

Jag vill inte bli blind. Jag är bara 32 år.

Det finns en massa grejer som jag vill se.

De gjorde Guardians of the Galaxy med tanke på en uppföljare.

Den vill jag verkligen se.

Jag vill inte gå och se den som blind.

Även om dialogen är super,

så måste man betala för 3D för de är så snåla.

Stora företag suger. De bryr sig inte om blinda.

Jag vill inte behöva runka bara genom att föreställa mig saker.

Det behöver jag alltså inte.

Jag vill inte göra den svåra övergången till att bli en blind komiker.

Fast biljettförsäljningen skulle skjuta i höjden

på grund av folks nyfikenhet.

"Menar du att han inte var blind, och nu är han blind,

och gör ståuppkomik?

Okej, det vill jag kolla in! Det vill jag gå på!

Var uppträder han?

Elva föreställningar på Target Field? Det var som fan!"

"Ja, helt galet. De flyttar på några baseballmatcher för hans skull."

Folk går på föreställningen och blir förbannade...

för allt mitt blindmaterial suger. Inga roliga skämt.

Hemskt material som jag kramat ur

för att mata den växande horden av fans.

Hemska skämt som...

"Har ni nånsin känt doften av...

Jag var i det här bageriet.

Vilket överdåd av dofter!

Häromdan rörde jag vid en stuckatur.

Jag tror i alla fall att det var det.

Vad fan. Jag vet inte, jag är blind.

Kom igen. Vad mer?

Varifrån kommer ni? Nej, ni.

Jag vet inte vem jag pratar med. Jag har bara kul.

Minneapolis! Target Field, för sjutton!"

Visste ni...

att det finns en konspirationsteori på internet

som påstår att Stevie Wonder inte är blind på riktigt.

Så nu...

Stevie Wonder är nog blind, men det vore lustigt om han inte vore det.

Det vore kul om Stevie Wonder helt apropå

gjorde en intervju med Oprah och sa: "Oprah...

Jag har aldrig sagt att jag är blind.

Jag bara gillar att göra så här hela tiden.

Jag gillar det. Jag gillar solglasögon.

Och jag gillar att sjunga med mina kompisar, bara".

Stevie Wonder är nog blind, men det vore lustigt om han inte vore det.

Och om Stevie Wonder kom ut med att kunna se...

så skulle det ge alla andra barn som fejkat att vara blinda

modet att komma ut, de också.

Stevie Wonder är nog blind,

men han gör konstiga grejer för att vara blind.

Han går på NBA-matcher och sitter på parkettplats.

Vad gör du på parkett?

Gillar du tävlingsdoften, eller?

Varför sitter du där?

Hur ska man ens förklara basket för en blind?

"Nu gjorde Ricky Rubio just en layup."

"Okej, coolt.

Vad är en layup?"

"När man kastar bollen mot målbrädan och sen i ringen och nätet."

"Okej, coolt. Vad är en målbräda? En ring? Ett nät?

Vem är Ricky Rubio? Vem är du? Vilken stad är jag i nu?

Jag har aldrig känt doften av den här stan förr. Vilken stad är det?

Plats, tack."

Jag vet att det skämtet är rått.

Men det är okej.

Jag kan dra det, för en av mina bästa vänner...

...är gay, så...

...man kan prata om vad man vill.

Jag är 32 år. Det är en meningslös ålder.

Det är en knasig, meningslös ålder.

Trettio betyder nåt.

Trettio är en milstolpe. Det är värt att fira.

Jag tänker inte fira...

Min vän fyller 30... "Kom till min fest, jag fyller 32!"

Nej, då går man ut och äter middag och går hem och lägger sig.

Jag tänker inte gå.

Jag tänker inte komma på din fest när du fyller 32 år.

Gå ut och ät middag. Gå och lägg dig, din loser.

Trettioett är meningslöst.

När man är 31 har man fortfarande dar på almanackan

som matchar ens ålder.

Vid 31 kan man säga saker som:

"Jag är 31 år! Och det är den 31:a!" Såna knasigheter.

Man borde nog inte säga sånt, men vill man så kan man.

Men 32 symboliserar slutet på den eran.

En sak jag inte gillar vid 32 års ålder...

Jag gillar inte att visa leg när jag går in på en bar.

Det känns så...

Det syns att jag inte är 20.

Det finns enklare sätt än att visa leg.

Om du pratar till mig och jag svarar, tror jag att du fattar.

"Läget? Vad händer?" "Jag mår bra, hur mår du?"

"Okej, kom in."

"Vänta lite, kollade du hans leg?" "Nej, vi bara pratade i två sekunder.

Vi sparade tid."

Jag gillar inte att visa leg.

"Legitimation." "Vill du ha leg?

Vad sägs om att se mig i ögonen?

Ser jag ut att ha en 20-årings själ?

Ser du inte all bitterhet och skit i mina ögon?"

"Leg, tack." "Vill du se leg?

Kolla in min kropp!

Ser det ut som att jag har en 20-årings metabolism?

Jag har ingen metabolism längre. Allt bara sätter sig."

Och...

det finns vissa situationer när jag inte vill visa leg.

Vissa situationer.

Jag och några vänner mellanlandade i Minneapolis.

Klockan var elva en söndag förmiddag.

Vi beställde in lite frukost.

Jag sa: "Vi beställer in några Bloody Mary."

Servitrisen sa: "Bloody Mary? Leg, tack."

"Behöver du leg?

Vill du se leg för att det är sånt ungdomarna håller på med nu?

Vem kunde ana att de kommer till flygplatsen

och blir fulla på Bloody Mary och Mimosa.

De här tonåringarna är helt vilda med de här flygplatsbruncherna.

Det är verkligen...

Det gjorde vi när jag växte upp i Chicago.

Varje söndag åkte jag och mina polare till flygplatsen O'Hare.

Vi köpte den billigaste flygbiljetten som fanns

och drack Mimosa och Bloody Mary

och tryckte i oss frittata.

Vilka galna bruncher!

Vi snackade om allt möjligt. Tjejer, sport och våra lärare!

Vad jag saknar den tiden!

Mina brunchpolare! Vad jag saknar dem!

Tänk att vara en ung kille igen!

Här är mitt leg, damen. Nu fortsätter vi, tack."

Förra sommaren, under en turné, tappade jag mitt leg.

Det sög.

Men jag fick veta att man kan flyga inrikes utan leg.

Vilket är logiskt.

Det vore konstigt om de på flygplatsen sa: "Ursäkta, men har du inget leg?

Tyvärr måste jag säga att från och med nu får du bo i Dallas.

Du får börja ett nytt liv här i Dallas.

Och jobba hårt tills du får ett nytt leg.

Sen kan du använda det till att flyga tillbaka till ditt gamla liv och leg."

Man kan flyga utan leg.

Men säkerhetspersonalen blir irriterad.

De behandlar en fruktansvärt om man har glömt sitt leg.

De gör en fullständig kroppsvisitering om man inte har leg,