The Last of the Mohicans

DE AMERIKANSKA KOLONIERNA. DET TREDJE ÅRET I KRIGET-

- MELLAN ENGLAND OCH FRANKRIKE I KAMPEN OM KONTINENTEN.

TRE MÄN, DE SISTA AV ETT FOLK PÅ VÄG ATT FÖRSVINNA,-

- BEFINNER SIG VID GRÄNSEN VÄSTER OM HUDSONFLODEN.

DEN SISTA MOHIKANEN

Vi beklagar att vi måste döda dig, broder.

Vi beundrar ditt mod, din snabbhet och din styrka.

Hallå!

John Cameron!

Chingachgook! Hur mår du

Livets herre är god, John.

Ännu ett år har passerat.

Hur är det med dig?

Jag klarar mig, det gör jag.

Nathaniel.

Hallå, John. Du har röjt upp mer mark.

Ja, det har jag.

- Alexandra. - Välkommen.

Hur mår du, Jack?

Hej, Nathaniel.

- Hur är det? - Bra, tack.

Var har ni jagat?

Väster om Cuyahoga.

Varför är Uncas med er?

Han borde vara gift och ha familj.

Titta, Uncas.

Mohawklägret vid floden var 8 km långt.

Joseph Brandts läger.

Fick ni mycket päls?

Ja, massor.

Sjöområdet är snart utjagat.

Var gör ni affärer? Castleton?

Nej, Schuylerville.

I utbyte mot silver med holländarna.

Fransmännen och engelsmännen betalar med pärlor och konjak.

Vad är det, Jack? Vad för dig hit?

En fransk-indiansk armé har lämnat Fort Carillon,

för att kriga mot britterna.

Jag hjälper till med att fylla kronans kvot av soldater.

Kommer de att gå med i kriget?

Det får vi se i morgon. Vart är ni på väg?

Vi jagar under hösten och övervintrar i Can-tuck-ee.

Vi ska hitta en kvinna åt Uncas.

Hon ska säga: "Du är den rätte!" Hon ska föda många barn!

Då kan du få en pojke som jag.

Aldrig. Du är för stark.

Du gör mig gammal i förtid.

Det är vad han gör med sin mamma.

Tack för din gästfrihet, John Cameron.

Mohawkerna har inget otalt med fransmännen.

Vi har inga gräl med fransmännen.

Nu kommer de med huron, ottawa och abenaki till mohawkernas land.

Mohawkerna kommer att slåss mot fransmännen och huron.

Jag talar för Twin River mohawkerna av de Sex Nationerna.

Hans majestät kung George II är tacksam för ert stöd.

Hur långt upp i dalen?

Till Fort William Henry.

Det är drygt två nätter dit.

Räcker för att minnas att Frankrike är vår fiende.

Frankrike är er fiende.

Vad sa du?

Tänk om fransmännen attackerar våra hem när vi är borta?

Vad händer då, löjtnant?

För era hem, för kungen, för landet!

Det är därför ni måste gå med i kriget!

Gör vad ni vill med er egen skalp.

Säg inte åt oss vad vi ska göra med vår.

Ska ni vara patriot? Kronans lojale undersåte?

Jag befinner mig inte under nån alls.

Jag håller med om vad Nathaniel och John säger.

Men jag anser att England är vår härskare.

Jag går.

Vi ska gå och slåss mot fransmännen.

Min bror och jag ställer upp.

Jag slåss med dig, Jack.

Jag stannar på gården.

Alla familjer är välkomna

att stanna hos oss tills männen återvänder.

Pojkar, som jag ser det

här finns nog tillräckligt med folk för att fylla kvoten.

Det är ett krig vi borde vara med i.

Men vi måste höra villkoren från general Webb.

Var ska du träffa honom?

Vi ska till Albany.

Givakt!

Vi talar för männen, befaller dem inte.

Om de inte får återvända för att försvara familj och hem-

om fransmännen attackerar kommer

ingen milis till Fort William Henry.

De kommer frivilligt eller under tvång.

Nån av pojkarna av värde

- kan försvinna in i skogen. - De kommer att hittas.

Var lämnar det dig?

Sådana män hittas, arresteras...

Jag tror inte att hans majestät, i all sin godhet-

skulle ha nåt emot om de amerikanska undersåtarna-

försvarar sina hem, kvinnor och barn.

Betyder det att de tillåts åka

för att försvara sina hem om de attackeras?

Självklart.

Ni har en kolonialmilis, general.

Det är vad vi ville.

Major Duncan Heyward anmäler sig, sir.

På väg till Fort William Henry med rapporter.

En säker resa, hoppas jag.

Och jag har aldrig upplevt

nåt så märkligt från Bristol till Albany

som jag gjorde i dag.

Vad då?

Att kronan "förhandlade" om tjänstgöringsvillkoren.

Jag vet.

Jag vet, man måste resonera med dem hela tiden.

Tröttsamt, inte sant? Men det är så det är.

Jag trodde den brittiska politiken var: "Gör världen brittisk."

Ni ska visst tjänstgöra i det 35:e regementet i Foot-

- vid Fort William Henry, under överste Munro.

Jag ska leda det 60:e regementet till Fort Edward.

Förklara för majoren att han inte behöver frukta nåt-

av general markis de Montcalm,-

- och därför inte behöver nån kolonialmilis-

- för fransmännen är inte så krigsbenägna.

Deras latinska dryghet

kombinerad med deras galliska lathet. Och resultatet är,

de äter och speglar sig hellre än att slåss.

Har general Webb hört nåt

från överste Munros döttrar?

Jag skulle träffa dem i Albany och föra dem till fortet.

Du där. Vad kallar Munro dig för?

Skotten har skickat en av sina mohawkallierade för att hjälpa er.

Magua.

Skottens döttrar är i markägarens hem.

Ett kompani från det 60:e regementet följer med,

och Magua visar er vägen.

Gryningen. Vid lägerplatsen. Kl. 6. Se till att vara där.

Jag tar den åt er, sir.

Cora.

Duncan!

Hur länge har du varit i Albany?

I evigheter.

Och du?

Jag kom precis.

Gud, så skönt att få se dig.

Jag vet inte vad jag ska säga.

Tyvärr så är mina känslor...

...bara av vänskaplig art.

Förstår du inte?

Respekt och vänskap.

Är inte det en god anledning till att man gifter sig?

Allt annat växer fram.

En del säger att det är så.

Vilka då?

Kusin Eugenie, min far...

Tja, då, Cora.

I mitt hjärta vet jag. När vi väl gift oss-

- blir vi det underbaraste paret i London.

Det är jag säker på.

Varför inte låta dem du litar på, din far,

få bestämma ditt eget bästa?

Eftersom du är osäker borde du lita på deras omdöme.

Och mitt.

Kan du tänka på saken?

Snälla, tänk på saken.

Ja.

Ja, jag ska.

Duncan!

Vad du har växt.

Åker vi i morgon bitti?

Ja, miss.

Jag lär inte sova i natt.

Vilket äventyr. Har du sett några rödskinn?

Några.

Jag vill tillbaka till Portman Square

efter att ha varit i vildmarken.

Det är så spännande, Duncan.

Alice?

Kan vi inte ta en rast?

Absolute.

Du där.

Spejare. Vi måste stanna snart. Kvinnorna är trötta.

Inte här. En mil. Bättre vatten. Vi stannar där.

Nej, stanna i gläntan där framme.

När damerna är utvilade fortsätter vi. Har du förstått?

Magua ser att vit man behandlas som en hund.

När de vill äta lägger han ner sin tomahawk för att utfodra deras lathet.

Förlåt, vad sa du?

Magua sa: "Jag förstår engelska bra."

Håll samman! Kom igen!

Höger! Till höger!

Gör er skjutklara! För tre led!

Skjutklara!

Skjutklara!

Första och andra led, närvarande!

Skjut!

Nej, Duncan.

Om ert sikte är lika dåligt som ert omdöme.

De skadade får gå tillbaka till Albany.

De klarar inte av en resa norrut.

Sluta! Sluta! Vi behöver dem!

Varför skrämmer han bort hästarna?

Fråga honom.