The Handmaid's Tale

Tidigare...

Jag heter June Osborne.

Fred Waterford och Serena Joy höll mig fången, slog mig och våldtog mig.

Vi gjorde svåra uppoffringar, men stiger födelsetalen nån annanstans?

Jag är klar. Resten kan vänta till rättegången.

Är inte det här över när barnet föds vore det en ära att ta hand om honom.

Jag räknar med att bli fri efter rättegången.

Så underbart. Då kan ni komma hem. Barnet hör hemma i Gilead.

Hej, June Osborne. Jag antar att du behöver nåt.

-Det handlar om att få ut Hannah. -Ge mig tio av de bortförda barnen.

Nej.

Vi måste hitta henne... och föra henne till Kanada.

Jag trodde inte att jag skulle få överlämna det personligen.

Nu vet du var hon är. Jag borde ha rymt med dig när jag hade chansen.

Gilead kan hämta vår son. De kan göra mig till Tjänarinna.

Jag ska göra allt i min makt för att se till att du och vår son är trygga.

Vad kan du göra härifrån?

Hur ska vi få tillbaka Hannah?

Vi har en ny tillgång. Han är insatt i systemet.

-Vem då? -Fred Waterford.

Han delar med sig av det han vet i utbyte mot att han släpps fri.

Insiderinformation om Gilead. Åtalet är nedlagt.

Han är en våldtäktsman! Du vet vad han har gjort!

Jag ska döda dig!

Det måste se ut som kärlek. Det är det han behöver.

Låtsas tycka om det.

Låtsas älska det. Låtsas vilja ha honom.

Han är din anförare.

Gör honom till hela din värld.

Din sol, din måne... och alla dina stjärnor.

Få honom att tro på dig. För ditt liv hänger fan på det.

Inte fly. Inte kämpa emot.

Inte skrika.

Inte bita av den.

Inte...bitas.

God morgon, ms Osborne.

-Det vore bättre om ni inte var här. -Jag förstår. Jag ska fatta mig kort.

Anförare Waterford har erbjudits immunitet i utbyte mot samarbete.

Innan avtalet godkänns får ni göra ett uttalande i rätten-

-och ge era synpunkter på Waterfords eventuella frigivning.

Det visas under påföljdsförhandlingen och sparas i tribunalens arkiv.

Har ni några frågor om hur målet ligger till?

Nej.

Beklagar att det inte kunde ske ansikte mot ansikte.

-Domare är upptagna människor. -Det är inget illa menat.

Ms Osborne, jag måste varna er.

Såna här avtal godkänns normalt av rätten.

Waterford får med stor sannolikhet immunitet i utbyte mot samarbete.

Jag borde alltså vänja mig vid tanken på att han kommer att gå fri.

Oavsett vad han har gjort.

Oavsett vad jag säger.

Nej, jag förväntar mig inte att ni ska vänja er.

Är han allt ni hoppades på?

Definitivt.

Han har redan gett oss en helt ny förståelse för Gileads hierarki.

Han har visat sig vara en mycket värdefull underrättelsekälla.

Ni kommer inte att få tyst på honom.

Svaga män...

Det är de som får jorden att snurra.

Jag står på er sida, ms Osborne.

Jag var en fånge som Waterford ibland tog med sig ut för att knulla.

Och ni tänker släppa honom fri.

Ni står inte på nåns sida.

Tack för att ni fortsätter att medverka i målet.

-Ett ögonblick. Jag ber om ursäkt. -Ingen brådska.

Det blå. Jag låter det ta över.

"Blue Moon". "Blue Velvet".

Blue Man Group.

Nej. Jag förstår.

-Hej. -Hej.

-Hur var det? -För jävligt. Men nu är det gjort.

Du...

Hennes kungliga höghet... Jag hämtar henne.

Du är här. Nichole är här. Det är ett mirakel.

-Ja, det är det. -Vi får vara tacksamma för det.

Jag vet. Du har rätt.

Jag kommer snart.

Du är tillbaka. Pris ske Gud.

-Ja... -Det finns te. Eller är du hungrig?

Rita... Du måste sluta passa upp på mig.

Och du måste sluta städa.

Jag jobbar på det med min terapeut. Sätt dig.

-Okej. -Jag förstår.

Tack.

De skickar Waterford till Genève. De tänker ha förhandlingen där.

Sen är han fri att leva var han vill med sin jävla vikingahustru.

-När åker han? Vet du det? -I slutet av veckan.

Han kommer att vara borta i slutet av veckan.

Borta och glömd.

-Du måste åka till Genève. -Nej, det tycker jag inte.

Vi samlar ihop pengar så att du kan åka dit och vittna.

Nej. Det tjänar ingenting till. Beslutet är fattat.

Glöm ICC. Du kan ställa upp på intervjuer, prata med media.

-Gör det du. Nån av er. -Blanda inte in mig i det här.

De kan väl inte göra det?

Han kan inte bara bli fri.

De måste lyssna på dig. Du är June Osborne, för fan.

-Han kanske är viktigare än jag. -Waterford? Det är ju helt sjukt.

Jag har berättat min historia. Jag har berättat allt.

De vet vem han var, vad han gjorde och hur det kändes.

De slöt ett avtal med honom ändå.

Det han ger dem är kanske mer värdefullt än det han tog från mig.

Säg inte så.

Du ska till Genève.

Jag hjälper dem samla ihop pengarna, och sen åker du till Genève.

Jag känner igen henne. Ryan? Riley? Ursäkta.

-Dr Martina Burnell. -Hon var onkolog.

Hennes senaste plats i Gilead var på ett Jezebel's i Boston.

Var det där ni såg henne?

Ni kan ha hört nåt annat, men det var inte ett ställe jag brukade besöka.

Givetvis inte. Interagerade ni med henne under nåt av era enstaka besök?

Inte på det sätt ni antyder.

Vi talades vid, vi kanske dansade.

Kan ni bekräfta att hon är avliden?

Mr Waterford. Jag vet att det här är svårt.

Men ni ger många familjer ett avslut.

Jag tror att Riley omkom i en olycka.

Dr Burnell, ursäkta.

Inträffade det en olycka på Jezebel's?

Ja. Anförare Johnston var visst inblandad.

Brian L. Johnston. Riktades det några anklagelser mot honom?

Nej, jag tror inte att det fanns uppsåt att...

-God morgon. -Ni är sen.

Jag viste inte att vi hade ett möte inbokat.

Anföraren ger er allt ni vill ha: befälsordning, resurser, Kolonierna.

Han ger er nog många fördelar hos era chefer.

-Kan jag hjälpa er med nåt? -Den kvinnans förakt är oacceptabelt.

Er make har erkänt grymma brott, däribland många ni själv bevittnade.

Hon måste titulera honom "Anföraren", annars är förhöret slut.

Anföraren behöver snabbare internetuppkoppling.

Media jagar oss. Han har rätt att kommunicera med sina sympatisörer.

-Jag löser det. -Utmärkt. Och så husletandet.

Vi behöver ett hem som är stort nog åt vår familj.

Säkerheten är förstås viktig. Jag bokar gärna in några visningar.

Ni sitter fortsatt i förvar tills domen har meddelats.

Domen måste skyndas på.

June Osborne krävde att få tala i rätten igen för att få det ur sig.

Gott så, men nu får det vara bra.

Anföraren och jag har pratat om det. Vi låter inte vår son födas här.

Jag ska tala med åklagaren.

Tänker ni ge er av tillsammans med Anföraren?

Som man och hustru?

Som familj. Självklart.

Kan du förklara det för mig, Serena?

Det tror jag inte att jag behöver göra.

Hej!

-Vilket vackert väder vi har fått. -Fromma lilla jävel.

-Fryser du inte, Oliver? -Nej.

De är oemottagliga för kyla. Nån har gjort en studie på det.

Var det ingen där, alltså? När du vittnade i rätten.

-Nej. De filmade det. -Det hade aldrig dugt i Gilead.

De skipar rättvisa med en mer intim känsla.

-Snaror och sånt. -Precis.

Mamma brukade säga: "Om du vill veta vad de tror på"-

-"kom ihåg att de köpte jävligt många fler Gamla testamentet än Nya."

Mycket bättre läsupplevelse.

"Den rättfärdige skall två sina fötter i den ogudaktiges blod."

Bra grejer.

Jag vill verkligen släppa honom, Emily.

-Fred? -Ja.

Jag vill fokusera på min familj, på Hannah.

Och min Nichole.

Och Luke.

En bra mamma hade kunnat släppa det.

En bra mamma...

En bra mamma hade kunnat släppa det.

Välsignad vare frukten.

-Vilket oväntat nöje. -Hej, Fred.

Välsignad kväll, June. Får jag kalla dig det?

-Det är det jag heter. -Ja.

-Och alltid har hetat. -Givetvis.

Då så, June. Varför kommer du på besök?

Jag har hört att du ska till Genève, så...

Jag tänkte att det kanske är sista chansen.

Jaså? Att önska mig lycka till? Det låter inte som vår June.

Jag hyser inget agg mot dig.

Trots det du sa i rätten.

Ni kan lämna oss ifred. Tack.

Fred, jag tror att vi båda vet vad som hände.

Ja, det gör vi. Jag minns.

Mycket väl.

Jag förstår att du var tvungen...

...att uttrycka dig på ett visst sätt inför domaren.

Och din man.

Ja...

Det förekom...

...obehag i mitt hem för oss båda, mer för dig förstås.

Det ångrar jag djupt.

Jag har nog inte kunnat...

...förstå din situation fullt ut förrän nu.

Att som far bli fråntagen min son vore...

...otänkbart.

Du måste ha längtat så fruktansvärt efter din dotter.

Jag är ledsen för det.

Uppriktigt oerhört...ledsen.

Jag trodde inte att du nånsin skulle säga det.

-Jag behöver nåt att dricka. -Självklart. Jag med.

Det vi hade...

...var så viktigt, det var...

...ett förhållande vi båda verkligen behövde...