Dickinson

Sue!

Sue!

Sue, nej!

Nej!

Nej!

Vilda nätter -

Vilda nätter!

Ja? Vem är det?

Er mor och far ska åka. Ska ni inte komma och säga adjö?

Ja, visst. Vänta lite.

TILL SUE

- Hustru? - Ett ögonblick!

Det är dags att åka!

Säkert att du har tagit med dig nog för en natt?

Man kan aldrig vara nog försiktig, Henry.

Nåväl.

Låt oss komma iväg.

Nej!

Nej!

Du kan inte! Du får inte!

Hur ska vi kunna uthärda den outhärdliga smärtan av din frånvaro?

Du står dig slätt som skådespelare.

Adjö.

Adjö, det andra barnet.

Nu måste vi åka.

Austin.

Hästarna.

- Hjälp till med hästarna, Austin! - Jag kommer.

Flickor, håll huset i ordning.

Det finns kall stek till middag.

Och håll Maggie borta från köttet.

Annars äter hon oss ur hus och hem.

Ha så trevligt i Boston, mamma.

Flickor...

...hör på mig.

Städa ständigt medan jag är borta.

Au revoir, Mama.

Hej då.

- Jag saknar dem redan. -

Vinnie, vi har hela huset för oss själva en kväll.

Vi kan göra vad vi vill.

Berätta inga spökhistorier. Jag klarar inte av dem.

Tänker du detsamma som jag?

Kanske det.

- Jag ska ut och rida! - Vi ställer till fest!

Vänta, vad?

Snälla ni. Det är så länge sedan mamma och pappa åkte någonstans.

Vi måste ha en av våra klassiska Dickinson-fester.

- Ja! - Jag vet inte.

Kom igen.

Lavinia, varje gång vi har fest,

hittar jag dig med håret knutet kring någon pojkes hals.

Det är faktiskt en traditionell uppvaktningsritual.

Jösses. Får jag bjuda Joseph Lyman?

Det här blir en katastrof.

Fester ska vara katastrofer, Austin.

Fester är som skeppsbrott.

Efteråt ska man vara dyblöt, andlös och fullkomligt desorienterad.

Snälla, vi gör det!

Gör vad?

Emily vill att vi ställer till med fest.

Det låter kul.

Ja, verkligen.

Vi bjuder alla.

Fest hos Dickinsons ikväll!

- Ja! -

- Okej. Hey. - Ja!

VILDA NÄTTER

[Beethovens "Månskenssonat" spelas på piano]

Beethoven.

Fantastiskt.

Kan du spela något gladare?

För festen?

Jag tyckte om det där.

Får jag tala med dig lite?

I enrum.

Du är så vacker.

Austin.

Sue...

...älskade.

Jag har tänkt.

Skulle inte ikväll vara rätt tillfälle för oss

att tillkännage vår förlovning?

Jag vet inte om vi är redo.

Varför tvekar du?

Jag har inte ens råd med en bröllopsklänning.

Än sen? Jag köper den.

- Nej. - Vilken du vill.

Nej, du förstår inte.

Jag är utfattig.

Inget arv.

Ingen hemgift.

Jag erbjuder dig ingenting.

Sue, du erbjuder mig det finaste som finns i världen.

- Sann kärlek. - Den betalar inga skulder.

Jag har skulder efter mina föräldrars begravningar,

- och min systers... - Shh.

Du behöver inte oroa dig för det där.

Jag betalar vad du är skyldig.

Jag tar hand om allt.

Min kusin känner en familj i Boston som söker en guvernant.

Jag kunde jobba hos dem ett tag och tjäna lite pengar.

I Boston?

Var inte löjlig.

Du ska stanna här hos Dickinsons,

och du och jag ska gifta oss.

- - Jag öppnar!

Det är bara George.

Hej, allihop.

Låt festen börja!

Emily.

Jag...

- Jag tog med de här. - George.

- Liljor. - Ja. Vita liljor. Visst är de fina?

De är en symbol för döden.

Jaha.

Jag älskar dem.

Lite konjak?

Ja, gärna.

Tog du med min andra present?

Ja, det gjorde jag.

George Gould, du är en stjärna.

Ta inte för mycket, bara.

Det kommer att bli jättekul ikväll!

Då är vi här.

Var är Austin?

Han är här.

Jane, vilken fin klänning.

Vänta tills du ser hennes solfjäder. Min far tog med den från Japan.

- Han är samuraj, så... - Mm.

Bra.

Oj, tack.

Herregud.

Joseph. Du kom.

Hur mår du?

Um...

Jag har gjort en kudde åt min katt.

Okej.

Var är konjaken?

Där.

[Jacques Offenbach's "Galop Infernal" spelas på pianot]

Emily.

Du är här.

Jag bor ju här.

Vi har väl alltid varit goda vänner, eller hur?

Alla år tillsammans i skolan.

Alla dessa minnen.

Som den gången du försökte förgifta mig?

Jag antar att om jag gifter mig med Austin, blir du och jag systrar.

Och om Austin gifte sig med en köttätande demon vore hon också min syster.

Det är väldigt Jeffersonskt i alla fall.

Väldigt Jeffersonskt.

- Hej, colleget! - Titta. Allas favorit.

Joseph Lyman.

Jag styr här i staden. Jag är borgmästare.

- Tack för hjälpen. - Mm.

- Du levererade verkligen. - Ja, verkligen.

Titta här.

Abigail, Harriet, Jenny, Fanny, Virginia.

Äckligt. Har du hårlockar från fem olika flickor i plånboken?

Ja, för fan! De är mina troféer.

Jag föredrar att älska bara en kvinna.

Varför vill du det?

Hej, pojkar.

Snygg solfjäder.

Tack. Jane lät mig hålla den.

Tydligen, om man gör så här

betyder det "Jag vill bli av med dig".

Hårt.

Men... jag menade inte så.

- Jaha. -

- Är du redan full? - Försök inte bestämma över mig.

Har någon sett Sue?

Där är du.

- Låt mig hälla upp. - Vad gör han med henne?

Vem är hon?

Hela hennes familj är död.

- Hon är totalt föräldralös. - Mm.

Jag menar, det är inte hennes fel.

Det vet du inte.

Snygg harpa.

Tack.

Den är min.

Spelar du harpa?

Det är nog snarare den som spelar mig.

Det är nog dags.

Bara du och jag, eller hur?

Nej. Alla.

Hej, allihop. Vi har en särskild attraktion ikväll.

Är det en pundkaka?

Bättre upp. Vi har opium.

Det går också bra.

Det finns i Japan också.