The Sweet East

Vill du spara den? Den kanske blir värdefull om jag skulle råka dö.

- Är allt lugnt? - Absolut.

- Jag är redo för en ny omgång. - Det behövs inte.

- Vad är det? - Jag tänker på hur filmen slutade?

- Vad var det med det? - Visst var det roligt?

Jag tyckte att det var efterblivet.

Hur kunde de tala samma språk om de kom från olika planeter?

Det är bara en film.

Tjena, era jävla äckel! Vi befinner oss i Washington DC.

- Vad vill du säga till dina fans? - Skit.

En stor del av staden byggdes av skrot på träskmarken.

Men Rock Creek var en kyrkogård långt innan staden bildades.

Ett antal kända amerikaner ligger begravda där.

Ni kanske har hört talas om Upton Sinclair? Inte det?

Han skrev "Vildmarken". Den handlar om arbetare.

- Jag har en present till dig. - Du är fan vidrig, Troy.

På andra sidan vattnet kan ni se Howard University.

Thurgood Marshall och Felicia Rashad är alumner där.

Byggnadens västra sida ansågs tidigare vara baksidan.

President Reagan förklarade att han ville blicka ut mot väst

och resten av landet. Jag lämnar er med den tanken.

Lite senare ska vi ta en titt på insidan.

Jag har något att visa presidenten.

Välkommen tillbaka. Vi studerar Bibeln vid klockan 18.00.

- Södern kommer resa sig igen! - Jävla lantisar!

Vi skrämde skiten ur dem! Det är så vi gör i södern.

- Är det dags att dra? - Jag är rövhungrig!

- Var inte så äcklig. - Var inte så äcklig.

Jag tänker göra mig i ordning. Hej då, förlorare.

Vänta på mig, Annabel.

Tänker du vara arg på mig hela resan?

- Jag hatar det här. - Det var din idé.

Jag vet. Det är det värsta.

- Säg hej, Max. - Är ni redo för några feta spår?

Ta mikrofonen, Annabel.

Den här går ut till mina brudar i dansgruppen!

Jag föddes i Delaware Sjukt medveten

Känner ni ens någon därifrån?

Vi bytte adresser Som jag byter trosor

Känner ni ens någon därifrån? Vi var alltid på flykt

Gått i fler skolor Än jag har haft killar.

Har även bott i Salem Trodde ni att jag var klar?

Ursäkta mig.

Lugna ner er!

Jag behöver prata med ägaren. Han vet varför jag är här.

Jag säger det bara en gång, ditt jävla pervo.

- Vad är det som försiggår i källaren? - Källaren?

- Ge mig nycklarna till källaren! - Vi har ingen källare.

Försöker du påstå att ni inte våldtar barn där nere?

Han våldtar barn där nere! Har någon här blivit våldtagen?

Jag drar! Ska du med?

De kändes mycket större som barn.

"SUGEN PÅ EN RESA TILL CHARMSTADEN?"

...mejlen var skrivna med kod. "BP" skulle stå för "Pizza Bianco"

men något geni fick för sig att det betydde "barnpornografi".

Jag insåg precis att jag inte vet vem du är.

- Jag är ingen. - Hej, Ingen. Jag heter Caleb.

- Lillian. Jag är en student. - Studerar du vid högskolan?

- Precis. - Var då?

- Vid Howard. - Sluta skämta.

- Vad menar du? - Det var inget.

Var fan är ni? Skynda på! Kör fram bilen.

Sweet Green vid D? Jag möter er där.

Sugen på en resa till charmstaden?

- Den är väldigt vacker. - Inte om du vet vad den döljer.

- Är du hungrig? - Ta för dig.

Det är mest saker som vi har hittat. Vi betalar aldrig för mat.

Jag är rätt mätt.

- Vad jobbar ni med? - Vi driver det här som ett kollektiv.

Vi har tre biträdande professorer, en advokat och en steward.

Det är viktigt för alla här att kunna vara så rörliga som möjligt

så att de kan ägna sig åt politiska aktiviteter och protester.

- Det är främst det vi gör här. - Som den där grejen imorgon.

Ballt. Är du även en konstnär?

Jag kallar mig för en konstnärsaktivist.

Frågan var hur jag skulle göra surfandet till en föreställning?

Målet var att ta den här alldagliga aktiviteten,

som påverkar oss mer än vad vi tror, och göra den främmande.

Titta bara på dagens händelse.

Förvrängningarna av ljudet ger en ny dimension till upplevelsen.

Flera lager av dem gör att man verkligen känner processen.

De våldtar barn där nere!

- Laddar du upp dem på nätet? - Det skulle urholka deras värde.

Syftet är att bara spela dem en gång. Och de kommer bara bli tyngre.

Det du precis såg är ingenting. Har du aldrig sett en töjning innan?

- Gör det ont? - Nej. Man ökar successivt storleken.

Kroppen vänjer sig vid det. Lite som att bli av med oskulden.

Jag funderade på att pierca tungan.

De flesta av mina sitter lite längre ner. Vill du se?

Va?

Jag måste sitta när jag kissar. Men utöver det fungerar den.

- Vill du röra den? - Nej! Herregud.

Jag skrämde dig. Jag skojade bara.

Jag är en schysst kille. Jag lovar att inte göra något.

Visst.

- Vill du ha något att röka? - Nej, Tack.

- Okej. - Jag kan röka lite.

Får jag låna din telefon? Min gick sönder.

- Inga problem. - Tack.

- Är allt okej? Du ser lite rädd ut. - Ja...

Det angår inte mig, men jag känner på mig att du flyr från något.

Vad får dig att tro det?

Jag brukade bo med en riktig skitstövel.

Han betalade för allt. Det fick mig att känna mig patetisk,

och jag hade så dålig självkänsla att jag lät honom använda det mot mig.

- En dag slog han mig i ansiktet. - Det är sjukt.

Hur ska du ta dig till DC imorgon?

Jag tänkte att jag kanske kunde följa med er?

Till Trenton? Vad har Caleb sagt? Det kommer gå vilt till.

- Han har berättat allt. - Det slår jag vad om.

- Vad menar du? - Caleb är okej, för en rik grabb.

- Han ser inte rik ut. - Han har studerat i hela världen.

Basil, Swaziland, Timbuktu, Bourgogne.

Det enda han flyr från är en radhus i Georgetown.

- God morgon. Scrapple? - Nej, tack.

Vi måste ta oss in innan det blir mörkt.

Det är en allmän park, så vi kommer ha ont om tid.

- Hänger du med? - Ja.

Vi har sju minuter på oss, eller hur?

Det är en livstid när man slåss, eller hur?

Det betyder inte att vi kan slösa tid, eller hur?

Så grip tag i en man eller kvinna och anfall!

- Nu kör vi! - Vem vill ha den här hundskiten?

- Det är ingen här. - Sa han inget om parkeringsplatsen?

- Vad fan är det här? - Jag har ingen aning.

- Det är klart ingen kollade upp det. - De är inte ens här!

Det här är ett jävla naturreservat, inte en allmän park.

Ett naturreservat är en allmän park.

- Vad ska vi göra? - Vi delar inte upp styrkan.

Adam har rätt.

- Jag tappade min telefon. - Jag ser inga nazister.

- Myggen håller på att äta upp mig. - Vad vill du att jag ska göra åt det?

Var inte det här din plan? Vad sägs om insektsspray?

Det var riskabelt för Brian att ordna den här infon.

- Han borde ha varnat dig för myggen. - Få tyst på henne.

- Jag måste kissa. - Vill du att jag följer med?

- Verkligen inte. - Jag kan stå vakt!

- Nej. - Var försiktigt.

Jag ropar om någon börjar vifta med sin äckliga, jävla kuk.

"MITT VID DELAWARE."

Det pågår en tävling inom vårt europeiska brödraskap

om vem som kan göra bäst affärer med afrikanerna för att sedan

använda sin ekonomiska framgången mot ett annat europeiskt land.

London är inte längre världens ekonomiska mittpunkt.

Det är Wall Street, i New York, som kommer att samla på sig

enorma mängder pengar och makt, om och om igen...

Ursäkta. Borde du verkligen vara här?

Jag hade kommit ihåg om jag sett dig tidigare.

Jag är väldigt bra på att komma ihåg vackra ansikten.

- Mitt namn är Lawrence. - Annabel.

- Skojar du med mig? - Varför skulle jag göra det?

Är de här dina vänner?

Det är tyvärr inte alltid man hittar högklassigt sällskap här.

En ironi som är unik för detta tidiga skede av rasmedvetenhet.

Jag får inte bli sedd vid den här typen av möte.

Jag får inte råka komma med på bild.

- Varför inte? - På grund av mitt jobb.

- Vad jobbar du med? - Jag är akademiker.

Det finns vissa studieområden som inte är socialt accepterade.

Jag tar en stor risk varje gång jag "kommer ur garderoben", så att säga.

Det hade varit annorlunda om det var ett möte för kommunister-transor.

Jag hade säkert fått besittningsrätt.

- Så du är en aktivist? - En aktivist?

- Du håller på med val och sånt? - Valet var riggat, som vanligt.

Du vet väl att rösterna är betydelselösa?

De användas för att analyser hur deras syntetiska, sociala, politiska

och ekonomiska design påverkar massorna.

Statistiken är noga konstruerad för att få minoritetsgrupper

att känna ilska mot ett förment ondskefullt, vitt Amerika.

Och för att fördjupa deras hat mot en inbillad fiende. Mår du bra?

Jag har inte ätit något sen igår.

Vänta här.

Organisatörerna la visst allt krut på alkoholen.

Jag kan nog hitta något mer mättande.

Det här var jättegott.

Jag brukar äta här när jag måste ta mig in till stan.

- Var bor du? - I närheten. Mitt vid Delaware,

i närheten av New Hope. Har du varit där?

- Nej. - Det är vackert. Jag visar dig gärna.

- Det skulle vara konstigt. - Nej då. Jag bor ensam.

Sa jag något fel?

- Nej. - Vad är det då?

Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag har inga andra kläder

och jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen.

- Jag har kommit ner från Baltimore... - Baltimore ligger söderut.

Nu är jag en pedant. Jag ber om ursäkt. Vad sa du?

Jag ber om ursäkt...

- Det var en kille jag brukade bo med. - Jaså?

- Han slog mig med knuten näve. - Nere i Baltimore?

Jag borde inte ha tagit upp det.

Jag kan inte prata om det, men jag är livrädd.

- Du kan bo hos mig om du vill. - Det behövs verkligen inte.

- Jag har gott om plats. - Det är inte det.

Min senaste pojkvän betalade för allt.

Han använde det mot mig och betedde sig som att han ägde mig.

- Jag orkar inte gå igenom det igen. - Du behöver inte oroa dig.

- Jag vill bara hjälpa till. - Men?

- Jag vill inte ha något i gengäld. - Skulle du göra det för mig?

Jag har alltid fascinerats av i Poes karaktärer,

inte bara den här självdestruktiva, romantiska, melankoliska grejen.