The first 200 lines.
Mamma sa att det finns tre slags saker:
Det som är verkligt, det som inte är det och det du tror.
I tidningen stod det att farfar dödade en svart man 1968.
Det stod att mannen hade våldtagit en vit kvinna.
Farfar var sheriff på den tiden. Det enda brottet som förblev olöst.
Det sägs att det berodde på att det var han som var skyldig.
- Vad var det? - Jag pluggar.
Det såg ut som ett kort.
- Sätt på dig skorna. - Jag är redan klar.
En penna! Du höll på att skriva ett kort! Är det till Esmeralda?
- Har du köpt en present till henne? - Det är bara ett kort. Jag är avslöjad!
- Du är så kär i henne! - Varför har du kvar pennan?
- Det är en kärlekspenna. - Det är nog du som är kär i henne.
Vad äckligt! Du älskar henne.
En del saker är privata, Bug. Du behöver inte veta allt om alla.
Hur vet du att du älskar Esmeralda?
Hon får mig att tänka på läskiga saker.
Som att gifta sig och skaffa barn en vacker dag.
Hon får mig att vilja ha barn!
Det låter superbögigt, eller hur?
Det ska bli bättre än det vi hade under uppväxten. Du minns inte ens pappa.
- Är det okej att hon är från Mexiko? - Vi pratar inte om det så mycket.
Det handlar inte om det.
- Har du pruttat? - Va? Nej!
Det luktar så i bilen.
Veva ner rutorna annars tror hon att du har skitit på dig... eller jag!
- Han har ett kort till dig! - Allvarligt, Bug?
- Vad står det? - Det är privat.
- Din mamma säger att du glömde mobilen. - Du glömde påminna mig om den.
Jag hoppas att han klarar sig. - Det är din farfar.
Vill du prova?
- Vad är det med farfar? - Han är på sjukhus, men oroa dig inte.
Pluta med läpparna så här.
Gör så här nu.
Perfekt!
- Är allt okej? - Ja.
Undrar när de tänker låta honom åka hem.
Farfar?
Allt som kommer att finnas kvar av mig om tusen år...
...är en hög med plast som är formad som en höft.
Medicinen gör dig filosofisk.
Nej, det är åldern som gör det.
Vi kan ordna med en säng i vardagsrummet.
- Han kan inte bo i vårt hus. - Ska farfar bo med oss nu?
Vi får prata om det senare.
Körövning, kom in! Tekniska problem
Vad i jösse namn gör du där uppe?
Mikrofonen verkar fungera.
Jag kollar mixerbordet. Fortsätt prata, så jag vet att ljudet fungerar?
Jag pratar. Jag pratar om hur det kommer sig-
- att pastor Kelly tycker att vi ska låta en liten tjej sköta det tekniska.
Hata synden, älska syndaren. Hata synden, älska syndaren.
Bug? Hör du nåt? Bug?
Och jag fortsätter att prata. Ingen kan hindra mig.
Inte här uppe. Men när jag är här måste de lyssna.
Esmeralda vill prata. Bli inte en sån där tjej som vill prata, Bug.
Pappa vill väl inte att farfar ska bo hos oss? Ni pratar väl om det?
Varför känner pappa så? Är det på grund av det farfar gjorde?
- Kan du inte bara berätta? - Om du finner svaret, så meddela mig.
Jag ska flytta på den där.
- Jag utnyttjade sjukhusets rabatt. - Han kan inte bo här, sa jag ju!
- Kan du hjälpa mig flytta bordet, Bug? - Visst.
Pappa vill inte att han bor här. Lyssnar du på mig?
Ja, men jag håller inte med. Kan du hjälpa till istället?
- Det går säkert bra att han bor här. - Du förstår inte.
Antingen är farfar arg på pappa för att han dödade någon eller...
...så är pappa arg för att han tror att farfar dödade nån.
- Ska vi fortsätta, Debbie? - Ja, kör på bara.
Det här är vårt hus och om vi vill ha farfar här, så blir det så.
- Skit samma. - Vårda språket!
- Det är pappas hus också, men... - Sluta, mamma!
Jag lovar dig, Mayrene...
Om det inte var jag måste det ha varit...
Var Mayrene arg?
Varför var farmor arg?
Du stjäl min andning, precis som en katt.
Mamma är här.
Du måste klä på dig.
Nu får vi dig i säng.
Jag lämnade precis en sån där. Här borta blir bra.
Nej, du måste ligga.
Den rör sig upp och ner, precis som din sjukhussäng!
Jag måste pissa.
- Behöver du hjälp? - Jag tror jag vet hur man gör, raring.
- Är allt okej? - Jag brukade faktiskt torka din rumpa.
Så jag tror att jag kan torka min egen.
God morgon, Bug.
Mamma sa att du måste göra dina övningar klockan åtta.
De tog av mig min klocka på sjukhuset.
- Jag har inte frågat var den är. - Klockan är åtta.
- Hjälp mig till köket. - Efteråt.
Bug, jag ska göra övningarna, men jag vill ha rostat bröd.
Mamma sa att du ska sitta på stolen.
Sen tar du tag i bandet och drar.
Okej?
Åtta till.
Är du inte lite för gammal för att ha på dig den där?
Nej.
Den äkta är tyngre.
- Hur visste du när du hade rätt? - När jag var sheriff?
Jag ska berätta om jag slipper de här övningarna.
Nej, du måste göra några till.
Flickor som pojkar, alla har vi en inre kompass.
Jag tror min kompass fungerar bättre än de flestas. Därför var jag bra.
Dessutom var jag uppmärksam. Precis som du är, tösen.
Du ser samma saker som jag gör i det här huset.
Jag såg när Ricky Boy la sin hand på hennes mage.
Jäklar, du är precis som jag.
Mer än jag skulle önska.
Berätta inte det där för din mamma.
Förutom bebisen och din far, så har din mamma två nykomlingar att oroa sig för.
Det är en för mycket. Du är skyldig mig rostat bröd!
Tror du det är sant det de säger att farfar har gjort?
Kom igen, Bug!
Titta, vad du fick mig att göra!
- Kan vi hjälpa den? - Låt den dö en naturlig död.
Du borde läsa det här.
- Jag sa ju att det inte är sant. - Pappa verkar tro det.
Tidningen har fått det helt om bakfoten.
De förvanskar fakta och framställer den här fruktansvärda våldtäktsmannen-
- som om han var offret! Det står heller inte exakt hur han dog.
Vill du veta hur han dog?
Pistolens mynning var så nära...
...att hans hår smälte runt såret.
- Hur vet du allt det där? - Man måste veta var man ska leta.
Farfar dolde sina spår så väl att ingen skulle kunna beskylla honom.
Tror du att han är skyldig?
Jag tycker att han är en hjälte!
Och det gör du också.
- Vet du varför vi kallar dig Bug? - För att jag var liten för min ålder.
Du tjatade alltid om din pappa. När han skulle komma tillbaka, hur han var.
Till slut fick jag hitta på svar.
Och efter ett tag fick jag berätta sanningen.
Det minns jag inte.
Sov nu.
Du berättar fortfarande inte allt.
Ibland är det svårt.
Hej, tjejen.
Jag tog dem från sovrummet i farfars hus. Jag kan lämna tillbaka det.
Det är ingen fara.
- Har du sett filmerna än? - Mamma måste berätta en sak.
- Mamma tänkte berätta... - Hörni!
Vi kan göra det hemma. Nu njuter vi av varandras sällskap istället.
- Berätta hur många gånger du läst dem. - Massor av gånger.
Allihop?
De är mina favoriter.
Din pappa är därinne.
Jag ville ge dig så mycket tid som möjligt med barnen innan jag sa nåt.
Hej, grabben!
- Jag har bett för dig. - Vad hände?
Jag ramlade ner från en stol. Så klantigt.
Jag har en låtsashöft nu!
- Hur länge tänker du stanna? - Det är din fru som bestämmer här.
Hon har varit tvungen att tuffa till sig under de här åren.
Hjälp mig in i matsalen, så får ni prata. Jag vill inte vara i vägen.
- Klarar du dig? - Ja.
Ska vi lämna det som hände bakom oss?
Jag pratar inte med dig nu. Det handlar inte om dig idag.
Det tog bara åtta år i fängelse för att du skulle förstå vad som är viktigt.
- Du är bara en nedbruten gammal man. - Ja, sir. Om det får dig att må bättre.
Hör på mig, din kuksugare! Jag kan skicka tillbaka dig till sjukhuset...
Du tror att jag har dödat nån, men du vet mycket väl att du har dödat.
Man skulle kunna tro att det har fört oss samman, så nu är det upp till dig.
- Kan du köra? - Ja, pappa.
- Kör mig till farfars hus. - Richard! Du behöver inte åka.
Vänta! Vänta lite.
Jag spillde varm choklad i "Sagan om ringen", men resten är okej.
Jag älskar dig, Mayrene. Kom och hälsa på mig.
Kom nu.
Må han vaka över min mamma, bror, farfar och far.
- Jag är ledsen... - Ingen fara, grabben.
...för hur han uppförde sig mot dig.
Han förstår inte.
Han vet inte hur mycket du har gjort för oss.
- Min sköterska är visst här. - Jag kunde inte övertala honom.
Titta här.
Det här är regissörens versioner.
Det är antagligen 15 timmar med svärd och dvärgar.
Jag tänkte att du och din pappa skulle gilla den.
Jag vet ju att ni gillar böckerna.
Det känns som om du försöker utnyttja mig.
Nej, men försök låta honom få vara en far.
Ska vi se extramaterialet eller "Sagan om de två tornen"?
Jag vill se "De två tornen"!
Din mamma köpte dem idag. Sa du åt henne att göra det?
Det här är mina absoluta favoritfilmer.
Jag har aldrig tittat på dem med nån som har läst böckerna. Nu tittar vi.
Har mamma sagt varför jag satt i fängelse?
Hon sa att du dödade mannen som låg begravd bakom kyrkan.
Han kom fram och berättade vilken hjälte farfar är.
Sen blev han arg när jag sa att han inte visste vad han pratade om.
Han avgudade min pappa.
Inte bara för att han dödade killen, utan för att han kom undan med det.
Han använde n-ordet hela tiden.
Till slut blev jag arg och knuffade honom. Han hade kniv...
Jag högg honom under hakan med en trasig flaska.
Jag skar upp honom helt. Det var ju inte självförsvar eftersom jag började.
Snuten försökte fria mig, övertalade folk att ändra sina vittnesmål.
Men det var din farfar som bestämde här i stan.
Bevis, Mayrene. Det betyder allt.
No comments yet. Be the first to leave one.