Last Stand at Saber River

Farlig häst, den kunde mosat mig.

Hans pappa var lika vild.

De är oroliga.

Varför ska alltid jag vakta när det är fullmåne?

Skjuter ni alla främlingar i Texas blir ni berömdare än Quantrell.

Ser du ett spöke, Real?

Din fru fick besked om att du stupat. Undertecknat av general Forrest.

Du stupade som en hjälte i strid för Södern.

Sanningen är att jag fick en kula i rumpan.

Jag var ingen hjälte.

-Är kriget slut? -För min del.

-Hur är det med henne? -Hon blir ju förvånad.

Ska jag sadla en mustang?

Min häst och jag håller ihop.

Vi ses i morgon.

Clare och Davis, vänta!

-Varför har ni så bråttom? -Vi ska säga adjö till Sanders.

Försumma inte era sysslor sedan.

Clare, hjälp Davis med räkningen.

-Jag kände mig naken utan min Colt. -Det ska byxorna motverka.

Vi har ändrat hanen och kammaren och satt in en patronutkastare.

-Den känns inte annorlunda. -Kanske inte.

Men nu är det ett precisionsvapen. Helt bortkastat på dig.

-Nu vill alla spela poker med dig. -Nej, revolvern stannar hos mig.

1865: Inbördeskriget fortsätter, Texas står på Söderns sida.

Sarah, hämta mina barn.

-James. -Skönt att se dig igen.

-Det är pappa. -Nej, Cable är död, har du sagt.

Jag tog fel.

Du har blivit stor.

Jag hade inte känt igen dig.

-Pappa! -Clare.

Jag får titta på dig.

Var är lillan?

Mary dog.

För tre år sedan. Influensa.

Det var inget att göra. Hon blev sjuk och dog.

-Tre år? -Jag har skrivit ett halvdussin brev.

"Det finns gamla krigare och ivriga krigare.

Tyvärr är det ont om gamla ivriga krigare."

Var du ivrig? Clare sa att du slogs mot Nordens förtryck.

-Jag slogs för mitt eget liv. -Fråga varför han tog värvning.

Det är som att fråga en karl varför han är kort eller lång.

För mamma är det en gåta att du tog värvning.

-Du behövde inte göra det. -Han säger sanningen.

Och vi vet vem som sa det till honom.

Han tog värvning för att general Forrest personligen skrev och...

-Jag vill inte tala om Forrest. -Tidernas duktigaste kavallerist!

-En karl strider för sitt land. -Cable ville bara slippa oss.

-Han stred för Gud och fosterland. -Han ville uppleva ett äventyr.

Tala inte om mig som om jag var död.

Vi segrar för att Gud är med oss.

Jag vet inte vad Gud vill, men kriget är förlorat.

Nu pratar vi inte mer om kriget. Det är dags att sova.

-Vi ses i morgon. -God natt.

Intressant kväll. Min dotter har alltid varit ettrig.

En kvinna bör inte vara bildad.

-James Sanford, jag har saknat dig. -Välkommen hem.

Vad tänker du göra?

Real vill ha hjälp med att driva hästar till Abilene.

-Vill du göra det? -Vi behöver pengar.

Din far är en riktig konstnär.

Det är faktiskt mitt arbete.

Du har inte besvarat min fråga.

Min dröm är att återvända hem.

Det är slantarna vi fick för korna när vi flyttade från Arizona.

-Du har inte rört dem? -Nej.

-Vad vill du göra? -Jag har vaknat tidigt.

Jag har undervisat, lagat mat, läst för barnen och somnat.

Och jag har väntat på dig så att vi kan resa hem.

-Det är en prima avelshingst. -Tack, James.

Arizona tillhör Norden. Bössan skjuter prick på tusen meters håll.

Är inte kriget slut?

Clare, vi sätter oss i rörelse.

-Kommer du och hälsar på? -Jag vill inte lämna Texas.

-Vad är det? -Det är söndag. Vi vill rasta nu.

Om tre timmar.

Vad är det med pappa?

Ser du bergen? Arizona är på andra sidan.

Vi är snart hemma!

Nu ska ni sova.

De är spända på att komma hem.

Ibland när vi krigade tänkte jag på Mary.

Jag föreställde mig hur hon såg ut. Först två år gammal.

Sedan tre. Och fyra.

Hon blev bara ett år gammal.

De skenar!

-Alla välbehållna? -Jag tror det.

Håll er undan.

-Vi trodde inte att det var någon här. -Vi har lägereld.

-Vi kunde inte göra något. -Åskan fick dem att skena.

Man driver inte hästar på natten när åskan går.

Austin, hämta Vern och min far. Joe och Ben drar upp vagnen.

-De flesta håller sig till leden. -Vi trodde att vi var tryggare här.

-Vad heter ni? -Cable. Och ni?

Tyst med dig.

-Lorraine Kidston. Vart ska ni? -Det har vi inte upplyst.

Flickan begriper inte bättre. Men ni karlar...

Driva hästar ned för berget en natt när åskan går?

-Det sa mamma också! -Säkert.

-Vad sa du att du heter? -Det sa jag inte.

Cable, sa flickan.

-De sa att du stupat. -De hoppades det.

Du red med galningen Nathan Bedford Forrest.

-Efter kriget hänger vi upp honom. -Ni behöver ett långt rep.

Vi kan skjuta dig på fläcken och få medalj för det.

Får ni medaljer för att skjuta civila?

Er gård har konfiskerats av armén.

-Det är stöld! -Arizona gillar inte slaveri.

-Jag stred inte för slaveriet. -Vad annars?

-Du har inga rättigheter här. -Bäst att ni vänder om.

Ingen motar bort oss från det som är vårt!

-Rår du på oss allihop? -Jag tar dig först.

Ni hör inte hemma här. Kanske förut, inte nu.

-Jag söker John Denaman. -Han saknas numera.

-Och Luz och Manuel? -Känner du Luz?

-Sen hon var sju år gammal. -Vad heter ni?

-Vad hände med Denaman? -Inget. Han dog.

-Du är inte död! -Nej, Luz, bara trött.

Martha!

Clare! Du blir lika lång som din far.

-Davis kommer nog inte ihåg mig. -Joho!

Nu bjuder jag på sötsaker.

Är det Cable? Folk sa att du föll vid Bryce's Crossroads.

Jag kommer ihåg när ingen frågade efter mig.

Ska du ha en sup? Jag heter Janroe.

-Edward Janroe är din vän. -Tack för det.

Tack, Luz.

Men jag är nog din ende vän... Folk vet inte att jag var med Kirby Smith.

Det angår inte andra.

Armen gick åt skogen vid Richmond. Det torde intressera dig...

Vi är vapenbröder, jag kan hjälpa dig.

-Kidston vill ta livet av dig. -Jag behöver inte hjälp.

-Cable dök bara upp? -Jag blev paff.

-Vem är Janroe? -Denamans kusin, påstår han.

Denaman gav affären till honom, Manuel och mig.

-Hur går det för din bror? -Manuel mår bra.

-Det bor folk i ert hus. -De får flytta ut.

Armén bestämmer allt här i trakten.

Tror du inte att kavallerister hjälper en hästuppfödare?

Jo, förmodligen.

Tack för supen.

Jag står till tjänst med allt.

-Luz... -Sköt om er.

Sa Luz var Manuel är?

Han hämtar något i Mexiko.

-Du får en låda. -Nästa gång ska jag ha två.

En låda.

Ta hit den.

Det är vår dal.

Trettio hästar och två karlar.

-Har du en plan? -Jag säger bara att vi är hemma nu.

-Får jag titta? -Inte nu.

Inga problem?

-Nästa gång vill han ha två lådor. -Girigheten blir hans död...

-Jag gillar inte dig! -Du får en dollar.

En dollar ger dig inte rätt att göra mig illa.

Låt henne vara.

Cable är namnet, det är mitt hem.

-Duane sa att du var på väg. -Ta era saker och försvinn!

Nu är du inte hygglig.

Duane sa att vi får skjuta dig om vi inte har annat för oss.

Du ska inte försöka.

Tänk efter innan du gör en rörelse.

Jag är obeväpnad!

Håll er undan!

-Vad ska Vern säga om detta? -Berätta precis hur det gick till.

I morgon får ni era hästar. Visa dig inte här igen.

-Var är mamma? -Nere vid ån.

Håll er inomhus.

Martha...

-Du visste att de ville döda dig. -Det var en möjlighet.

Nu är vi mördare båda två.

Kunde du välja?

-Du fräser åt mig hela tiden. -Du är förändrad.

Inte bara jag har förlorat ett krig. Inte bara du har mist ett barn.

Tror du att det är därför?

De sover.

-Kommer de tillbaka i natt? -Det tror jag inte.

Jag drömde att du friade till mig.

-Det var du som friade. -En dröm, som sagt.

Pappa sa att jag var gammal, mager och elak.

Du sa: Jag ska köpa hästar i Mexiko. Följer du med?

Det uppfattade jag som att du friade.

Minns du när Sonny gav mig stryk och du smockade till honom?

Till hans far sa du: Cable har varken mor eller mormor.

Om Sonny bråkar mera skjuter jag honom.

Nu har jag skjutit två människor.

Bara vinden.

-"Stolthet och fördom". -Lyx som vi inte har råd med.

Jag hade aldrig läst en bok. Du lärde mig att skriva mitt namn.

Du lärde dig kvickt.

Martha... Söderns alla soldater vänder hem.

Beter alla sig som vi gör?

Jag vill inte leva med en kvinna som inte tycker om mig.

Tänk efter.

Om du vill så hjälper jag dig tillbaka till Texas.

Jag försöker komma ihåg allt som du lärde mig.

Du verkar minnas mer än det.

Jag är stolt över dig.