In the Tall Grass

- Jag börjar må illa. - Är du spyfärdig? Vill du att jag stannar?

Här har du vatten.

Är du okej?

Borde morgonillamående inte ha upphört nu?

Alla kvinnors kroppar är ju olika.

Vad vet du om kvinnokroppar?

Inte tillräckligt.

Är du orolig?

Nej.

Jag tänker bara.

På vad?

Vi kanske borde vända.

- Vi är halvvägs till San Diego. - Jag vet.

Det är bara det att...

Det har varit svårt att veta.

Pappa lär tycka att jag är en idiot.

Beck, jag vet att du inte brukar prioritera dig själv,

men nu bör du inte bry dig om vad mamma och pappa tycker.

Inte vad jag tycker heller.

Du bör inte ens tänka på barnets behov, okej?

Det här handlar om dig.

Ja.

Jag antar att jag har 200 mil på mig att fatta ett beslut?

Ja.

- Nu kör vi vidare... - Hjälp!

- ...och tänker inte på det. - Hörde du?

Hörde vad?

Hjälp!

Hallå?

Är det nån där?

Hjälp!

Jag är vilse.

Han verkar behöva hjälp.

Jag lyckas inte hitta vägen!

Okej.

Vi får hämta honom.

Det är så varmt.

Halka inte ner i diket.

Akta armen. Jag ska parkera bilen.

Grabben!

Hör du mig?

Ja!

Hjälp mig!

Jag har varit fast här i dagar!

Tobin? Sluta ropa.

Sluta ropa, raring.

Hallå? Vad pågår?

Vi är vilse!

Snälla, hjälp!

Nej! Tobin, sluta!

Det är en kvinna med honom som uppför sig märkligt.

Var är du?

Kommer du?

Du är alldeles intill oss. Ser du vägen?

Nej, jag ser inget alls!

Han är alldeles där.

- Cal, vänta. - Kapten Cal till undsättning!

Vi kommer!

Var är du?

- Här borta! - Cal, vänta!

- Sakta ner. - Tobin.

Heter du Tobin?

- Ja! Skynda på. - Räddningstjänsten.

Var god dröj.

- Hallå? - Hör på.

- Kiowa, 911. - Snälla, skynda!

Tobin, hör på. Stå still, vi kommer till dig.

Hej jag är på väg 400.

Jag vet inte vad staden heter, men en pojke är vilse i ett fält.

Tobin!

Jag är så vilse!

Tobin.

Fan.

Cal?

Fan.

Grabben!

Grabben! Var är du?

Grabben!

Becky?

- Becky! - Jag är okej.

Jag fick inte tag på 911. Funkar din mobil?

Nej, den är kvar i bilen.

Mina glasögon också.

Tobin!

Kommer ni?

Fortsätt! Jag ser er inte.

Det låter som att du är på väg mot Nebraska. Stå still!

Oavsett om du är rädd, stå still! Vi kommer till dig.

Becky!

Becky, var fan är du?

Jag är här!

Cal?

Det är nåt som inte stämmer. Vi bör gå tillbaka till vägen.

Men grabben och mamman då?

Vi går tillbaka först.

Jag pratar på så får du röra dig mot mig, okej?

Okej, bra idé.

Okej, prata på.

Vad pratar man om när man är vilse i ett fält?

Du har babblat i hundratals mil, men nu kommer du inte på nåt?

"En man som hette Macahan

spillde sin gin ner på grejen.

För att då verka tuff hällde han på vermouth

och bjöd sin martini till tjejen."

Charmerande.

Hallå, letar ni efter mig? Jag är rädd!

Ja. Vänta lite.

Becky!

Fortsätt prata.

"En kvinna som gillade pastiller,

råkade svälja ett exploderande piller.

De fann hennes vagina i North Carolina, och..."

Vänta. Jag missade dig på nåt vis.

Cal, sluta larva dig. Det är inte roligt.

Becky?

Ja?

Du har rätt. Det är nåt som är skumt här.

Okej, vi fixar det.

På tre hoppar båda upp med händerna i luften.

Kan du hoppa?

Ja, självklart. Vad tror du?

Jag tror att du snart ska föda barn.

- Cal, gå inte härifrån! - Jag har inte rört mig!

- Jo, det gjorde du. Det gör du nu också. - Nej, jag lovar att jag inte gör det.

Okej. Glöm det. Nu gör vi det.

Okej?

- Beredd? - Okej.

Ett, två, tre!

Du är nära.

En gång till.

- Okej. - Ett, två, tre!

Det här är helt jävla knäppt!

Becky!

- Becky! - Här borta!

Beck!

Här!

Beck!

Här borta!

Becky!

Cal? Är du okej? Vad är det?

Inget!

Jag råkade bara halka.

Jag börjar få lite panik. Vad ska vi göra?

Vi ska ta oss härifrån. Vi måste hålla oss lugna.

- Grabben då? - Glöm grabben.

Nu gäller det oss.

Becky!

Cal!

Becky!

Cal?

Beck!

Cal.

Stå still, okej? Rör dig inte.

Spara på stämbanden.

Jag går mot dig.

Becky!

Beck!

Cal?

- Beck! - Cal.

Hejsan.

Är du okej?

- Becky, är du där? - Det är en man här.

Det är okej, Cal. Jag är Tobins pappa.

- Följ med mig om du vill ta dig härifrån. - Om du kan ta dig ut, varför är du här?

Jag söker efter min grabb och min fru. De är också vilse här.

Det blir snart mörkt. Vi bör hålla ihop.

Jag förstår. Du känner mig inte alls.

Jag heter Ross Humbolt. Jag jobbar som mäklare.

Från Poughkeepsie. Natalie är min fru, Tobin är min son.

Becky, vad händer?

Jag är okej, Cal.

Kan du hitta min bror?

Jag kan försöka.

Men det är inte bara att gå raka vägen här.

Håll dig nära mig.

Förlora mig inte ur sikte, okej?

Okej.

Håll ut, Cal. Vi är på väg.

Becky!

Jag kommer aldrig hitta henne.

Man kan hitta saker.

Men det är lättare när de är döda.

Tobin?

Fältet flyttar inte omkring döda saker.

Tobin...

...lurade du in oss hit?

Du kan berätta.

Okej?

Jag blir inte arg.

Nej.

Vi hörde nån ropa.

En man.

Han ropade på hjälp.

Det var så vi hamnade här.

Det är så det går till.

Hur länge har du varit här?

Jag vet inte riktigt.

Becky...

...din syster...

...hon kommer snart att dö.