The first 194 lines.
Nio, två, tre, tre, ett, noll, ett, ett, ett, tre, ett, två, tre, ett-
fem, två, ett, ett, två, nio-
två, tre, tre, ett, noll, ett.
Ett, noll, ett, ett, ett, tre, ett, två-
-tre, ett, fem, fem, två, ett, noll, två, ett, två...
-Mamma? -Will.
-Varför är du vaken? -Jag trodde att det var ett monster.
Det finns bara ett monster i det här huset.
Vet du vem det är? Det är jag.
-Vad är det här? -Det är en boaorm.
-Självklart. Den är väldigt fin. -Tack.
-Försök att sova lite nu. -Du med, mamma.
Jag ska försöka. Dröm sött.
-Mår du bra? -Ja.
Vad gäller Stockwell mot Stockwell, ansökan för barnet, Nathan-
om att få ett eget ombud...
Och Rosemary, kan du boka ett möte med mrs Alice?
Rättegångsdatumet blev framflyttat igen.
MAMMA FYLLER 40!
Phoebe.
Vad har hänt?
Var är du? Avdelning 15. Jag är på väg.
Em!
-Jag ska till avdelning 15. -Uppför trappan och till höger.
Jag ska träffa Phoebe Bournett. Jag är hennes syster Emma.
Hon är i rum åtta. Ni menar nog...
Phoebe? Vad är det här? Jag trodde att du hade råkat ut för en olycka.
Jag visste att du inte skulle komma annars.
Det är mamma, Em.
-Dra åt helvete, Phoebe. -Emma.
Kan du sluta flippa ut? Hon kommer knappast att vakna.
Hur kunde du göra så här?
Hon körde huvudet genom en spegel i går kväll.
Jaha?
Det är allvarligt. Hon kanske inte klarar sig.
Jag väntar besök från vänner, så jag måste gå.
-Kan du ge dig, Emma? -Förlåt, när kom du tillbaka?
-För ett par månader sen, typ. -Ett par månader sen?
Är det så här du tar upp kontakten?
Följ med mig så kan vi prata om det.
Jag vill inte vara i närheten av henne, som du mycket väl vet.
Jag trodde att nåt hade hänt dig.
Det är verkligen sjukt, det du gör.
Em!
-Hej... -Hej.
-Mamma, jag har ett nytt skämt. -Håll i dig nu.
Vad är stort och grönt och kommer ut ur min näsa?
Jag vet inte. Vad är stort och grönt och kommer ut ur din näsa?
-En stor grön snorkråka. -Mycket bra.
Var är dina handskar? Vart ska...? Skynda dig.
Vart tog du vägen i morse?
Jag var på kontoret och skrev på några papper.
Jaså? På en söndag, klädd så där?
De måste göra dig till delägare nu, eller hur?
Du överanstränger dig väl inte? Du var lite rastlös i går kväll.
-Väckte jag dig? -Ja. Ja, det gjorde du.
-Förlåt. -Det är okej. - Kom igen.
Vill du spela fotboll?
-Chloe ligger fortfarande i sängen. -Uppenbarligen.
-När kommer de? -Klockan två.
Okej. Jag har lagat färdigt chilin. Håll bara ett öga på den.
-Det ska jag. -Tack.
-Så ja. Ha en bra dag. -Kom igen. - Vi ses.
Hej då.
Snälla, säg inget till de andra i dag.
-Om vad? -Om min födelsedag, stora 40.
Du ser inte ut att vara en dag över 32 ändå...
Chloe, snälla. Kom igen. Gå och klä på dig.
De kommer när som helst.
-Jag äter inte rött kött. -Sen när då?
Sen er generation förstörde planeten.
-Vad... -Chloe. Gå upp och klä på dig nu.
Hon luktade av gräs igen förra veckan.
Jag tror att det är den här Amy.
-Hej! -Hej!
Spring inte.
Ben, Will är där uppe. Leta upp honom. Upp med dig.
-Hur är det? -Hej. Bra!
-Hur mår du? -Bra.
-Hallå... -Hej!
Glöm maten. Ge mig vin.
-Okej. -Toppen. Jag tar en sån här.
-Vad lagar du, Robert? -Jag gör en smulpaj.
-Den berömda smulpajen. -Här kommer trollen.
-Hej, Ben! -Pojkar. Nej, inte här.
-Kan du säga till honom? -Jag var på väg.
Kom igen, pojkar. Vi går till verkstaden.
Kom, Will. Den här vägen, fort.
Du ser blek ut. Vad är det?
Jag har inte bokat tid, dr Sandford.
-Kom igen! -Jag mår bra.
Jag...sover bara inte så bra.
Här får du en fråga... Kan sömnlöshet gå i arv?
-Ibland. Det beror på orsaken. -Stress, antagligen.
Ring om det fortsätter. Det finns ingen anledning att spela martyr.
Det finns mediciner.
-Hej, Michelle. -Hej!
-Hej. -Du bytte om snabbt. Bra gjort.
-Det finns lite vin om du vill ha. -Det är lugnt.
Em. Inte en chans. Du har inte... Varför har du inte påmint mig?
-Jag har så mycket på jobbet. -Men det är din 40-årsdag!
Vi borde ha en stor jävla fest.
Utklädnad, självlysande band, en vecka för återhämtning.
Nej, tack. Kanske nästa år.
Ems mamma dog på sin 40-årsdag-
-så jag tror att hon bara vill ta sig igenom den.
Jag insåg inte att hon släppte den här på vinyl.
Jag såg henne i Camden för två veckor sen.
Robs vinylberoende smittar av sig.
Kan du öppna dörren, Chloe?
-Var hon bra? -Hon var så bra.
-Så himla bra. -Jag är väldigt avundsjuk.
-Hallå! -Moster Phoebe! Herregud...
-Hej. -Jag har saknat dig! Herregud.
-Mår du bra? -Ja.
-Var har du varit? I Amazonas? -Brasilien ett tag och sen Indien...
-Så coolt! -Jag vet.
-Men det är skönt att vara tillbaka. -Hur är det?
Hej. Kul att se dig!
-Hur är det? -Bra. Kul att se dig.
Du skulle ha sagt att du var hemma.
-Jag ville överraska er. -Ett glas?
-Ja, tack. -Okej.
-Jag tar vatten, faktiskt. -Okej.
Det finns gott om mat, så jag lägger upp.
Vi har druckit för mycket vitt vin.
Jag tror att det är obsidian eller...
-Obsidian? Var fick du tag på den? -En vän köpte den åt mig i Brasilien.
Jag kan fixa åt dig.
Var kan man köpa dem? Jag vill ha en sån där.
-En riktig intervjuprocess. -Vad innebär det? Jag kan inte...
Jag skulle sätta dig på prov. Skicka ditt CV till mig. Ja.
-Jag älskar det. Så intressant. -Specialkunskaper.
-Är det här ett av dina, Rob? -Bordet? Ja, det är mitt.
-Det är underbart. -Det skulle passa i en ny bar.
Chloe skulle gärna jobba på ditt nya ställe.
Du älskade ju sommarjobbet.
-Ja, jag trivdes. -Jobba i en bar.
Alla krossade glas kostade pengar.
Phoebe, kan du... Phoebe, kan du hjälpa mig?
Ja, visst.
Du är inte gammal nog att jobba på bar.
-Varför är jag så gammal? -Deltid. Deltidsbarflicka.
Du skulle passa bra.
Vad är det?
-Du kan inte bara dyka upp oinbjuden. -Jag är din syster, Em.
Jag borde kunna dyka upp när jag vill.
Jag ville bara säga förlåt. Det var inget bra avsked på sjukhuset.
-Det måste ha varit en chock. -En chock?
Det var helt oacceptabelt.
Och nu när du är här - säg inget till nån. Kan du lova det?
Att ignorera skiten får det inte att försvinna.
Din man vet inte vad som hände när vi var barn. Det är inte friskt.
Fundera på att besöka henne på sjukhuset, sitt med henne-
och få ur dig det du behöver säga.
-Det är för ditt eget bästa. -Sluta pressa mig.
Jag ska inte träffa henne. Jag har inget att säga henne. Okej?
Mamma, kan jag få mer smulpaj och glass?
Ja, två minuter, hjärtat.
-Du kan väl tänka på det? -Inte nu.
Säg inte att det är för att du fyller 40.
Trams. Du kommer inte att förvandlas till henne. Du är ingen jävla varulv.
Det finns inget som heter ont blod, herrejesus!
-Är den här din? -Nej.
Är vinet till dig? Är det till dig? Det är till dig. Okej.
Två, noll, två, två, nio, två, tre.
Tre, ett, noll, ett, tre.
Ett, två, tre, ett, ett, två, ett, noll, två, två, nio, två-
-tre, tre, ett, noll, ett, tre, tre, två, tre-
-ett, två, tre, ett, två, ett, noll, ett, två, noll...
Ett, två, noll, ett, två, tre...
Ett, noll, ett, ett, ett, tre.
Ett, två, tre, ett, fem, fem, två, ett, noll...
Grattis på födelsedagen, mamma.
Du har också ont blod.
Fan också...
Jag porträtterade några människor i deras landskap, ja.
-Är allt som det ska? -Herregud!
-Will blöder, Rob. -Jisses...
-Öppna munnen. -Få inte panik. Öppna munnen.
-Jag bara... Okej. -Vad är det?
Det är lite glas. Det är ingen fara.
Finns det nåt mer där inne?
Jag ska ta en titt. Öppna munnen.
Öppna munnen, Will. Okej, ta lite av det här.
-Jag skar mig i läppen. -Jag vet.
Jag hade sönder ett glas tidigare, men jag vet att jag städade upp allt.
-Jag slängde det direkt i soptunnan. -Lugna dig.
-För helvete! Jag mår bra, Phoebe. -Okej.
Vem vill rida på ryggen? Ben? Vill du?
Vi ska slå vårt rekord och vi ska slå dem, okej?
Vi ska runt trädet, runt skjulet. Är ni med?
-Kom igen. -Ja, vi gör det.
-Vi kommer att vinna. -Nej, det är bra.
No comments yet. Be the first to leave one.