The Miseducation of Cameron Post

Okej, allihop. Titta hit, vi ska börja.

Jag tänkte i morse.

Jag tänkte på hur det var att vara i er ålder.

Jag tog mig an tron som om jag bockade av en att göra-lista.

Jag förstod inte som nu.

Jag tänkte att jag borde berätta en hemlighet för er.

Vet ni vad vi försöker göra varje söndag i kyrkan, vi vuxna?

Vi försöker få ogjort det vi gjorde när vi var i er ålder.

Tänk på det. Ni är vår framtid.

Ni är i en ålder då ni är extra mottagliga för ondska.

När jag säger ondska, så menar jag ondska.

Ni inser det inte nu och ni inser det inte imorgon-

- men det som känns kul är egentligen er fiende.

Och den fienden drar åt snaran-

kring era halsar.

Ruth? Är det någon hemma?

Ni experimenterar och leker med detta ok som vore det en leksak-

- och tänker: "Bara en gång. Bara lite till."

Klick, då har det er.

Gumman. Gumman. Sluta.

De är här.

Ögonen på kameran. Pojkar, lägg armarna runt flickornas midjor.

Ska jag gå upp?

Du är väldigt vacker.

Tack.

Jag vill prova något.

Gud! Herregud!

Herregud.

Vad i helvete, Cam?

- Jamie... - Vad i helvete?

Helt otroligt.

- Förlåt. - Det här är så sjukt.

När jag hade fyllt 30 trodde jag inte på Gud alls. Vet du vad, George?

Bibelskriften vi refererar till är Matteusevangeliet, kapitel 10, vers 11.

Om ni bläddrar till Matteusevangeliet, kapitel 10, vers 11-

- så känner ni nog igen det. "I varje stad eller by..."

- Tjena. - Hej.

Vi söker pastor Rick.

Han predikar fortfarande, men jag tar er till honom.

- Jag heter Cameron. - Jag vet.

Okej, hörrni. Tiden är ute, vi ses vid middagen.

- Erin gillar Vikings, eller hur? - Skyldig.

Lugn, du får rätt att inreda snart.

Man måste förtjäna vissa rättigheter på Guds Löfte. Lugn, så illa är det inte.

Bara inredning och post. De flesta lärjungar kommer dit på några veckor.

Allt står i kontraktet.

Under tiden kanske du blir Vikings-fan.

- Vad är ditt favoritlag? - Jag har inget.

Imponerande. Det är ovanligt att jag inte...

Nu hade jag för bråttom.

The Breeders sjunger knappast Herrens lov.

- Var har du fått den ifrån? - Postorder.

Jag är färdig. Har du tittat på kontraktet?

Ja.

Allt som saknas är din underskrift, så kan vi börja.

Det kommer att gå bra för dig här, Cammy.

Perfekt. Nu är du officiellt en lärjunge på Guds Löfte. Välkommen.

Helvete.

Jag vill att du klär på dig och går.

- Nej, det vill du inte. - Jo, det gör jag.

Nej, det gör du inte.

Den här filmen är konstig.

- Du visste att det skulle hända. - Nej, det gjorde jag inte.

- Jag vet inte vad jag ska göra. - Häng upp "Stör ej" -skylten på dörren.

Jag visste verkligen inte vad som skulle hända.

- Jo, det gjorde du. - Nej, det gjorde jag inte.

Det gick ju smidigt.

Jag tar inte av mig morgonrocken.

Säg till när jag ska sluta.

Om man prioriterar att bli bättre-

- så bör det vara så med de omkring en också. Eller hur?

- Tror du att du blir bättre? - Självklart.

Jag har kommit närmare Gud. Jag kan känna honom vägleda mig.

Helen är en god vän och vi påverkar varandra positivt.

Där är hon, vid mjölken. Det är synd att hon är så...

Visst är hon rätt manhaftig?

Jag vet att det är ett elakt ord, men jag menar det bokstavligen.

Hon heter Jane Fonda. Det är hennes riktiga namn.

Eller så ljuger hon. Hon kanske ljuger.

Mark är jättehäftig. Titta inte, men han sitter mitt emot mig.

Du tittade. Han har jättefin sångröst.

Lova att inte berätta för någon, men jag är jättekär i honom.

Mina läppar är förseglade.

Rick är en sån inspiration.

Visste du att han har haft problem med attraktion till sitt eget kön?

Han har bearbetat det i åratal och nu är han och Bethany ihop. Gulligt, va?

- Bägge kan få någon bättre. - Verkligen. Eller va?

- Vilken klass ska du börja i? - Elvan.

- Bra, jag tror att vi har den. - Fint.

Här. Ser den rätt ut?

Ursäkta avbrottet, fröken Kim bals-Erickson.

Jag vill träffa vår nya lärjunge.

Välkommen, Cameron. Jag är doktor Lydia Marsh, chef för Guds Löfte.

Hej.

Jag vet att omställningen kan vara svår, men du känner dig nog snart som hemma.

Under tiden kan du fråga om du saknar något.

Tack.

Se oss som din familj, Cameron.

- Säg Cam. - Cameron är redan maskulint.

Att förkorta till något mindre feminint förstärker din könsförvirring ytterligare.

- Jaha. - Vad bra att vi tänker likadant.

Jag har sagt åt dig att hålla håret ur ögonen.

Det går inte att gömma sig för Gud.

Tycker de på båten att toppen på isberget ser otäck ut, tror du?

- Ja. - Det är allt de på båten fokuserar på.

Men vi vet att den inte är problemet.

Nej.

Detsamma kan sägas om din dragning till ditt eget kön.

Synden är så överväldigande att vi fixeras vid den.

Men problemen vi måste hantera ligger under ytan.

Din dragning är ett symptom på ett större problem.

Vi ska bli till detektiver som utreder vad i ditt förflutna som ledde dig hit.

- Särskilt relationen med dina föräldrar. - Vilken relation?

De dog för länge sedan.

.Jag vet att det blir mycket på en gång. Hur känns det?

Bra. Bra, det känns bra.

- Jag har aldrig sett på homosexualitet så. - Homosexualitet finns inte.

Bara samma kamp mot synd vi alla utkämpar.

Skulle man låta missbrukare ha parader?

Nej. Nej, det skulle man inte.

Synd är synd. Din kamp är mot synden att dras till ditt eget kön.

Första steget är att sluta se dig som homosexuell.

Det gör jag inte.

- Jag ser mig inte som någonting. - Du borde se dig som kristen.

- Vi är här för att stötta dig. - Rick har lyckats överkomma sin sjukdom.

Jag tvekar inte på att du klarar detsamma.

Jag har varit där du är.

Jag vet hur det känns.

CAMERON POST ÄLSKAR COLEY TAYLOR

Är det din mamma? Hon var verkligen lik dig.

- Hur går det med isberget? - Bra. Bra, men långsamt.

Jaha, schyst.

Jag har också könsförvirring på grund av sport.

Schyst.

Vi ses senare.

För mycket maskulin bonding med pappa om fotboll.

Jessicas skönhet resulterande i känslan av feminin otillräcklighet.

Brist på fysisk ömhet för pappa.

Blev förtjust i fotbollstränaren på Heliga Ljusets kollo.

Olämplig besatthet av Vicky Jones i kyrkokören.

Oupplöst sexuellt trauma från i nian när Oren Bursock daskade mig i ändan.

För mycket bonding med mamma över feminina aktiviteter.

Winkte-tron strider mot bibeln.

Tidigt utsatt för olagliga droger och alkohol i kollektivet.

Brist på stabil, singulär maskulin...

- Vad gör du? - Jaha. Förlåt, jag skulle bara...

- Vadå? - Jag tittade på ditt isberg.

- Alla gör det. Har du gjort ditt än? - Nej, inte än.

Du springer, va?

Skriv att stödet från sporten störde din könsidentitet. De älskar sån skit.

Dina föräldrar gav dig för mycket eller för lite närhet. Därför är du homosexuell.

- Mina föräldrar är döda. - Det bör du nog skriva på isberget.

- Växte du upp i ett kollektiv? - Ja.

- Hippies är väl inte evangelister? - Nej, mammas nya make är det.

- En sista fråga. - Jag var med om en bilolycka.

Jag tänkte fråga var du fick ditt gräs ifrån.

Ursäkta?

Jag såg dig och Adam i källaren.

Jag odlar det själv. Det växer vilt.

Jag har redan skördat, men det var några skott som vi ska kolla till på torsdag.

Du känns inte som typen för det här stället.

Hurså? För att jag är en sån kukmagnet?

Nej, bara...

Jag hade inget val. Hade du?

Jag ber inte att Gud ska förändra mig.

Gud begår inga misstag och det är jag som lockas av synd.

Förändringen kommer genom Gud, men inom mig.

Jag måste vara förändringen.

Jag har alltid vetat att jag inte ville utagera dragningarna till det egna könet.

Förr använde jag mig av självtillfredsställelse.

När jag fick veta att det också var en synd så slutade jag.

Men det borde väl vara okej om det är istället för att utagera?

- Vad? - Gud ger inte tillstånd att runka.

- Vem har frågat dig? - Steve, vad är det du upplever?

- Jag upplever irritation. - Varför är du irriterad?

- Han tror sig vara bättre än alla andra. - Jag håller med. Titta på kroppsspråket.

Steve projicerar sin maskulina osäkerhet på mig och säger vad vi ska tycka.

- Det stämmer inte. - Dane har en poäng.

- Hans förflutna ursäktar visst allt. - Du vet inte vad du pratar om!

- Berätta. - Nej!

Du får inte berätta att du träffat en missbrukare. Jag är inte som ni.

Jag känner dig inte ens, men jag ser direkt att du är flata.

Vad tycker du om Guds Löfte, Cameron?

Bra.

Du använder väl tiden för att undersöka hur du svarar på obehag?

Okej.

Dane, din instinkt att straffa andra-

- för att de inte upplevt samma sorts trauma som du. Vem påminner det om?

- Min far... - Jag hör inte.

Min far.

- Hej, hur är det? - Okej.

Följ med mig.

Så det har fungerat för dig?

- Du har förändrats? - Ja, jag har förändrats.

- Hur? - Det var en process.

Det är lustigt, faktiskt. Ögonblicket då allt vände var i en bar.

- En bar? - Ja. En gaybar, av alla ställen.

Två män från min kyrka kom in. De såg min bil utanför och visste att jag kämpade-

så de kom in och letade efter mig.

- Oj. - Det var Gud, Cameron.