Homeland

Tidigare i Homeland...

Han har andningsbrist på grund av akut hypoxi.

Vi behöver honom vaken.

Och jag säger att han är i koma av en anledning.

Hur skulle du vilja ha det om det var du som låg där?

- Jag kan inte tala för Quinn. - Om någon kan så är det du.

Quinn. Quinn, det är jag, Carrie.

Du måste öppna ögonen nu, ok?

Berätta om måltavlan. Berätta var attacken kommer ske.

Jag vill ha en partner,

någon som ser världen för vad den är,

men som också vet att den måste förbättras.

- Någon att dela mitt liv med. - Jag vet inte vad jag ska säga.

Jag talade med chefen. Han är beredd att ge dig total autonomi.

Designa ditt eget uppdrag, välja ditt eget team.

Inte intresserad. Ledsen.

- Du räddade precis hundratals liv. - Jag hade tur.

Hjälp oss då.

Hjälp mig komma på en ny paradigm.

För i helvete, Carrie.

Jag behöver dig.

Och jag har sagt till dig, jag är inte den personen längre.

Kan du vänta lite?

- Hej, Carrie. - Hej.

- Dök han inte upp? - Nej.

Men han hade en bokad tid va?

Måndagar, onsdagar och fredagar, ja.

Vet du var jag kan hitta honom?

Nej.

Man kan inte tvinga folk göra saker de inte vill.

- Jag måste... - Tack.

Jävla skit.

Quinn.

Du var inte på fysioterapin.

Prata med mig lite.

Jag vet att du är frustrerad.

Jaså det är vad du tror.

Ok.

Vi kör på det. Jag är frustrerad!

Om du säger det så.

När det är som svårast, när man inte orkar fortsätta en sekund till

det är då man måste fortsätta

för det är då man gör genombrott.

Jävla skitsnack!

Jag vet att du vill härifrån

- men du är inte redo än... - Kan du bara sluta.

Du är som en hund!

Quinn, lyssna, bara fortsätt. Du kommer bli bättre.

- Jag sa ju precis lägg av! - Du blir bättre på alla sätt.

Jag blir inte bättre!

Kan du inte få det genom din tjocka skalle?

Släpp mig.

Släpp mig.

- Herr Quinn. - Jag går.

Clara, ta Peter till hans rum.

Jag är ok. Han är frustrerad.

Han är arg. Han tycker inte att han blir bättre.

Vadå?

Han verkade helt ok. Tidigare alltså.

- Vadå, så nu är det mitt fel? - Jag vet inte, det är bara...

Kanske skulle han ha mer framgång utan dina upprörande besök.

Det är absurt.

Ja, han blir upprörd, men på grund av sin situation här.

- Han bara uttrycker det för mig. - Vi tror att det är mer än så.

"Vi"?

Vilka är "vi"? Känner hans läkare såhär?

Hela hans behandlingsteam känner så.

Vadå, så du säger att jag borde sluta komma?

Du kommer hit varje dag. Det är kanske dags för en paus.

- Jag är hans vän, han har ingen annan. - Jag vet.

Det är därför du borde lyssna på vad han försöker säga dig.

...allt hoppressat på de 72 dagar mellan valet

och tillträdandet den 20:e januari...

Det mest komplexa, det allra svåraste

maktskiftet på planeten idag...

De två översta våningarna av hotell Intercontinental

där hon är med sitt övergångsteam

och studerar info-mappar, har möten...

- Mina herrar. - General.

General.

På den ljusa sidan tog det inte lång tid.

Vi är redo för er nu.

Lycka till.

Vet ni vad General McClendon precis sa till mig?

Sätt 70000 trupper i Syrien

och ISIS är helt slagna på sex veckor.

Vad tycker CIA?

Var inte rädda mina herrar. Kom igen nu.

Här kan ni säga vad ni vill.

Problemet är inte direkt att slå ISIS, Fru President

- det är att... - Tillträdande Fru President.

Det är krångligt, jag vet.

Tillträdande Fru President,

det största problemet är att hantera territorierna efteråt.

Så, nu är det en markinvasion och en ockupering.

Annars väntar bara ett nytt ISIS runt hörnet.

Uppdraget är avskräckande, mina herrar.

Olyckligtvis ser alternativen inte mycket bättre ut.

Vad sägs om att dra sig tillbaka?

- Ursäkta? - Åka därifrån.

Säga till det amerikanska folket att det inte funkar och ta hem trupperna,

allihop.

Varför inte? Om kriget inte kan vinnas, varför är vi då kvar där?

För att kontrollera fienden för att nämna en sak.

Hindra dem från att göra regionen

till en bas för att attackera oss här hemma.

Eller kanske är det dags att erkänna att inte varje problem i Mellanöstern

har en militär lösning.

Vad har du där?

Direktören bad oss informera dig om ett antal hemliga operationer

av känslig natur.

Vad sägs om att vi sätter oss ner?

Jag är rädd att detta är för endast dina ögon, Frun.

Herr Ahmed har inte rätt tillstånd.

Lämna oss ett tag, Rob.

Var goda sitt.

Operation Vägvisare, jag gillar namnet.

Vägvisare är en hemlig handlings och insamlingsoperation mot Iran.

Den har en budget på 85 miljoner dollar och ämnar placera svagheter

i ett stort urval av iranska datorer.

Får jag stanna dig där? Vad är meningen med detta möte?

- Frun? - Vad jag menar är,

vill ni ha min åsikt eller borde jag bara lyssna?

Tanken är att informera er om processen

och etablera en fungerande relation för framtiden.

- Så jag kan tala? - Självklart.

Tack gode Gud! För ni vet hur jag älskar att prata.

Även om jag inte har nån egentlig auktoritet över operation Vägvisare

eller någon hemlig operation för den skull, eller hur?

Inte förrän efter du tillträtt, nej.

Jag trodde inte det.

Då kan vi väl bara hoppa fram till de bra delarna?

- Bra delar? - Ja.

Jag vill höra om våra mer dödliga program, om det går för sig.

- Självklart. - Jag är mest intresserad av

vår drönaraktivitet och paramilitära operationer.

- Naturligtvis. - Särskilt de

som inte behöver tillstånd från presidenten.

De kan hittas från sida 17 och framåt.

Vem är du att snacka skit om din syster?

Hon går inte ens till fredagsbönen längre.

Det är hennes liv.

Ska du säga med din rap-musik spelandes i rummet hela nätterna.

- Det är inte samma sak. - Jaså? Hur menar du?

Det är bara annorlunda.

Vi får se vad din far har att säga om det.

- Kommer hon ens? - Vi har flygbiljetter, eller hur?

Han kommer vilja att hon har hijab.

Hon vet.

Skit, jag är sen.

- Jag trodde du var ledig. - Det är jag.

God morgon, tönt.

Hon borde inte tillåtas gå till skolan klädd sådär.

- Vart ska du? - 49:de och Lex.

Östra Marriott.

Ok.

Få med hotellet i bakgrunden.

Jag fixar det.

Alla tror att allt började 1993

när Ramzi Yousef körde in en skåpbil i parkeringsgaraget

vid World Trade Center,

tände fyra 20-fots stubiner och sprängde den största hemmagjorda bomb

- som FBI nånsin sett. - Du...

- Vad händer? - Fan! Batteriet börjar ta slut.

Ge mig din bara.

Sådär.

Ni tror att Al Qaidas första attack på amerikansk mark

var skåpbilsbombningen av World Trade Center 1993?

Tänk om. Nej, det hände precis här,

i balsalen av detta hotell.

Kom igen, vi kollar in det.

Den här vägen. Kom här.

Kolla in detta.

Så, precis här, det är var grundaren av den Judiska Försvarsföreningen

blev avrättad, var han blev skjuten. Hans namn var Meir Kahane.

K-A-H-A-N-E. Googla honom.

Den här killen var en rabbi, en helig man,

och han gick runt och kallade araber för hundar. En gång,

efter att 27 palestinier mördats på Västbanken sa han,

"Ju fler desto bättre..."

Sök upp honom. K-A-H-A-N-E.

Googla honom.

- Vem sköt honom? - Åh, du.

Det var en ödmjuk snubbe från Egypten som hette El Sayyid Nosair,

som faktiskt brukade hänga med Den Blinda Shejken i Brooklyn.

Så det som hände var, den här snubben klädde ut sig själv

till en ortodox jude, och han kom in

och han sköt Kahane i halsen med en .357 Magnum,

så han ramlade ned på golvet, precis där.

- Började de utan mig? - Bara precis.

Jag har en till rättsmedvetenhets- workshop nu i helgen.

Jag kommer behöva hjälp.

Godmorgon allihop. Ursäkta att jag är sen.

- Otto? - Hej, Carrie.

- Vad gör du här? - Flög in i morse.

- De nya lokalerna ser jättebra ut. - Välkommen hit.

- Hej. - Hej.

- Träffade du Professor Hashem? - Ja.

Han har redan informerat mig om era verksamheter.

- Imponerande. - Och rättvis prövning?