Jack Whitehall: At Large

EN ORIGINAL-KOMEDISPECIAL FRÅN NETFLIX

En applåd för Jack Whitehall.

Nöjesbranschen, hör ni. Nöjesbranschen.

Wow! Helt otroligt.

Här är vi på inspelningen av min första Netflix-special.

Just det.

Varför pratar jag i den? Jag har öronsnäcka.

Den är nog inte ens på eller ikopplad. Det är bara rekvisita.

Det här är en internationell föreställning och jag har insett att när man har en sån

är de kulturella skillnaderna stora.

Den största skillnaden mellan oss och våra amerikanska kusiner

är deras inställning till alkohol. Den är helt annorlunda.

Jag har hört saker i Kalifornien som jag aldrig hört förut, som det här:

"Åh, herregud, herregud

Såg du Larry?

Larry tog fyra glas vin till middagen.

Jag tror att Larry...kan vara alkoholist."

Ja, jag vet.

Fyra glas vin till middagen i USA gör en till alkoholist.

Fyra glas vin till middagen i Stor- britannien innebär att det är du som kör.

Men inget sammanfattar skillnaderna mellan USA och Storbritannien bättre

än det som vi uppmuntrar våra barn, våra småttingar

att lämna till tomten på julafton.

Vet ni vad amerikanska barn lämnar till tomten på julafton?

Mjölk och kakor.

"Tomten, du ska få ett stort glas med mjölk.

Den är full av kalcium, så att du får starka, kraftfulla ben.

Jag älskar dig, tomten.

Jag älskar dig, tomten."

Vad lämnar brittiska ungar ute till tomten på julafton?

Sherry.

Sprit, som vi låter barnen tro att tomten häver i sig i alla hem

samtidigt som han ska sköta sin släde.

"Får han en kaka också, pappa?"

"Nej, äta är fusk, skitunge.

Gå och hämta bira till nissarna, din lilla..."

-"Pappa?" -"Vad är det?"

"Varför är jag från USA och du från norra England?"

"Jag vet inte. Jack sabbade din röst.

Och min, nu är jag jamaican."

Varje gång.

Jag borde väl ha frågat innan jag gav mig in i allt det där.

Innan jag ställer den här frågan är det viktigt att ni förstår en sak.

Det här...

...är säker mark.

Allvarligt. Det här är ett förtroendeträd.

Alla klättrar och ingen ramlar ner.

Även jag tycker det låter konstlat, men...

Förtroendeträd, okej. Säker mark.

Har vi några nykterister här?

Bränn häxan.

Förlåt.

Ja, det var högt.

Han sket nästan på sig. Förlåt.

Det var inte meningen, damen. Förlåt. All respekt till dig.

I min familj dracks det mycket. Min pappa dricker.

Här är ett exempel:

Jag tog med pappa till en McDonald's för första gången, och han ville se vinlistan.

McDonald's gör en konfunderad numera. De har sallader, morotsstänger...

Om ett år kommer det finnas McQuinoa.

Det är därför jag gillar KFC. KFC vet vilka de är.

De serverar inga nyttigheter. Inget snobberi på KFC, inte.

"Här har ni lite friterad skit i en bunke.

Ni får även en våtservett eftersom ni säkerligen inte tvättar händerna.

Sätt igång och ät, gris."

"Jag undrar vad överstens hemliga kryddblandning är."

Salt!

Krävs inget geni för att lista ut det.

Jag klagar aldrig på restauranger.

Jag är britt. Jag skulle aldrig klaga.

Är jag med nån som klagar på en restaurang, så dör jag inombords.

"Säg inget, ställ inte till med en scen. Ät bara nöten, okej?

Vi har en injektionspenna hemma.

Förlåt? Nej, allt är jättebra. Hon älskar det. Hennes hals är alltid så där stor."

F.d. flickvännen Ella.

Eller Nutella som vi kallade henne. Nej, det gjorde vi inte.

Vila i frid. Jag...

En annan sak som min pappa inte förstår sig på är teknik.

Jag brukar spela honom ett spratt. Testa det. Om ni också har teknikrädda föräldrar

så brukar jag vänta tills min mamma köpt en ny apparat till hemmet.

Spelar ingen roll om det är en laptop, kaffemaskin eller skrivare.

Sen säger jag till min 76-åriga pappa

att sagda apparat

är röststyrd.

Jisses, ni vet inte vad äkta glädje är

förrän ni sett en 76-årig gubbe be en värmefilt att dra åt helvete.

Jag åldersdiskriminerar inte. Det är viktigt att visa äldre respekt.

Jag besökte min mormor nyligen.

Måste ju kolla till testamentet.

Kolla att de mår bra. Att hon mår bra.

Min mormor är från en annan generation.

Vi städade ut hennes hem häromdagen

och hittade några rätt skumma saker på hyllorna.

Jisses.

Jag vet.

Jag tog henne åt sidan och sa: "Kom igen, mormor. Det här är 2017.

Vem har VHS-band?"

Den rasistiska dockan är inte så bra heller.

Det var precis så hennes hem såg ut.

Om man ska ha sin rasistiska docka framme

vilket man inte borde ha, så ska man inte ha sin rasistiska docka

ovanför ett ex av Nelson Mandelas Den långa vägen till frihet.

Mormor är helt otrolig.

Hon bor på ett ålderdomshem, och sitter där i sin nattstol.

Det är en stol med en potta inunder.

Men det är inte det roliga.

Hon sitter på sin stol, stickar och ser på Mord och inga visor.

Hon har det inte så kul, och det fick mig att tänka till.

Jag läste en artikel nyligen om författaren Aldous Huxley.

Vilket skitsnack - jag läste en tweet.

Vet ni vad Aldous Huxley bad om på dödsbädden?

LSD.

Det är attityden åldringarna borde ha.

Åldringarna borde experimentera mer med partydroger.

Ungdomar ska inte ta droger. Det är en dålig idé. Man kan bli fast.

Men om man är 85 och bor på ålderdomshem...

Skitsamma!

Om jag bodde på ålderdomshem skulle jag ta det hela tiden.

Läget är idealt.

En disponibel inkomst, sjuksköterskor i beredskap, dags-tv...

En stol där man kan skita på sig.

Det är perfekt.

Jag är så less på folk som pratar om sina far-och morföräldrar och säger:

-"Hur dog din mormor?" -"Hon dog i sömnen."

Som om det var nånting bra. Vem vill dö i sömnen?

Jag vill att min mormor ska gå bort i stor stil.

Jag vill att folk ska fråga: "Jack, hur dog din mormor?"

"Hon tog E och fick en stroke när hon gjorde masken till Antikrundan."

Ta inte droger, ungar.

Jag går inte igång på droger.

Jag var med om en händelse nyligen. Jag var iväg på en grabbhelg.

Grabbar! Grabbar!

Jag åkte med Digby och Rupert.

Ingen dålig trekant.

Det lät mindre gay.

Finns inget mer överskattat än trekanter. Förlåt, det hör inte till saken.

Jag hade en trekant en gång.

Det var med en supersnygg italiensk utbytesstudent som hette Maria

och en snubbe vid namn Monkford och...

Man är bara i vägen för varann.

Till slut var jag tvungen att.. "Det är nog bäst om du lämnar oss."

Lyckligtvis var hon väldigt förstående.

Monkford, en lustig typ. Men en duktig lärare.

Grabbhelgen, ja. Vi åkte till Amsterdam.

Jag är alltså i Amsterdam med Rupes och Diggersina. Vi har hamnat på nån bakgata.

Den ena - Diggers - är en riktig stygging.

Diggers puffar gräs.

Jag gillar det inte, det fattade ni säkert när jag sa "puffa gräs".

"Röka gräs." Så säger normala människor.

Han rökte gräs. Så vänder han sig mot mig och säger:

"Jack, vill du suga?" Inte suga, inte suga...

Det var inte ordet han använde. Det var inte det han...

Det här går ju bra. "Jag var med en polare som frågade om jag vill suga..."

Det är inte...

Nu står det still. Inte suga, vad heter det?

Puffa! Tack till tjackhoran längst fram.

"Vill du ta en puff på gräset?" Jag sa nej, eftersom vi var på en allmän plats.

Det ser inte bra ut. Tänk om nån ser?

Han sa: "Två saker, Jack. Det är lagligt och vi är i Holland. Ingen vet vem du är.

Rök."

Jag är inte stolt när jag erkänner att jag gav efter för pressen.

Detta är anledningen till varför man inte kan röka en spliff på gatan år 2017...

Jag skojar inte.

Samtidigt som jag förde spliffen mot mun, tittade jag upp

och såg en jävla Google Maps-bil med sin 360-kamera köra förbi.

Jag läste en grej om Google nyligen.

I Storbritannien förra året, på bara reklam, drog Google in 66 miljoner pund.

Vilket efter skatt blir 66 miljoner pund.

Det blir sofistikerad humor ikväll.

I början är det tokroligt, men det här är ju en sofistikerad föreställning.

Jag är nästan 30, okej?

På en middagsbjudning häromkvällen pratade vi bolån.

En sofistikerad föreställning för en sofistikerad publik.

Penisbilder, ja.

Det här är faktiskt en allvarlig historia. Mycket allvarlig.

Förra året fick jag världens penisbildpanik.

Varför hör jag skratt? Jag sa ju att det är en allvarlig historia.

Om jag ska kunna dela den med er måste det finnas en ömsesidig respekt.

Blås inte ner förtroendeträdet.

Allvarlig historia. Alltså, förra året fick jag världens penisbildpanik.

En kompis ringde och sa: "Jack, en penisbild på dig cirkulerar på nätet."

Passa dig för i helvete.

En penisbild på mig på nätet. Jag var helt bedrövad. "Det kan inte vara sant."

Sen tänkte jag att det inte kunde stämma. Jag har aldrig tagit en bild på min penis.

Förutsatt att ingen fått tag på Monkfords dator kan det inte vara jag.

Jag ringer min agent, bedrövad.

"Se till att den försvinner. Skaffa en advokat. Få bort den."

Jag lägger på, helt bedrövad. Hjärtat bankar.

Min kompis skickar en länk till penisbilden.

Jag klickar och den kommer upp på skärmen.

Det är helt klart inte en bild på mig.

Men jisses, det var den vackraste penis jag sett.

Den var fantastisk. Den var lång, brun och slingrig.

Som Aslans svans. Magisk.

Agenten ringde tillbaka. "Vad vill du göra?"

"Låt det vara", sa jag.

Jag retweetade den, gjorde den till favorit.

Jag gjorde den till profilbild. Man måste äga det.

Man måste äga det.

Jag har orsakat en del skandaler under min karriär och är alltid nära en ny.