Anne with an E

Vad vill du ha?

Bind dem där.

Sluta slå dank, pojk!

-Det här stället ser fantastiskt ut. -Det är bara början, min vän.

Du ser inte så imponerad ut.

Vad ska jag göra? Dansa?

-Det har ju gått två år. -Ja, jag är glad att vara hemma.

Men du kommer att gråta när du måste åka härifrån.

Trinidad berör din själ.

Nu måste vi flytta tunnorna dit de ska.

Sjöben och fast mark kommer inte överens.

Jag måste hitta balansen.

Det behövs mer än så, mager som du är.

-Om det blåser upp, är du borta. -Så smal är jag inte.

Jag ska hitta en bra hembrygd medicin.

Som liten gick jag hit varje dag.

Jag visste inte att det fanns såna ställen.

Du trodde aldrig att du skulle hamna så långt från...

-Vad heter det nu igen? -Avonlea.

Jag brukade handla här åt mamma. Hon använde bara färska ingredienser.

-Inget gammalt i vårt kök. -Dofterna gör mig hungrig.

Finns det god mat på Prince Edward?

-Jag gillar potatis. -Kom igen, potatis?

Ge mig nåt att jobba med.

Mrs Kincannon serverade krabba ibland.

Nu börjar det likna nåt. Hur tillagade hon den?

Hon kokade nog den. Tillsatte lite salt.

Var det allt? Krabba med salt?

Vad är det för fel på det?

Inget. Krabba är gott om man kokar den rätt.

Som mammas crab callaloo. Söndagsmat.

Hon kokade dasheenblad i kokosmjölk, slängde ner några lökar,

vitlök, okra, en grissvans och sen krabba.

Tillsätt en pimentopeppar och låt allt sjuda.

Jag har aldrig ätit stark chilipeppar.

Du? Din lilla utmärglade kropp hade fått utkämpa inre strider då.

Jag tror att jag kan hantera det.

Mamma brukade säga: "Bash, smaka."

Jag lutade tillbaka huvudet och hon gav mig en hel slev.

Jag känner nästan smaken nu.

Den gled ner i halsen som stark, grön medicin.

Det låter underbart gott.

Det var det.

Men jag fick alltid bara smaka. Sen serverades familjen.

Jag fick resterna.

-Varför åt du inte med familjen? -Det var inte min familj.

-Vems familj var det? -De vita hon jobbade för, Blythe.

Så dum jag är. Jag är ledsen.

Var inte det. Jag fick smaka mer från en slev varje söndag

än du har smakat under hela ditt liv.

Krabba med... Här kommer den hemliga ingrediensen:

Salt.

Vilken skönhet.

Jag brukade rida en precis likadan.

-Kom, Bash. Hon är snäll. -Jag är rädd för hästar.

Du, grabben...

Eftersom du hänger runt min häst, spring iväg och hämta mat åt henne.

-Väntar du på pengar? -Jag tillhör inte er.

Jag är en fri man, sir. Sedan 1834.

Ni får säkert hjälp inne på hotellet.

Det var ju galet. Han utgick ifrån att du var betjänt.

Om vi skulle gråta för det varje gång, hade Trinidad varit översvämmat.

Nu går vi till ett bättre område. Du behöver fortfarande medicin.

EN ORIGINALSERIE FRÅN NETFLIX

EN PERFEKT KYRKOGÅRD AV BEGRAVT HOPP

SVÄR DU ATT VARA MIN BÄSTA VÄN FÖR ALLTID?

MAN BEHÖVER STORA ORD FÖR ATT UTTRYCKA STORA IDÉER

FÖR ATT SOVA I ETT TRÄD I MÅNSKENET

God morgon. Bra att du är vaken. Jag sov inte en blund i natt.

Tänk att vi har gått på guld i Avonlea.

Jag förstår ditt moraliska dilemma.

Vi är alla så tacksamma och förväntansfulla.

Det är underbart att läsa om guld,

men det vore ännu mer underbart om jag fick se det.

Sånt här är inte för barn.

Men du är ju ingen vanlig flicka, eller hur?

Där.

Otroligt.

Jag kan inte...

Vad ska...?

Det är väl guld, eller hur?

Låt ögonen vänja sig.

Ha inte bråttom. Det kanske är vackrare än du anade.

Ser du de små bitarna i det röda? Hur de glittrar?

Varför ser jag inget?

Det är inte ditt fel, gumman. Det är mitt och jag ber om ursäkt.

-Du har inte en experts ögon. -Snälla, ge mig en chans.

Ja, nu ser jag.

Du har rätt, Nate. Guldet är underbart.

Miss Marilla, vad det lyser om dig idag.

Mr Dunlop, brödet doftar extra gott idag.

Kanel, kära du. För att fira.

Varje morgon som vi inte ligger i graven bör firas.

Du har så rätt, miss Marilla.

Jag håller med mr Dunlop. Skicka festbrödet.

Matthew, jag vill göra utgrävningarna åt dig.

Jag ställer gärna upp på det. Vi måste göra allt rätt.

Vi ska inte göra något jordprov.

Åtminstone inte än. Matthew och jag har inte bestämt oss.

Ni måste! Vi kanske är en av Avonleas rikaste familjer.

Matthew behöver inte odla...

Det är dyrt, Anne. Vi har slitit hårt för skördepengarna.

Matthew, miss Marilla, ni gör rätt i att vara försiktiga.

Guldet är nästintill garanterat, men det finns risker.

Anne, det är nog dags...

...att du får en ny griffeltavla.

Tack, Matthew.

Jag ville inte be om det, även om jag slog sönder den i självförsvar.

-Det låter som en bra historia. -Hon har inte tid att berätta den nu.

Du kan köpa en ny griffeltavla efter skolan.

Ät upp nu, sen får du gå.

Barn. Så värdefulla, så kostsamma.

Varför sa du inte sanningen till Nate?

Jag trodde att guldet syntes tydligt. Han tror att jag är ett barn.

"Lilla gumman."

Du kan inte vara hans jämlike. Han är vuxen och vetenskapsman.

Men det är bara inläst kunskap. Du har redan visat att du är bra på det.

Men du har nåt annat. Minns du när Minnie May var sjuk

och du la lökar på hennes fötter för att sänka febern?

-Det var en gammal huskur. -Det kräver fantasi att tro på det.

Din fantasi är en gåva, nåt som man inte kan lära sig.

Vad hjälper det om jag inte kan se saker mitt framför ögonen?

Den här grenen ser ut som ett handskelett.

Ett ondskefullt skelett som bor i en hemsökt skog...

...och livnär sig på oskyldigas liv.

Anne, så hemskt.

Varför greppar de efter oss nu? Vill de skada oss?

Spöken i vinden som kommer med en varning. Se upp!

-De vill ta oss! -Vi måste fly!

Jag bjuder gärna in Cuthberts å dina vägnar.

Låt oss hoppas att kvällen bär god frukt.

-Vi ses ikväll. -Tack igen, Nathaniel.

Är det Cole? Han ser annorlunda ut.

Han ser mogen ut. Inte som före skörden.

Cole! Kasta tillbaka bollen.

Hör du, din mes!

Ja, du.

Snyggt kast, Rembrandt.

-Vill du spela? -Nej, men tack ändå.

"...svarade Lancelot, den högste av riddarna.

Och i vilken skepnad, när jag lagt fram mitt svepskäl,

ska jag visa mig vid Camelot, å drottning?

Jag, inför en kung som hedrar sitt ord..."

Jag tycker att hela dikten är skamlig.

-De borde täckas i tjära och fjädrar. -Josie?

Guinevere är gift med kungen, inte med Lancelot.

Kan du inte hoppa till delen

där Elaines rena, äkta kärlek blir som mest tragisk?

Nej. Avbryt mig inte igen.

"Ja", sa drottningen.

Ett barn med moral som inte kan regera, annars hade han inte mist mig."

Cole?

Vad har du där?

-Cole! -Jag ber om ursäkt, mr Phillips.

-Jag ska torka upp det. -Ritar du...

...medan jag outtröttligt ägnar mitt liv åt din utbildning?

Svarta tavlan.

Nu!

JAG SKA INTE RITA PÅ LEKTIONERNA

Så du gillar att rita?

Rita det. Se till att det är läsligt.

Tillbaka till texten!

"Ja", sa drottningen.

Ett barn med moral som inte kan regera,

annars hade han inte mist mig."

Brodera inte ut så mycket. Du ska skriva det 50 gånger.

Jag saknar så mycket härifrån.

Andra saker saknar jag inte alls.

-Hur mycket? -Hur mycket har du?

Han har ingenting. Inte ett öre. Jag sa att det här var en genväg.

Varför tar du mig förbi alla dessa goda frestelser?

Ta det lugnt, bondpojk.

Vad sägs om detta? Bara ett smakprov.

Nej, ät inte det.

Jag är utsvulten och det ser jättegott ut.

Givetvis. Trinidadier kan laga mat. Särskilt sånt som ingen annan vill ha,

men du måste smaka vår riktiga mat.

Jag kan gå tillbaka så jag har nåt att jämföra med.

Tålamod, pojk. Gnäll inte.

Håll i den här så länge.

Det är en mango. Var beredd på en upplevelse.

Gott, va? Ät inte skalet.

Om jag inte dör av det, varför slösa bort det?

Bytte du bort det här mot ett maskinrum?

För att byta måste man ha ett val.

-Hej, mamma. -Sebastian.

Pojk, försöker du ta livet av mig?

Har nån sett dig?

Kom hit.

Vad är det för pojke du har tagit med dig?

Vad heter du?

Gilbert Blythe, frun.

Det har jag aldrig hört förr.

Du är den förste som kallar mig "frun".

-Var kommer du ifrån? -Prince Edward Island. Kanada.

Får du inte mat på båten, Gilbert Blythe?

Sebastian har lovat mig den bästa hemlagade medicinen i Trinidad.

Jag förstår.

"Sebastian" är mer elegant än "Bash".

Tyst på dig.