Salem's Lot

Tack för att ni kom, mr Snow.

Min flytt från London till er stad är nästan klar,

men jag behöver hjälp att hämta ett sista, mycket viktigt objekt.

En stor låda kommer att anlända till hamnen

prick klockan sex ikväll.

Där ska ni vänta på den

och omedelbart lasta nämnda låda i er bil.

Det är en väldigt tung låda

och innehållet väldigt gammalt.

Var försiktig när ni flyttar den.

Den är unik.

Förstår ni mig, mr Snow?

Hittills.

När ni har hämtat godset

levererar ni det till mitt nya hem

uppe på kullen. Vet ni var?

Ja.

Alla känner till Marstenhuset.

Väl där öppnar ni källardörren på sidan av Marstenhuset,

bär ner lådan i källaren,

förbi trappan och lämnar den till sist längst bak.

Jag ser till att lämna plats åt er.

Dokument för att säkra lådan finns i kuvertet,

tillsammans med ditt arvode.

Mormor skrämde oss med berättelser om det här stället.

Om att Hubert Marsten dyrkade Satan.

Så han sköt sin fru

- och tog sitt liv. - Bara sagor.

Vi måste bära ner den hit.

- Till källaren? - Det var vad mr Straker sa.

Helvete.

Jag backar bilen lite närmare,

men du... Du kan öppna.

Ska jag öppna?

Helvete.

Vad sa du att det här var?

Det stod byrå.

Måste vara en jävligt stor byrå.

Kan vi ställa ner den?

Jag ser inte ett skit och tappar greppet.

Skit också.

Jösses, Hank!

Jag ser inte vart jag går!

Full av jord.

Varför fylla en byrå med jord?

Jag vill inte veta.

Vi bär den längst in. Kom igen.

Jösses.

Skit också.

Rotera.

Okej, ställ ner den. Försiktigt.

Royal.

Kom närmre.

Närmre.

Kom till mig.

Royal!

Du ville ju inte veta.

Nu sticker vi härifrån.

Det är höstens första dag, 23 september 1975,

och du lyssnar på WVAB radio.

Vi hörde Raspberry Brothers nya,

som är på plats två i listan över de bästa höstlåtarna.

De spelar en halloweenshow

i Portland nästa månad.

Fixa biljetter när de släpps imorgon.

Jösses!

Vilse, grabben?

Nej, förlåt.

Bara lite sightseeing. Jag har bott här.

- Tillbaka på besök? - Japp.

Är du författare, eller?

Ja.

Gör mig en tjänst.

Ställ inte till problem.

Problem ger mig jobb.

Jag gillar inte jobb.

Det ska jag inte.

Jag ska bara hämta inspiration.

Okej, ta hand om dig.

Här är Gordon Lightfoots fjolårssläpp

för att ge lite skymningsskimmer till din åktur denna dag.

VÄLKOMMEN TILL JERUSALEM'S LOT, MAINE

Vi ses, Robbie.

Mer kaffe?

- Ja, tack. - Varsågod.

Du, Ray. Ta en titt på det här.

ÖPPNAR SNART, BARLOW & STRAKER

FINA MÖBLER, UTVALDA ANTIKVITETER

Alla papper är i sin ordning.

Japp, allt är här.

Du behöver bara skriva under.

Du ser bekant ut.

Tja, gillar du boken?

Jag överväger huruvida jag ska

läsa ut den eller inte.

Kan jag hjälpa dig?

Ett ställe att hyra. Om du har ett.

- Bara du? - Ja, bara jag.

Vill du verkligen bo här?

Susan! Vem är det?

Hej!

Larry Crockett. Kul att råkas.

Vill du ha kaffe?

Sätt på en färsk kanna, Susie.

Jag har lärt henne att brygga bra.

Inget kaffe för mig, tack.

Jag tänkte fråga din medarbetare...

Sekreterare.

Jag tror att jag såg nån i Marstenhuset.

Bor det faktiskt nån där?

Ja, kan jag sälja Marstenhuset, kan jag kan sälja allt.

Det har stått tomt i nästan 40 år.

- Vem köpte det? - Vem köpte det?

Nån europeisk snubbe i fin kostym.

Samma som ska öppna butiken där borta.

Hur känner du till Marstenhuset?

Är du från krokarna?

Jag bodde här tills jag var nio.

Det kanske är därför du ser bekant ut.

Vad sa du att du hette?

Ben Mears.

Nej, det klickar inte.

Är du ute efter at köpa nåt?

Nej, bara nåt att hyra.

Du känner säkert till Maines skönhet.

Kanske investera...

Eva Miller har lediga rum.

På Railroad Street.

Eva Miller. Railroad.

Uppfattat.

Njut av boken.

Det gick ju bra, Susan.

Starkt jobbat, Suz.

LÅT CROCKET REAL ESTATE PEKA DIG I RÄTT RIKTNING

Vicka lite så funkar det.

Jag har bett Weasel att fixa det.

En vacker dag kanske det sker.

Glöm det.

Här är det.

Jag serverar frukost prick kl. sju.

Middag vanligtvis vid sex.

Din tvättdag är tisdag.

Och inga gäster.

Vad var du? Nån typ av författare?

Precis.

Jag tar betalningen i förskott.

- God morgon, Jim! - God morgon!

STANLEY STREETS GRUNDSKOLA

- Kolla nya killen. - Han verkar trolla.

Inte en chans!

Knyt hårt.

Okej.

Jag har den, Ralph.

Han kommer aldrig loss.

Ta fram klockan. Ge mig startsignalen.

Klarar han det?

- Tror inte det. - Nej.

Skit också.

Det är Richie Boddin.

- Jag kan hjälpa. - Nej, jag fixar det.

- Kom igen, Mark! - Jag fixar det.

Kom igen, nu.

Jösses.

Välkommen till Lot, fjant.

Vad glor du på?

- Såg ni hans uttryck? - Nej, ligg kvar!

- Han reser sig. - Gör det inte!

Nej...

Jävla tönt!

Säg att du ger dig.

Annars bryter jag den!

Fan ta dig!

Än en gång till frontlinjen.

Okej! Jag ger mig! Du vinner!

Jag ger mig. Flytta dig, för fan!

- Säg: "Jag är en stor jävla skit"! - Okej.

Tillbaka till ringhörnan.

Och bestäm vem av er som ska berätta hur det började.

Passa dig.

Han är ny, mr Burke. Han kände inte till Richie.

Vilket sätt att presentera dig på, mr Petrie.

Vi följer honom hem, ifall Richie får några idéer.

Att Richie Boddin får en idé är lika troligt

som att floden börjar rinna baklänges.

Och du,

nästa gång du säger åt nån att ge upp och han gör det,

då släpper du.

I Lot litar vi på vad folk säger.

Ja, sir.

Den här blir bra.

MARSTENS MORD OCH SJÄLVMORD

24 OKTOBER 1937

ELD SLUKAR LOTS VÄSTRA ÄNDE

7 NOVEMBER 1951

Han är en trevlig, stilig man från en bra familj.

Jag förstår inte varför du inte ger honom en chans till.

Han skulle inte ens ha fått en, mor.

Men Susan, ärligt talat...

Det här är ett bibliotek.

Vem diskuterar damerna?