Forks Over Knives

Uttalanden i filmen ska inte jämföras med professionella läkarutlåtanden.

Tittare bör kontakta läkare vid medicinska frågor eller byte av diet.

Genomsnittsamerikanen bär numera på tio extra kilon.

Hjärtsjukdom och stroke tar 460 000 amerikanska kvinnors liv.

69 gram fett. Spara 12 gram fett och hälften av kalorierna-

genom att äta den här smörklumpen.

Diabetes och hypertoni, bensjukdomar, osteoporos...

Prostatacancer är den vanligaste cancern hos amerikanska män.

Vi bör äta mindre rött och processat kött.

Åderförkalkning, cancer och autoimmuna sjukdomar...

Typ 2-diabetes bland barn ökar. Vi ser hypertoni hos skolelever.

För den som undrar: 2 120 kalorier.

Kosten i väst skördar offer. Låt det här bli en väckarklocka.

Vi har ett växande problem. Och de som växer - är vi.

Mat. Den är en central del av våra liv och traditioner.

Alla särskilda tillfällen innefattar mat och ätande.

Men kan samma mat, även den som vi tror är nyttig-

-samtidigt ligga bakom våra största hälsoproblem?

Vi står inför en stor hälsokris.

Hela 40 procent av amerikanerna är sjukligt feta.

Och hälften av oss äter receptbelagd medicin.

Statinen Lipitor är den vanligaste medicinen i världen.

En av fem amerikanska fyraåringar anses vara sjukligt fet.

Mexikanska och afroamerikanska barn drabbas oftare av övervikt.

Det kan bli USA:s första generation som lever kortare än föräldrarna.

Vården kostar 2,2 biljoner dollar om året.

Det är fem gånger mer än försvarsbudgeten.

Vi betalar mer per person för vården än i nåt annat i-land.

Ändå är vi sjukare än nånsin.

Friska människor ger inga pengar. Inte döda heller.

Pengarna finns i mitten, hos dem med kroniska sjukdomar.

Fetma, diabetes, hjärtsjukdom, högt blodtryck-

-kan alla härledas till kosten och kostar landet-

över 120 miljarder dollar per år.

Varje minut dör en person i USA av hjärtsjukdom.

1 500 personer dör varje dag i cancer.

Tillsammans dödar sjukdomarna över en miljon amerikaner om året.

Diabetesfallen skjuter i höjden, särskilt bland unga.

-Diabetes. -Livshotande diabetes...

En av tre som föds i USA i dag kommer att drabbas av denna sjukdom.

Miljoner fler lider av en mängd andra sjukdomar.

Ännu fler är stimulerade av socker, kaffe och energidrycker-

som döljer en kronisk trötthet.

Kan det finnas en enda lösning på alla problem?

En lösning så enkel att man baxnar över att fler inte har satsat på den.

Nån måste säga att svaret inte är ännu ett piller.

Svaret är spenat.

Allt fler forskare menar att ett borttag eller en stor minskning-

av processad och animalisk mat-

-förebygger och vänder trenden för flera av våra svåraste sjukdomar.

Allt som krävs är en sund, övervägande vegetarisk, kosthållning.

Det låter nästan för enkelt för att vara sant.

Det är otippat att just jag utforskar sambandet mellan kost och sjukdom.

På väg hit drack jag två Red Bull.

Jag drack också en Cola på 35 cl och sen ytterligare en halv likadan.

Jag inte levt så hälsosamt och ätit en hel del snabbmat.

Men jag vill veta mer om sambandet mellan mat och hälsa-

-och besöker två läkare i Los Angeles:

Matt Lederman och Alona Pulde.

-Hej. -Hej. Trevligt att träffas.

-Det här är doktor Pulde. -Trevligt att träffas.

Doktor Lederman är specialiserad inom invärtesmedicin.

Doktor Pulde är allmänpraktiker.

De använder en vegetarisk kostplan i sina patientbehandlingar.

Vi börjar med kontrollen och pratar sen.

Jag fick veta mer än väntat.

Likt många andra trodde jag att min hälsa var ganska bra.

Men det hade gått lång tid sen min senaste kontroll.

Resultaten blev en väckarklocka.

Jag är chockad. Blodproven var oroväckande.

Kolesterolvärdet på 241 är högre än nånsin.

Jag fick värdet 6 på ett test, och det är den mest oroande siffran.

Den är resultatet av ett så kallat CRP-test-

-som mäter inflammationen i hjärta och blodkärl.

Jag ligger i riskzonen för att få en hjärtattack.

Jag satsade på att i tolv veckor leva enligt doktor Ledermans kostplan.

Hälsoproblemen skulle behandlas genom en sund, vegetarisk kost.

"Låt din mat vara din medicin." Hippokrates

Att använda näringslära för att främja hälsan är inget nytt.

Hippokrates, den västerländska medicinens fader-

-sa: "Låt din mat vara din medicin" för över 2 000 år sen.

Men först i vår tid började man utforska hans observation.

Två banbrytande forskare-

-är doktor Colin Campbell och doktor Caldwell Esselstyn.

De föddes 1933 och 1934 och växte båda upp på bondgårdar.

I Campbells barndomshem i Virginia födde man upp mjölkkor.

Far och mor flyttade hit 1943, när jag var nio år.

På den tiden hade vi 20-30 mjölkkor.

Det var en normalstor mängd mjölkkor.

Man ansåg att mjölk var naturens perfekta livsmedel.

Den här statliga filmen från början av 1900-talet-

-visar att spädbarn som nyss har slutat amma-

omedelbart bör byta till komjölk.

Det kändes bra att producera det perfekta livsmedlet.

Esselstyns gård från 1675 ligger i delstaten New York.

På de här mjuka kullarna har både köttdjur och mjölkkor betat.

Var det här verksamhetens nerv?

Ja. De här ladorna stod i centrum för den tidens jordbruk.

Var det här du lärde dig konsten att bedriva jordbruk?

-Hur gammal var du när ni kom hit? -Sju. Åtta när jag fick köra traktor.

Det var sent!

Jag tyckte om det. Det var kul att utföra arbetet.

Bondelivet hade en djup inverkan på både Campbell och Esselstyn.

För att lyckas krävdes ihärdighet och målmedvetenhet.

Det är ironiskt att vi nu avråder från konsumtion av de produkter-

som våra familjer producerade.

Campbell och Esselstyn har upplevt hur kosten i USA ändrats radikalt.

I början av 1900-talet åt man 54 kilo kött per person och år.

År 2007 hade siffran stigit till hela 100 kilo.

År 1913 åt vi cirka 18 kilo socker per person och år.

År 1999 var den motsvarande siffran hela 66 kilo.

År 1909 åt varje amerikan cirka 133 kilo mejeriprodukter.

2006 var siffran mer än fördubblad, och låg på 274 kilo.

I början av 1950-talet gick Campbell på college vid Penn State.

Esselstyn gick på Yale.

Esselstyn ingick i Yales roddlag som vann OS-guld 1956.

Livet i USA gick i en rasande fart, och det gjorde maten också.

Hamburgerställena med drive-in gick som smort.

Stormarknaderna blomstrade i efterkrigstidens nybyggda förorter.

Nu föddes den snabblagade maten, som den folieklädda tv-middagen.

Liksom en rad andra processade läckerheter-

-som skulle göra våra liv lättare och bättre.

Nu läste Colin Campbell vid Cornell University-

-med en av landets främsta institutioner för näringslära.

Hans forskningsområde var djurnutrition och biokemi.

Man studerade hur djuren skulle äta-

-för att kunna producera kött, mjölk och ägg, som innehåller protein.

Jag undersökte hur vi skulle få i oss tillräckligt med protein.

Det ansågs vara vårt viktigaste näringsämne.

Utan protein skulle djuret dö.

Det var livsviktigt. Vid 1900-talets början-

-kallades det för civilisationens kärna.

Protein var i princip synonymt med animalisk föda, som kött.

Det är det än i dag, i hela USA.

-Varför är kött viktigt? -För proteinet.

-Protein. -Protein.

-Protein. -Protein.

-Protein. -Protein.

-Protein. -Protein.

Vi kan inte leva utan protein.

Att växter också innehåller protein-

-beaktades inte förrän i början av 1900-talet.

Oavsett proteinkälla-

-så menade forskarna på 1950-talet att världen behövde betydligt mer.

Det fanns mängder av svältande barn.

Inom mitt forskningsområde frågade man sig-

vad man kunde göra åt det.

Det primära var att de fick i sig protein. Jag höll med om det.

Vid samma tidpunkt började Esselstyn arbeta som läkare-

-på det kända sjukhuset i Cleveland, Ohio.

Kirurgi blev hans specialitet.

Det känns väldigt bra att kunna avlägsna det onda.

Gallsten, exempelvis.

Samma sak med magsår och bråck.

Under 1960-talet ökade hjärtsjukdomarna i USA.

De så kallade kranskärlssjukdomarna-

-orsakas av skicket på de artärer som förser hjärtat med blod.

Med tiden stockas blodets kolesterol i kransartärerna.

Det hindrar blodflödet till hjärtat-

-och kan orsaka bröstsmärtor, angina och hjärtattacker.

Kolesterol är en naturlig substans som alla levande djur producerar.

Det är en viktig komponent i våra cellväggar. Men "ont" kolesterol-

-som bara finns i animalisk föda som kött, ägg och mejeriprodukter-

stannar kvar i blodet.

Den här så kallade placken samlas i våra blodkärl-

-och är den främsta orsaken till kranskärlssjukdom.

I slutet av 1960-talet gjorde en kollega till Esselstyn-

-stora framsteg i behandlingen av sjukdomen.

Esselstyn delade omklädningsrum med honom.

Han hette René Favaloro.

René var en stjärna i operationssalen.

1967 gjorde han sin första bypassoperation.

Den nya metoden gick ut på att ta en ven från patientens ben-

-och fästa vid hjärtats kransartär så att blodet gick förbi blockeringen.

I dag genomgår 500 000 amerikaner bypassoperationer om året.

De kostar runt 100 000 dollar styck.

Enbart dessa operationer kostar hela 50 miljarder dollar.

Joey Aucoin bor i Tampa, Florida, och jobbar inom landskapsarkitektur.

Jag brukar säga: Jag äter inte för att leva, jag lever för att äta.

Jag har ätit vad jag har velat.

2004 såg läkarna att Joeys kolesterol låg på farligt höga 320.

Han hade ett förödande blodsocker på 27. Han hade typ-2 diabetes-

-och riskerade hjärtattack och stroke.

Här är min dagliga pillerdos:

Två piller för diabetes, ett för kolesterol, ett för högt blodtryck-

-och så tar jag sprutor med Byetta varje morgon och kväll.

Det har jag gjort i nästan fyra år.

Det gör mig trött och jag känner mig inte som vanligt.

Jag sover fyra timmar per natt. Jag avskyr dem.

På 1960-talet var doktor Campbell i Filippinerna-

-för att förse miljoner svältande barn med protein.

För att hålla kostnaderna nere använde man inte animaliskt protein.

Insatsen började visa framsteg.

Men så fick Campbell kännedom om något mycket viktigt.

De rikare familjerna i Filippinerna åt en hel del animaliska livsmedel.

Ändå var de barnen de mest mottagliga för levercancer.

Det var mycket ovanligt. Levercancer drabbar främst vuxna.

Bara att det förekom bland barn visade att det hade stor betydelse.

Campbell läste även en artikel i en indisk medicinsk tidskrift.

Den tog upp en studie som hade gjorts på labbmöss.