Chicago Fire

Du stal min styrkeledare med en dags varsel.

Det är det bästa träningsprogrammet för brandutredare i världen.

-Carver? -Kalla mig Sam.

Det är inte mitt fel att jag blev kvar. Du är för distraherande.

Det du känner handlar inte om mig.

-Du tror att det handlar om Evan. -Jag är ledsen.

Att mamma har cancer suger. Det är okej att prata om det-

-och gråta över det. Håll inte inne känslorna.

I morgon får du din sista cellgiftsbehandling.

-För den här gången. -Vi borde fira på Molly's.

Jag kanske måste göra om det. Det vet vi inte än.

Det blir då, det här är nu.

Du klarade av det här som en mästare, du förtjänar att fira.

Nej, jag vill inte gå ut när jag ser ut såhär.

-Du är jättefin. -Försök inte.

Det är en fin idé, men jag är inte nåt roligt sällskap just nu.

-Så lägg ner det. -Okej, som du vill.

Vi gick en barrunda i helgen, vad gjorde ni?

-Jag har haft influensa. -Min helg var värre än så.

Melissa visade sig vara ett psykfall.

-Hej! Hur var helgen? -Fantastisk.

-Vad kul för dig. -Jag orkar inte göra det här igen.

Carver. Du står nästan i vägen, du kan få böter.

Hellre det än att nån stjäl mina verktyg.

Ingen bryter sig in i den om den står utanför stationen.

-Jag har ett byggjobb idag. -Slutade du inte med det?

Jo, men jag gav alla mina pengar till min bror.

Är det bara jag, eller är det här den manligaste bilen i världen?

Det är en miljökatastrof. Inget illa menat.

Hur känns det att basa för laget?

Det känns bra, jag trivs med det.

Du skötte dig bra under stallbranden.

Det kan dröja innan Severide är tillbaka.

Om ansvaret blir för mycket kan jag ta in en chef utifrån.

-Nej, nej. Jag fixar det. -Det låter bra.

Jag har ordnat en vikarie för din tjänst.

-Keith Bamford. Vet du vem han är? -Jag tror inte det.

Han är här nånstans, gå ut och bekanta dig med honom.

-Tack, chefen. -På honom bara.

Vem skulle komma på...?

På riktigt, jag känner igen dig. Har du jobbat med enhet ett?

Nu vet jag, jag har sett dig på tv.

-Capp? På tv? -Menar du i nåt nyhetsinslag?

Nej, vet ni vem jag tänker på? Farbror Fester.

Ett ärligt misstag!

Var är legenden Severide? Honom vill jag träffa.

Severide är tjänstledig, vi tar order från Cruz.

-Hej! Joe Cruz, tjänstgörande befäl. -Bra jobbat. Bamford.

-Välkommen. -Tack.

-Stegbil 81. 1349 Edna Avenue. -Det är jag.

Ha en kul välfärdskoll, stegis!

Stegbil 81 på plats, 1349 Edna.

Har ni ett lägenhetsnummer? Okej, tack.

Nån ringde, bad om brandkåren och la på.

Vi får knacka dörr.

Gallo och Carver, börja uppifrån och gå ner.

Jag och Mouch börjar härnere så möts vi i mitten.

-Brandkåren, är det nån hemma? -Brandkåren!

Nån ringde och bad om hjälp, vet du...?

Brandkåren!

Hallå?

Har ni ringt 112?

Min son behöver hjälp.

-Gå åt sidan. -Vi har ett skadat barn häruppe.

-Uppfattat. -Hej, kompis. Vad heter du?

-Tyler. -Jag ska kika på dig.

-Vad hände? -Jag blev skjuten.

Det är en skottskada. Vad hände?

-Kan ni inte bara plåstra om honom? -Han behöver en läkare.

-Ring på ambulans. -Nej, vänta. Inga sirener.

-Vad är det som pågår? -Plåstra om honom bara.

Stoppa blödningen.

-Gallo, hämta förbandslådan. -Ska bli.

-Vad heter du? -Ariel.

Kulan snuddade inte, den har gått in. Den är kvar därinne nånstans.

-Chefen! Vi behöver en ambulans. -Vad händer?

-En liten pojke är skjuten i huvudet. -Sa han det själv?

-Han är vaken och pratar. -Var det de som ringde?

Jag vet inte, jag hämtar förbandslådan.

Skicka ambulans till 1349 Edna. Skicka polis också.

-Skicka trasan, Fester. -Han heter Capp.

-Jag skojar, det fattar han. -Det är lugnt.

-Är du redan färdig, Bamford? -Japp, jag sölar inte.

Ambulans 61, 1349 Edna Avenue.

-Var det inte dit stegbilen åkte? -Jag vet inte.

De fick tydligen se lite action. Kul för dem.

-Hur gick det till? Var var du? -Här.

Kom skottet från grannlägenheten?

-Brandkåren! Öppna! -Det kommer att gå bra.

-Gallo... -Jäklar.

Väggen saktade ner kulan. Du är en tuffing, Tyler.

-Men du måste till sjukhuset. -Ambulansen är på väg.

Jag vill inte göra en grej av det, det blir bara bråk.

-Vad händer här egentligen? -Gängbråk, vad annat?

Gå ut och vänta på ambulansen så hittar jag Gallo och Carver.

-Gallo, Carver. Var är ni? -Lägenhet 3D.

-Hörni, killar. Bråka nån annanstans. -Stick.

Det är trubbel på ingång, ta er därifrån nu.

Okej, vi kommer.

Gallo, Carver. Ta skydd, nu.

Polisen är på väg, ge er av nu.

-Var är polisen? -De är här nu.

Tre brandmän är fast i skottlossning på tredje våningen. Nåt gängkrig.

-Hur många skjuter? -Fyra gick in, de kan vara fler.

9-13, skicka förstärkning till 1349 Edna. Skott avfyrade.

-Spelar du baseball? -När jag har nån att spela med.

Jag spelade football. När jag var rädd, och det var jag ofta-

-så tänkte jag bara på att vara ute på plan och lattja med bollen.

Kan du göra det? Tänk att du är ute och spelar med din kompis.

Utan ett bekymmer i världen.

Gallo, Carver. Kom. Norra trapphuset.

Jag har dig.

Gå norra sidan.

61, stanna vid ambulansen. Vi kommer med den skadade.

En ung pojke. Ta honom långt härifrån.

Carver, åk med och uppdatera dem. Vi följer efter till akuten.

-Vad har vi? -Skottskada i huvudet.

-Inget utgångshål. -Lägg honom på britsen.

-Vad heter du? -Tyler.

-Hur gammal är du? -Åtta.

Kläm mina fingrar.

-En skottskada? -Kulan passerade genom en vägg.

Han har varit vaken och alert hela tiden. Och modig som tusan.

-Jag måste snyta mig. -Du ska nog inte...

-Jag måste verkligen. -Gör nu som hon säger.

Jag ska titta, ge mig pennlampan.

Vänta lite. Ligg still.

-Nu känns det bättre. -Oj.

Helt otroligt.

Ni borde köpa en lott, för idag har ni tur.

På riktigt.

Åh, herregud! Vad är det?

Såg du?

-Capp, gör inte sönder soffan igen. -De spelade mig ett spratt.

Det hade inget med mig att göra.

Ursäkta, chefen. Jag sa till dem att lägga av.

Din rapport från förra skiftet blev inte godkänd.

-Varför inte? -Det är fel format.

Gör ändringarna och lämna in den igen.

-Be Kidd eller Herrmann visa dig. -Javisst. Jag ber om ursäkt.

När kulorna ven kändes det som om vi var mitt i en film.

Det kändes inte verkligt.

Vi har tur som lever. Och för vad? Nåt gängkrig.

-Tragiskt. -Utan tvivel.

-Är ni okej? Det där var inte roligt. -Vi sa det, vi har tur som lever.

När vi kom ut höll pojken ett järngrepp om din jacka.

-Han fäste sig vid dig. -Tyler, ja. Modig liten kille.

Jag vet inte vad du sa till honom, men det lugnade honom.

Jag kollar om sjukvårdarna är tillbaka.

-Så du har bra hand med barn. -Det vet jag inte.

Du fick bra kontakt med Tyler i alla fall.

Inget barn ska nånsin behöva vara så rädd.

Jag är bara glad att han är okej.

-Är grabben verkligen okej? -Han mår bra.

Kulan gick längs utsidan av skallbenet och hamnade i näshålan.

De såg inga skador på röntgen.

-Det är ett mirakel. -Jag har aldrig sett nåt liknande.

-Jag vill inte ha konstig stämning. -Inte jag heller.

Jag skulle ha hållit tyst om mina känslor.

-Det är ingen stor grej för mig... -Du behöver inte förklara.

Vi hade en grej.

Lite av det finns fortfarande kvar.

Men vi är bättre när vi ignorerar det och bara är vänner.

Jag håller med.

Jag hade inte klarat mig de sista månaderna utan din vänskap.

-Jag släpper den aldrig. -Det låter bra.

Det måste ha varit en skrämmande situation.

Ja, men vi hanterade den.

Kidd jagade iväg gängmedlemmarna så att vi kunde få ut grabben.

-Det var en laginsats. -Skönt att alla är oskadda.

-Säg till om ni vill prata med nån. -Absolut.

-Hej, Seager! -Hej!

Jag har rapporten om stallbranden. Jag ska ge den till Boden.

Alltid lika roligt att se dig.

-Ni var på en tuff utryckning. -Jo, men grabben mår bra.

Vi kan ta en drink sen så får du berätta mer.

-Det låter bra. -Sen hjälper jag dig glömma det.

Det låter ännu bättre.

-Vad gör du härinne? -Jag dricker te.

-Varför? -Te är avslappnande.

Efter den utryckningen behöver jag det.

-Varför dricker du det härinne? -Jag vill ha lite lugn och ro.

Förlåt att jag stör dig, men jag behöver din hjälp.

Jag vill ha en fest och fira Cindys sista cellgiftsbehandling.

Det skulle göra henne gott att få må lite bra.

Men hon känner sig inte alls bekväm med hur hon ser ut.

-Så hon vill inte ha nåt firande. -Okej.

Jag känner bara en person-

-som kan övertala vem som helst till vad som helst.

Vem?

Aha.

Hej! Chefen sa att jag kunde använda kontoret.

-Det är så mycket pappersarbete. -Självklart.

Jag gick faktiskt hit på ren instinkt.

Jag gör det efter ett jobbigt larm eller om jag bara behöver prata.

Du kan prata med mig om du vill.

Jag vet att det inte går att jämföra, men...

Kom in.

Gallo berättade om utryckningen. Det lät inte roligt.

Jag saknar honom jättemycket.