Another Tango (Save This Dance)

Någon sa en gång: "Livet handlar inte om hur många andetag man tar."

"Det handlar om ögonblicken som tar andan ur dig."

En vacker tanke, men hur är det med alla ögonblick där emellan?

De ögonblick vi inte förväntar oss och som först verkar obetydliga.

Vad sa du?

Det var inget. Vart vill du gå imorgon, Jeffrey?

Jag vet inte, Cass. Jag har mycket att gå igenom och måste jobba i helgen.

- Det är ju din födelsedag. - Jag försöker bli klar. Det låter bra.

Ja, det blir nog bäst så.

- Hej! - Kan jag ringa tillbaka till dig?

- Tack. - Varsågod. Vet du vad Roger gjorde?

Det är goda nyheter. Han känner balettmästaren på Miami City Ballet.

- Han fixade audition åt oss. - Fantastiskt!

- De kommer att älska dig! Vad sa mamma? - Jag...

Du har inte berättat, eller hur? Vi måste ringa direkt.

Vänta! Du vet hur hon blir. Jag vill inte berätta ifall jag inte får rollen.

- Hej, Tessa. - Hej, Jeffrey!

- Vad ska ni göra på hans födelsedag? - Vi ska gå till Rossi's.

Du måste jobba och jag har ärenden att uträtta.

Men jag lagar middag senare, så ringer vi mamma tillsammans.

Fortfarande inget svar. Jag försöker igen om en stund.

- Lämna meddelande. - Röstbrevlådan är full.

Mamma är faktiskt pensionär. Hon somnade väl under "Jeopardy".

- Jag måste sova. Flyget går 06.30. - Jag måste göra Jeffreys kort.

Vad då?

Jag trodde att du skulle lyckas. Jag avundades alltid din talang.

Men sen kom verkligheten ikapp och jag fick ta ansvar.

Ansvar, visst, men det var som om dina drömmar dog tillsammans med pappa.

Du gav bara upp.

Det kommer att gå jättebra.

Miami City Ballets nya prima ballerina.

- Jag älskar dig, Cass. - Detsamma.

Tack. Vi har inte bestämt oss riktigt än.

Har den äran!

Jag vet, det är fånigt. Jag har alltid gjort egna födelsedagskort.

- Cassie... - Säg inget, öppna det bara.

Jag förstår inte. Det är ju du som dansar.

Jag tänkte att vi kunde ta lektioner tillsammans.

Du kan ju hålla i lektionen och jag skulle bara göra bort mig.

Kom igen, det kan bli roligt. Nåt att göra tillsammans som ett par.

Du vet att de inte gillar förhållanden på kontoret. Vi kan förlora våra jobb.

- Du blev ju precis befordrad. - Vi kan vara diskreta.

Vad är det du försöker säga?

Vi kanske ska sluta ses innan det blir för allvarligt.

Kanske?

- Vi kan fortfarande vara vänner. - Vänner?

- Jag vill inte förlora mitt jobb. - Du är verkligen för mycket.

- Jag går nu. - Hallå?

De ringde från sjukhuset. Mamma har haft en hjärtattack.

- Hur mår hon? - Läget är stabilt, så jag åker dit.

- Oroa dig inte. Hon är utom fara nu. - När går ditt flyg?

- Klockan halv nio i kväll. - Jag kommer så fort jag kan.

- Vad är senaste nyheterna? - De första dagarna är avgörande.

De övervakar henne noggrant.

- Titta vad katten släpade in. - Åh, mamma!

Nu är allt bra när båda mina vackra döttrar är här.

- Hon behöver mycket vila. - Vi ska strax gå.

- Sov nu. Vi älskar dig. - Jag älskar er också.

Hej! Är någon av er ms Daniels?

- Ja. - Jag har...

Är det du, Sam? Vad gör du här?

- Jag ska bara ge... - Så ofint av mig.

Hej, jag är Marsha. Jag flyttade hit förra året.

Jag brukar titta till er mamma ibland. Du är Cassie och du Tessa. Rätt?

Så klart jag har rätt! Jag skulle känna igen er var som helst.

- Jag har... - Fåna dig inte, jag har massvis. Kom!

- Jag ska lämna över... - Fåna dig inte, gör oss sällskap.

Jag hoppas inte ni är vegetarianer eller veganer.

- Jag försöker... - Absolut inte!

- Jag är vegetarian. - Sen när?

Du gör som du vill. Då går du miste om den här läckra köttgrytan.

- Hur mår er mamma? - Hon vilar ut sig.

Fantastiskt! Jag ville besöka henne, men de tillät bara närmaste familjen.

Hon känns som familj, men jag ville inte vara fräck.

Om jag hade fortsatt flörta med den manliga sjuksköterskan hade det gått.

Här sitter jag och babblar på. Ni har säkert massor att göra.

Jag är här för att delge er om utmätning av dansstudion.

Det är min första dag, så jag är lite nervös.

Marsha, tack för moroten. Hej då. Jag går ut den här vägen.

Vilken glädjedödare.

Det var verkligen trevligt att träffa er.

Hälsa er mamma. Hon är säkert uppe på fötter snart.

Ledsen för de tråkiga nyheterna. Tjingeling!

Du måste ta den här chansen annars blir mamma besviken.

- Det blir fler auditions. - Kan jag hjälpa er?

- Roxy! - Hej, Roxy.

Jag har försökt hålla ställningarna. Jag hoppas er mamma mår bra.

Hon är fortfarande sitt envisa jag.

- Vår ballerina Emily och hennes mor... - Linda Rogers.

Hej!

Det här är Cassie och Tessa- misSkates döttrar.

MisSkate är den bästa dansläraren nånsin. Hoppas hon snart mår bättre.

- Tack, Emily! Trevligt att träffas. - Trevligt att träffas.

Trevligt.

Dean och jag blev så oroliga.

- Säg till om vi kan göra nåt. - Det var vänligt av er!

- Plikten kallar. - Rogers? Givetvis.

Dean har haft tur. Vi gick i skola tillsammans.

Jag är Deans syster. Jag gick två klasser över dig.

- Åh, nu minns jag! Du var... - En knubbig, finnig bokmal?

- Du ser fantastisk ut! - Tack. Emily är Deans systerdotter.

- Hur är det med Dean? - Han är minst sagt svår att hantera.

Nu måste vi gå, Emily. - Trevligt att träffas. Hej då!

- Vi vet att studion har problem. - Det kan man lugnt säga.

Er mamma är en fantastisk person och hon gör sitt bästa -

- men hon var aldrig öppen för förändringar som gynnar verksamheten.

- Jag ska visa er bokföringen senare. - Tack.

- Jag behöver lite frisk luft. - Jag också.

- Hola, Cassandra och Theresa! - Hola, Victor!

Du blir vackrare varje gång vi ses.

Och du, min kära, vi skulle kunna dansa natten lång.

Hälsa er mamma från mig. Nu måste jag förbereda kvällens ballroom-dans.

- Hasta luega, mi amigas! - Adíos, Victor!

- Vad skulle vi göra utan honom? - Jag vet.

- Hej. - Hej!

- Tack. - Varsågod.

Tänk att hon inte har sagt nåt. Lånet har inte betalats av på ett halvår.

Oj! Vad ska vi göra?

Det finns inget vi kan göra nu.

Du var verkligen kär i Dean Rogers. Kommer du ihåg?

- Hej! - Hej, Cassie. Läget?

Jag har inte sett dig i dansstudion på sistone och vi har inga lektioner...

Jag tänker inte gå tillbaka.

- Jag slutar med dansen. - Men du är ju så bra! Du älskar det.

Mamma tvingade mig att gå, men inte nu längre.

Hur som helst, har den äran, Dean.

- Hej, Amber. - Du kom för sent, lilla fröken.

Nu går vi.

- Jag har aldrig berättat det för dig. - Jag visste.

Jag såg när det hände. Jag gick för att hämta kortet, men det var borta.

- Du är fantastisk, vet du det? - Tack.

- God morgon! - Hej, mamma. Hur känner du dig?

- Något bättre än okej. - Ta inte för lång tid på er, tjejer.

Mitt blodtryck är fortfarande lite för högt, men hjärtat mår visst bra.

- Det är ju goda nyheter. - Jag lever fortfarande.

Tessa har också goda nyheter. Om inte du berättar, gör jag det.

Tessa, tvinga mig inte att kliva ur sängen.

Okej. Jag har en audition för Miami City Ballet.

Fantastiskt! Det kommer att gå jättebra. Jag är så stolt!

- Nej, jag tänker stanna här hos dig. - Va?

Läkarna gör mig frisk och jag är snart tillbaka i dansstudion.

Det är verkligen inte så viktigt, mamma.

Då är det bestämt. Du ska gå på din audition.

- Nu ska ni två gå härifrån. - Ingen idé att diskutera, Tess.

- Jag älskar dig. - Jag älskar dig, mamma.

Tänk vad det innebär för dansstudion när du blir antagen.

Folk kommer att köa för att få dansa där Tessa Daniels började.

När du säger det så...

Jag gillade inte heller hiphop i början, men man vänjer sig.

Jag föredrar Merle Haggard.

Bra jobbat, allihop! - Mycket bättre, Billy.

- Lär vi ut hiphop nu? - Ja.

- Intressant. - Jag försöker bara modernisera.

Jag vet inte hur mamma känner, men om det lockar hit kunder...

...är det väl bara bra?

Cassie?

Hej, Dean! Jag förväntade mig inte att se dig här.

- Så kul att se dig! - Ja.

- Har du träffat Emily? - Ja, trevligt att se dig igen.

Hej, miss Cassie. Är du och farbror Dean vänner?

Vi har varit det.

Jag måste göra mig i ordning till lektionen. Hej då.

- Hur mår din mamma? - Hon vilar ut sig.

- Och hur mår Tessa? - Du missade henne precis.

- Hon provdansar för Miami City Ballet. - Fantastiskt!

Hur länge är du kvar i stan?

Bara tills mamma är bättre och vet hur hon ska göra med dansstudion.

- Är allt som det ska? - Det är hanterbart.

- Kul att se dig igen, lilla dansaren. - Detsamma.

- Men kalla mig inte det. - Du brukade gilla det.

Jag är vuxen nu.

Jag kommer strax.

- Ring mig, så kan vi ses. - Visst.

Vad har vi för alternativ? Pappas tillgångar, hans livförsäkring?

Hon använde det till renoveringen. Det finns inget kvar.

Studion har länge haft ekonomiska problem.

Jag vet vad den betyder för henne, men för eller senare blir det offentligt.

Jag förstår. Det är mycket att smälta.

Vi får snart talas vid igen. Jag ska göra allt för att hjälpa er.

- Tack för kaffet. Sköt om dig. - Tack, mr William.

- Ta ett lån eller belåna fastigheten? - Jag är inte berättigad till lån.

Inte jag heller.

- Du ska dansa inte tala i mobilen. - Du sms: ar ju jämt. Jag kommer snart.

Okej.

- Hur gör vi nu? - Mr William gav oss lite extra tid.

Jag vet inte om det innebär att vi måste hitta en köpare.

Att stänga studion efter allt arbete mamma och pappa har lagt ner känns fel.

- Mamma kommer att bli förkrossad. - Försök att inte oroa dig.

- Hur går förberedelserna? - De har skjutit fram det en vecka.

- Men jag tror att vi är klara. - Det kommer att gå bra.

Jag räknar med att du lyckas, så vi kan utnyttja dina framgångar.

- Ingen press, alltså? - Inte alls.

Vi hörs senare.

Miss Roxy vet att jag älskar jobbet här och jag försöker vara optimist -

- men vi har jobbat utan lön flera gånger under det här året.

Jag fick erbjudande från On Your Toes i Bella Springs. Jag letade inte jobb.

- Jag har inte råd att tacka nej. - Jag förstår fullständigt.

Jag önskar er verkligen all lycka och hoppas att vi ses snart igen.

Ja.

- Sköt om dig. - Du också. Ciao.