Despite Everything (A Pesar de Todo)

NETFLIX PRESENTERAR

Ja.

Du har helt rätt. Jag borde ha berättat det.

Men du vet ju att jag inte har tid för nånting.

Det här är så sorgligt.

Ja. Men om några dagar känns det bättre.

Lämna nycklarna, är du snäll. Tack.

Hej då.

Slutpratat.

Då får vi se era förändringar, då.

Tack, Sara.

Vi har jobbar med höstens couture-kollektion.

Enligt dina riktlinjer. Och vi hoppas att du också tycker om den.

HÖST

MAMMA HAR GÅTT BORT. RING HEM, ÄR DU SNÄLL.

Du måste gå.

Ses vi igen?

Jag vet inte vad du heter.

Jag heter Ron.

Kom igen.

Och... jag heter Salva.

- Kan ni inte bara gå? - En kram, kanske?

Kom igen nu, stick.

Gå!

Älskling.

Jag önskar att jag kunde följa med.

- Det är en begravning, ingen fest. - Jag vet.

Men vad säger din familj om jag inte kommer, efter ett helt år?

- Mina systrar känner inte till dig. - Va?

Maricruz, lyssna. När det gäller min man...

- Ja? - Säg inte ett ord till mina systrar.

Som ni vill.

Vi säger att... han är på resa, helt enkelt.

Men jag trodde att er make var på en resa.

Han är på en resa. Det var det jag sa. Han är på en resa.

Ja, señora.

Så oförskämt.

Titta vem som är här.

Vem berättade för honom?

Han tillhör familjen.

Han tillhör praktiskt taget familjen. Det är självklart.

Vilka är alla de här?

Mammas föräldrars kusiner, eller nåt.

Eller nåt.

- Va? - Mammas föräldrar hade inga kusiner.

- Men vad är det med alla stringtrosor? - Va?

- Din mammas samling stringtrosor. - Kom igen.

- Snälla, Claudia. - Men...

- Vem bär stringtrosor när de är 70? - Sophia Loren.

- Och mamma. - Lägg av. Det räcker.

Det är vad jag säger, men...

Snälla.

Titta. Jag slår vad om 20 euro att den där blondinen har stringtrosor.

- Inte? - Jag kommer strax.

Ursäkta mig.

Ursäkta.

Mina djupaste kondoleanser.

Hon var en underbar kvinna.

Underbar.

Tack. Tack för att ni kom.

Var ni en vän?

Nåt sånt.

Oj...

Ni ser bekant ut.

Ni är...

Gå härifrån.

Ni kan inte vara här...

...på min frus begravning. Försvinn.

- Försvinn. - Pappa.

Pappa, pappa.

Ta hand om honom.

Det behöver han.

Han är den bäste man er mor kunde få.

Jag måste gå.

Tack.

Tack.

- Vem var det? - Jag vet inte.

Du gillade henne, va?

Jag känner ingen av mammas vänner.

- Gör du? - Nej.

Du bor ju i Madrid.

Ja, jag bor i Madrid. Men jag har fullt upp.

- Kurser jag är inskriven på. - Snälla.

Jag menar... jag vet inte.

Var är din man?

Flyger.

Flyger?

Har du inte berättat?

Jag ville inte göra honom upprörd.

Vad menar du? Vår mamma är död.

- När tänker du göra honom upprörd? - Jag tar hand om det.

Eller har ni kommit till Madrid för att ordna upp mitt liv?

Det var det fräckaste!

- Vilken är den lesbiska? - "Thespiska"?

- Den lesbiska. - Va?

Den lesbiska!

Ana. Hej, hur mår du?

- Jag tål inte de här skvallertanterna. - Strunta i dem.

Sofía.

Sofía!

Era jävlar!

- Ni är alla jävlar! - Pappa!

- Ni är... - Pappa, sluta!

- Släpp mig! Ut med er! - Pappa, sluta!

- Försiktigt. Sluta! - Ut härifrån!

Herregud, sluta!

Jösses, han är helt galen.

Mår du bra?

Förlåt. Jag ber om ursäkt.

- Ingen fara, pappa. - Pappa.

- Förlåt. - Du måste vila.

- Var fick han tag på sabeln? - Sabeln? Det är en slaktkniv.

- Pappa mår inte bra. - Han ser frisk ut.

- Jag tittar till honom. - Claudia. Sara är med honom.

Jaha, är Sara med honom? Du är aldrig här. Eller Sara.

- Jag vet aldrig när ni är här. - Är det mitt fel, nu?

Jag vill inte vila.

En liten stund, bara.

- En kort tupplur. - Nej, vi sluter en pakt.

Fem minuter.

En kort tupplur.

Sen... fortsätter vi...

Alejandro?

Hej! Vad gör du?

- Vad är det med Alejandro? - Hans program!

Det går på tv nu. Sätt i gång den är du snäll.

Det är inte du. Jag älskar dig.

Jag vill vara med dig...

Synd...

- ...att han gifter sig med Manuelita. - Jag väntar.

...i stället för med nån annan.

Jag älskar dig mer än nån annan. Jag kan inte leva utan dig.

Hej.

Hej.

Hur mår du?

Jag mår bra.

Är allt bra? Om du behöver...

- Det var länge sen. Bor du i New York? - Ja.

Saknar du inte det här?

- Nej. - Snälla du.

Vill du ha ett glas vin? Eller skinka?

- Va? - Paella på Casa Rita.

- Eller tapas på Los Palomos. - Vi har gäster.

Jag vill inte äta just nu.

Vi har inte setts på fem år.

Jag har inget att säga dig.

Sara, det var du som stack.

Vill du verkligen prata om det som hände nu?

Va? Du reste!

Jag väntade i månader. Inte ett samtal.

Inte ett besök. Inte ett e-mail. Inget.

- Sara... - Gå, bara.

- Sara... - Gå bara, är du snäll.

Det här är så respektlöst.

- Här är vi. Jag är så stressad. - Det var på tiden!

- Vad hände? - Jag blev försenad.

Vi klädde oss.

- Ni måste vakna tidigare. - Vi är bara tio minuter sena.

- Tolv. - Gräla inte.

Finns det nån större drama queen?

Claudia, jag har en bra morgon, sabba den inte för mig.

Vi ska läsa mammas testamente.

Sluta bråka som tonåringar, för en gångs skull!

Vi får det överstökat.

Precis. Vi läser testamentet så kan alla åka hem.

Det är på nummer 2C, tror jag. Få se.

Ni ska veta att er mamma funderade länge och väl på testamentet.

Vi tillbringade många timmar tillsammans.

Så många timmar?

Hur många timmar?

För det första ville er mor att halva hennes arv

skulle gå till omvårdnad av er far.

Det tror jag vi alla håller med om.

Så det låter bra.

Den andra hälften, då?

Den andra hälften...

Det bästa är nog att...

...låta henne prata.

Ursäkta?

Tänker ni spela upp en video?

Det här måste vara förvirrande för er. Oroa er inte.

Det är därför jag vill prata med er en stund.

Det blir mycket lättare att förstå.

Då så. Här?

Redo?

Ja.

Kära döttrar.

Om ni ser det här betyder det att jag inte längre finns med er.

Därför vill jag säga er...

...att ni är det bästa som har hänt mig.

Det bästa.

Ni har gett mig lycka.

Ni har gett mig minnen och gjort mig så stolt.

Jag kanske inte var världens bästa mamma.

Men jag känner mig hel.

Det är bara en sak...

...som jag alltid har burit på.

Som jag aldrig har erkänt.

Men jag tar inte med mig det.

För det har med er att göra.