The Turkey Bowl

-Jag somnade. Nu är jag redo att köra. -Hördu. Du pratade i sömnen.

-Fan också. -Den där slipsen kostar 200 dollar.

Ashley avskyr skrynkliga kläder.

-Hennes presentation börjar kl. 15. -Samla ihop teamet.

Uppfattat.

-Hej, älskling. Vad händer? -Ett par saker.

Har du sagt till dina vänner att vi ska besöka din hemstad på thanksgiving?

Va?! Nej, hur så?

Vi har fått en inbjudan med snigelpost från din kompis Mitchell.

-Eller vad du vill kalla honom. -Har han skickat med ballarna?

-Och hela hans röv. -Jag är så ledsen.

Du kan kasta brevet. Jag tänker inte släpa med dig dit igen.

Tack gode Gud. En gång räckte gott och väl. Det var faktiskt ett trauma.

-De verkar inte ha kommit någonstans. -Det verkar så för att det stämmer.

-Eller hur? -Jag garanterar att...

...de super, knullar, bråkar och pratar om gamla tider.

-Och äter kött. -Precis. Därför drog jag därifrån.

Titta på dig nu. Du har ett bra jobb, en fin lägenhet...

Och det bästa av allt: Du är tillsammans med en person från familjen Sinclair.

Ja. Jag är lyckligt lottad.

Just det... Pappa ringde och sa att vi åker till stugan i kväll, inte söndag.

-Är inte det toppen? -Jovisst, fantastiskt.

Åk hem direkt efter jobbet. Jag älskar dig. Hej då.

-Jag älskar dig. Hej då. -20 minuter.

Helvete!

Bröst eller lår? Usch!

-Hallå där! Se upp. -Varsågod.

Ursäkta mig. Jag har lite bråttom.

Trevligt att träffas igen, mr Hodges. Har du bestämt dig?

Ja. Enligt er rekommendation. Bramfort- slipning på Priscilla-infattning.

-Ett utmärkt val. -Tack.

Endast det bästa är gott nog åt senatorns dotter.

Ursäkta.

Hon ser helt annorlunda ut på tv.

Bara ett märkligt filter.

Klara, färdiga... gå!

Får jag be om er uppmärksamhet?

Fråga: Vad är viktigast? Förpackningen eller det som finns i?

Allt hänger på hur man uppfattar saker.

-Herregud. -Wow.

Verkligen bra jobbat. Vi får ta ett möte efter ledigheten.

-Det gör jag gärna. Tack. -Wow. Det blir inte bättre än så.

-Jo, det blir det. -Okej...

-Din framtida svärfar är med på CNN. -Ja, ryktena stämmer.

Jag tänker ställa upp i nästa presidentval. Jag svarar på alla...

Du kommer snart att ha ditt på det torra.

Jag ber om ursäkt för den snabba avfärden.

Men jag tänkte att vi skulle hinna åka innan mediadrevet sätter igång.

Bra tänkt. Många använder den strategin när de hamnar i rampljuset.

Jaså? Som vilka då?

Jo... Jag...

-Sir, det är en sak... -Vill du be om lov att fria till Ashley?

-Ja, hur visste du det? -Varför annars besöka en juvelerare...

...fem dagar i rad? Rättelse: Sex dagar i rad.

Jag är glad att du ber mig om lov att fria till Ashley.

Men nu när min status som politiker ändras blir vissa saker viktigare.

En svärson som snattar kaffe och stjäl en taxi från en domare i HD

är en enorm risk för USA:s blivande president.

-Ja. Men jag betalade för kaffet. -Missförstå mig inte, Patrick.

Jag ser fram emot att tillbringa en vecka med dig.

Så, hädanefter: Tänk dig för.

Vad du än gör och säger avspeglas på mig.

Allt från minsta förseelse till minsta veck på slipsen.

-Är det lugnt? -Det är lugnt.

-Toppen. Välkommen till familjen. -Tack, sir.

Patrick Hodges här.

Va? När då?

-Det är så sorgligt. -Jag fattar inte att Mitchell är död.

-Vad hände? -En bilolycka.

På väg hem från den lokala baren. Förskräckligt.

Är det Mitchell som alltid skickade bilder på sina ballar?

Ja. Jag hade tänkt att ringa honom under lång tid.

-Jag är en sån skitstövel. -Det är ingen fara.

Han har verkligen försökt få mig att komma hem på thanksgiving.

Han får som han vill nu. Vet du vad?

Jag kan följa med dig om du vill. Men det är kanske bättre om du åker själv.

Nej, stanna med din familj. Jag tar flyget i morgon.

Jag går på begravningen och hälsar på hemma. Jag är i Vail om två dagar.

Det är verkligen sorgligt.

-Jag älskar dig. -Jag älskar dig också.

-Jag beklagar sorgen. -Tack, sir. Tack så jättemycket.

-Ashley? -Ring när du kommer fram.

-Ja. -Trevlig resa. Jag finns här för dig.

Om jag inte svarar så är jag ute i backen. Men jag ringer tillbaka. Okej?

Hej då.

PUTNAM VÄLKOMMEN HEM

Ron-segrad? Som i obesegrad?

Så dumt.

FRÅN SONNY D: EN SISTA DRINK PÅ BADGER HOLE

VÄLKOMNA BADGER-FANS

Patrick. Härligt att se dig, kapten.

Efter omständigheterna ser du ut att må bra.

-Du också. -Tack.

Det är svårt att låta bli vingarna när det är du som gör dem.

-Jag är glad att du är här. -Jag också.

-Det ser fint ut här. -Tack. Jag är stolt över Badger Hole.

Jag måste erkänna att jag skulle ge allt

för att känna dina ömma händer mot mitt skrev en sista gång.

-Knäppandes på bollarna. -Det känns olämpligt nu.

-Men jag fattar. -Mitchell hade uppskattat det här.

Killarna sitter i baren.

-Hej, Sonny D. -Inga handslag i dag.

-Jag är ledsen att det har dröjt. -Ingen fara.

-Kom hit så jag får krama dig. -Det var bättre.

-Jag har verkligen saknat dig. -Och jag dig.

-Mitchell... -Där fick du!

-Va? -Jag är inte död. Jag lever!

-Du skulle ha sett din min! -Du är ju helt störd!

-Titta, han har gråtit. -Har du gråtit? För min skull?

-Herregud. Så rörd jag blir. -Ja. Här!

-Buga nu. Och när du ändå är därnere... -Släpp!

-Ni är ena riktiga skitstövlar. -Hördu, kom igen.

Du har inte varit här på 15 år. Senast du var här sa du inte ens nåt.

-Hur skulle vi annars få hit dig? -Jag uppskattar verkligen gesten.

-Du lever, men jag måste till Vail. -Vilket Vail?

-I Colorado. -Ska du åka? Kom igen.

-Ta nåt att dricka. Jag är ju död. -Nej.

-Bara en. -Nej!

Och hennes pappa... Han ska ställa upp i presidentvalet.

-Va? -Så du blir typ kunglig då?

-Ja, typ. -Du...

Jag kan genomföra min parningsplan. Jag tänkte vinna en Heisman.

Som den första offensiva linjespelaren som blir inbjuden till Vita huset.

Och ligga med en ur hejarklacken i Lincoln-sovrummet. Han var för svarta.

-Visst. -Jag vet bara en sak...

Den som klipper den norra gräsmattan vid Vita huset gör inte sitt jobb.

-Vertikala linjer gör sig inte i tv. -Men han måste bli vald först.

-Det är... -Ja. Visa lite respekt.

Du, blivande presidentens svärson... En interaktiv DJ till installations...

-Ni bara utnyttjar mig. -Hörni. Jag tror att det är dags.

-En runda till? -Nej. Vi har köpt en present till dig.

-Vad ska jag med dem till? -Du kan inte ha dina fåniga skor.

-Till vad? -Matchen. Nu ska den avgöras.

-Vilken match? -Vilken match? Turkey Bowl -99.

Vi ska spela andra halvleken. Ja!

Samma fält, samma lag och samma tid på thanksgiving.

-Är det därför ni tog hit mig? -Ja!

-På allvar? -Ja, på allvar!

Det är vår andra chans att besegra Ronnie Best och nobla kuksugare.

Århundradets storm la en besvärjelse över oss.

Om det inte hade snöat så hade vi definitivt vunnit.

Och nu går Ronnie Best runt som om han äger stan.

Han köper upp allt. Vet ni vad jag säger?

Ronnie och hans lag kan dra åt helvete!

-Ja. -Javisst.

-Hej! -Ja!

Turkey!

-Var det Nolan? -Ja, han bor i den där.

Hela laget är här. Ni kör vi. Är du med eller inte, Hodges?

Jag tror... Jag tror att...

Jag tror... Att det är dags för Turkey Bowl!

Badger!

Badger röd! Deras död!

Kan du kolla plats på alla flighter från Oklahoma till Chicago?

-Patrick Hodges? -Jennifer Harrison?

-Va? Herregud. -Hej.

Det här är... Damtoaletten.

-Det stämmer. -Du ser fantastisk ut.

Tack. Du ser inte så illa ut själv.

-Oj, förlåt. -Jag trodde att vi skulle...

Är du tillbaka för den viktiga matchen?

-Hela stan är uppspelt. -Turkey Bowl!

Ingen medelmåtta! Nummer åtta!

-Okej, förlåt. -Jag fattar.

-Hur mår du? -Jag är förlovad.

-Förlåt? -Jag ska snart förlova mig.

Jag har träffat en jättebra tjej i Chicago, Ashley. Och hon är söt också.

-Hur mår du? Är allt bra? -Ja, det är toppen.

Jag är inte förlovad. Men du fattar...

Jag fattar.

-Så, en tjej från Chicago? -Ja, Chi-Town.

Jag har alltid trott att du skulle gifta dig och stanna kvar i stan.

-Jaså? -Med Brandy Best.

Nu börjas det igen. Inget hände, jag har sagt det en miljon gånger.

Tvillingarna blir säkert glada över att höra att du är här.

Jag tänkte undvika dem så gott det går.

Ja.

-Äckligt. -Jag borde nog gå nu.

-Ja. -Och...

-Vi kanske ses under veckan. -Visst.

-Trevligt att träffas. Vi ses. -Detsamma.

Badger röd! Deras död!

Herregud. Aj.

VaJeena Monroe skickade ett sms och sa att min gullegubbe är i stan.

Men det trodde jag inte på. Inte förrän jag såg det med egna ögon.

-Tittar du under min kjol? -Nej då. Jag har inte sett nåt.

-Så synd. -Brandy Best. Det var längesen.

Va? Oj. Okej...

Jag hörde att du har blivit gay. Men jag trodde inte på det.

-På sin höjd bisexuell. -Brandy... Jösses.

Min måltavla uppenbarar sig framför mig precis just nu.

Jag visste att du skulle komma tillbaka till du-vet-vem för du-vet vad.

Jag har en tjej, min blivande fästmö. Det här är trakasserier.

Är det hemskt om jag blir våt av det?

De flesta tjejer avskyr det ordet, men jag avskyr de flesta tjejer.

-Du... snälla... -Sluta nu, Hodges.

-Bort med tassarna från min lillasyster! -Håll käften, Ronnie!

Du är bara tre minuter äldre än jag. Vi har ju pratat om det här.

Pattie. Du har varit här i fem minuter och tafsar redan på min syster.

-Hon kastade sig på mig. Okej? -Säg det till domaren.