Love Me Tender

Lystring! Hör på det här!

General Grant har jagat ut sydstaterna ur Richmond.

Det ryktas att Lee har kapitulerat.

Kriget är över!

- Här är kaptenens papper. - Se till att få bort dem.

Se till att få bort kroppen.

Pardee, göm undan dem.

Skynda på, Mike.

Kapten Cagle? Major Harris.

Vi har väntat er, major.

Här är ordern om löneutbetalningen.

Ni har få män för så mycket pengar.

Det finns inga sydstatare här.

- Och Randall's män? - Vi jagade ut dem ur Louisiana.

Lämna över dem.

- Var är biljettförsäljaren? - Han blev sjuk.

Vart ska ni?

Tillbaka till tåget.

Ställ er bredvid tåget och håll tyst. Kliv på när det lämnar stationen.

Skriv under kvittot. Skynda er till lägret.

Stoppa dem, major! De är rånare!

Efter dem! De stal era pengar!

- Klarar du dig? - Ja.

Skjut! De är sydstatare!

Löjtnant, är det inte brottsligt att bryta upp skrinen?

Vilken skön syn...!

Man känner sig som en kattunge med en skål full av mjölk.

- Synd att de inte är våra. - Hur mycket är det, Vance?

12.250 dollar.

Ska vi runda av det lite, löjtnant?

Ska vi säga 10.000 dollar? Sen kan vi dela på resten.

Armén skulle skjuta oss för det.

- Vem skulle skvallra? - Inte jag.

Titta på oss, en samling utsvultna och panka fågelskrämmor.

Det enda vi får är skavsår i baken.

Det är väldigt frestande, men knappast lagligt.

Det är varken lagligt eller moraliskt. Konfederationen behöver pengarna.

Du har rätt. i morgon tar vi pengarna till general Randall.

Vi försökte i alla fall. Nu hugger vi in.

- Regementet har gett sig av. - Men vart?

Jag vet inte. Generalen sa att de skulle vänta.

Vi har varit borta i åtta dagar. De kanske har blivit anfallna.

Vi rider in till Claysville.

- Vilket regemente tillhör du? - Louisianas 5:e. Det som finns kvar.

- Var är Randall's gäng? - De skingrades för två, tre dar sen.

De ville inte lämna från sig hästarna.

Ni borde göra detsamma innan nordstatarna konfiskerar dem.

Vad pratar du om? Vad har hänt?

Vad som har hänt? Har ni inte hört?

General Lee kapitulerade för fyra, fem dar sen.

- Kapitulerade? Det är inte klokt. - Nej, det är sant, löjtnant.

Vi överlämnade vapnen i måndags.

Kriget är över. Vi kan åka hem.

Om man har ett att återvända till.

Hur ska vi nu hitta generalen?

- Det kan vi inte. - Vi måste försöka.

- Varför då? - Vi måste ju ge honom pengarna.

Kapitulationen förändrar allt. Vi måste diskutera saken.

Pengarna tillhör inte oss. - Vem tillhör de, då?

De tillhör väl konfederationen.

Konfederationsregeringen? Den finns inte längre.

Det är sant. De hänger nog Davis och kastar de andra i fängelse.

Det är ändå federationens egendom.

Ska vi lämna tillbaka dem? Tusan heller!

Jag har en granatskärva i benet.

Din bror var nära att dö i fängelse. Betyder inte det nåt?

Vi har inte stulit pengarna. Vi kom över dem i strid.

Det kallas krigsbyte.

Vi visste inte att kriget var över, det visste inte nordstaterna heller.

- De är våra. - Du behöver inte ta din andel.

Vad säger du om det här, Ray?

Det som Vance säger låter klokt. Vi är dumma om vi inte tar chansen.

Då var det avgjort. Vi får 1750 dollar var.

Vänta tills jag kommer hem.

Jag ska köpa hund och gungstol. Vi ska sitta där och klia oss.

Vi ska få den bästa gården i Texas. Eller hur, Vance?

Men först... ska jag gifta mig.

Cathy har väntat i fyra år. Men det känns som 40 för mig.

I stället för att återvända tomhänt, så har jag de här pengarna.

Nordstatare!

Titta vad malliga de är nu när de har gett oss stryk.

Södern kanske har fått stryk, men inte vi.

Vi delar på oss här och nu.

Farväl, Mike. Om du kommer till Texas så vet du var jag finns.

Jag tänker inte lämna gungstolen.

Adjö, Brett. Lycka till.

Ni är väl ny här? Var är McComb?

I armén. Jag sköter affären tills han kommer tillbaka... om han gör det.

- Tror du mamma gillar den här? - Den var fin.

Kolla om de har en med spets och rosa band åt Cathy.

Det är den enda jag har kvar. Vem känner sig fri nuförtiden?

Han där! Han ska gifta sig.

Om vi kan snygga till honom så att hon känner igen honom.

Ingen fara. Cathy känner igen mig på långt håll.

Jag önskar att jag kunde ge henne en fin present, som en guldring.

Tyvärr. Det är all grannlåt jag har Kvar.

Förutom den här turnyren som jag använt som musfälla.

Vi tar den också.

Den här passar för en brudgum.

- Precis din storlek. - Det känns som poplin.

Det är det också. Det är nog den sista i delstaten.

- Hur mycket vill ni ha? - Med byxor blir det 14 dollar.

Ni får ett par hängslen på köpet.

Riktiga pengar. Inte konfederationsvaluta.

Duger den här?

En 20-dollarsedel! En sån har jag inte sett sen -63.

- Är vi kvitt då? - Javisst. Jag packar ihop det.

Jethro! Är det inte gamle Jethro!

- Vilken vacker syn! - Din gamle buse!

- Hur har du lyckats överleva? - Vad är det, Jethro?

- Vi har inte förändrats så mycket. - Du verkar förvånad att se oss.

Vi hörde att ni var död, mr Vance.

- Inte långt ifrån! - Granaten stavade mitt namn fel.

Vet inte mina föräldrar att jag lever?

Nej! Det är det ingen som vet.

- Vi berättar det för Cathy först. - Hon bor inte där längre.

Hennes föräldrar dödades i samma räd som er pappa.

- Var är hon? - Hon flyttade in hos er mamma.

Märkligt hur det kan bli. Vi är borta och krigar i fyra år.

Men de dödar honom här hemma.

- Hela gården ser nedgången ut. - Helt slutkörd, precis som vi.

Vi gör som vi brukar.

Mamma...

Min son...!

- De sa att du var död. - De hade nästan rätt.

Det här är det som finns kvar.

Tänka sig...! Alla tre!

Brett!

Ray!

Alla mina söner!

Clint!

Kom, Clint!

Cathy?

Vance...!

Cathy!

Får jag se på dig, älskling.

Det är så jag har föreställt mig dig i fyra år... så när som på byxorna.

Clint!

Vance!

Det här kan inte vara Lillen. Som han har vuxit och lagt på sig!

- Han har ju nästan blivit man. - De sa att du var död.

Berätta hur du har det. Jag ser att det är mycket jobb.

Men först måste vi få på Cathy en klänning.

Jag har försökt, men hon sliter som en åsna.

Nu slipper du det. Vi har tre nya drängar.

Jag har mycket att berätta för dig.

Vance...

Du vet nog inte om det-

- men jag och Cathy gifte oss för tre månader sen.

Gifta?

Det är en dag full av överraskningar för oss alla.

Jag vet inte vad vi skulle ha gjort utan Cathy, och hon utan oss.

Vi har haft det tungt i väntan på att kriget skulle ta slut.

Det måste ha varit svårt.

Grattis, Clint.

Vi har ju alltid velat att Cathy skulle bli en i familjen. Inte sant?

Jo.

Alltid.

Cathy, har du sett den här sabeln.

- Hur många nordstatare dödade ni? - Vi hann inte räkna.

- Allihop? - Hacken härrör från slaktade grisar.

Ja... blåa, med mässingsknappar. Jag önskar att jag hade varit med.

Jag hade fullt sjå att hålla honom hemma.

Du gjorde rätt som stannade här.

Jag älskar min hätta. Ni borde inte ha ödslat era sista pengar på mig.

Det är en ringa gåva för allt du har gett oss.

Titta här! En alldeles ny söndagskostym.

Det är en present till dig, Clint.

Åt mig? Den måste ha kostat en förmögenhet.

- Var fick ni alla pengar ifrån? - Vi sparade lite. Vi har lite kvar.

Det är mer än vi har. Sätt er medan maten är varm.

Clint, du är väl hungrig?

Herre, jag tackar dig för att du har fört pojkarna hem helskinnade.

- Härligt att höra honom sjunga igen. - Ja. Nu är det bara pappa vi saknar.

- Minns du hur vi satt och sjöng? - Ja, det väcker fina minnen.

Vance sjöng alltid högst.

Det här var hans favorit.

- Vi måste upp före gryningen. - Ja, det är mycket som ska göras.

Vad är det som tynger dig, Vance? Du är inte ditt gamla jag.

Jag är lite trött, bara.

Vance...

Jag vet att du och Cathy var förtjusta i varann, men...

Du är väl inte arg på nån av oss?

Skulle jag vara arg? Naturligtvis inte.

Menar du det, innerst inne?

- Har jag nånsin ljugit för dig? - Nej.

Visst gillade jag Cathy, men det gjorde vi alla.

Men... jag var aldrig kär i henne.

Vi var bara... väldigt goda vänner.

Och så är det fortfarande.

Du ska inte tro nåt annat.

Jag är bara glad för er båda.

Det var det jag hoppades.

Vi är så kära att jag saknar ord.

Du behöver inte förklara. Det står skrivet i ditt ansikte.

I hennes också.

Gå och lägg dig. Jag läser ladan.

Det är många soldater på vägarna. De kan försöka stjäla våra hästar.

Man kan inte ens lita på sydstatare. Vi ses i morgon bitti, Clint.

Vance, jag måste få prata med dig.