Vita & Virginia

I vår tredje serie samtal med titeln "Moderna Äktenskap"-

ska mr Harold Nicolson och hans fru-

- den framstående författaren Vita Sackville-West-

dela med sig av sina tankar-

om det moderna äktenskapet.

Jag förhandlade mig till ett äktenskapskontrakt.

Och det blev mer flexibelt-

än jag hade förväntat mig.

- Håller du med? - Ja.

Äktenskap är ingen möbel-

- utan mer som en växt i konstant behov av omvårdnad.

Det är inget vi äger, utan nåt vi odlar.

Men vi erbjuds ett möjlighet-

att vårda den till vår avbild.

Ja, men det verkar som om män-

- ser dem själva som växten och kvinnan som jorden.

Det är dåligt för båda könen.

Jag tycker om mina "maskulina" egenskaper.

Det gör jag också.

Men jag hävdar att den virilaste av kvinnor-

- är mer feminin än de mest feminina mannen.

Såna åsikter gör våld på det absoluta.

Som om det skulle finnas nåt passivt med det kvinnliga-

- och att det därför alltid bör vara kvinnan-

som ger upp sina möjligheter.

Håller du med om att moderskapets glädje-

- är en kompensation för såna uppoffringar?

Absolut inte.

Så framgången som bästsäljande författare-

gör dig mer upprymd än moderskapet?

Min yrkesmässiga framgång tillgodoser andra behov.

Oberoende är inte könsbundet.

Har vi gjort skandal?

Om vi har tur.

Följer du med till Bloomsbury?

Jag orkar inte med en kväll-

- med dystra hälsningar och andlös filosofi.

Du har fått fel bild av dem.

Lycka till med din mamma.

Vad rar du är.

Jag vill ha en kaka, mamma.

Pojkar, vad säger ni till Bonne Maman?

Det är ingen fara. Ta för er.

Jag är inbjuden till en fest i Bloomsbury i kväll.

De mest spännande konstnärerna kommer-

och alla skribenter från Hogarth Press.

Är inte paret Woolf värdpar?

Jo, det är därför jag är så smickrad.

Men de är socialister. De är bohemer.

Det är en chans att bli accepterad av seriösa personer.

Jag har hört att hon är galen.

Jag vill inte att folk ska tro allt de hör om mig.

När det gäller dig, stämmer det ju.

Virginia är oerhört begåvad och jag vill lära känna henne.

Du tänker väl inte rymma med henne också?

- Nej, självklart inte. - Gör du så igen...

Jag fick tillräckligt med skäll.

Jag har sagt hur mycket jag ångrar det-

- och att jag låtsades vara man när jag reste med Violet-

för att få stoff till min bok!

Jag beklagar om du led av skvallret.

Jag trodde att jag kunde glömma ditt beteende-

men du berättar det för hela världen.

Så du har läst det?

Det är ingen roman.

Det är en illa dold redogörelse för din befängda affär.

Den har redan tryckts.

Men inte publicerats.

Du ska stoppa publiceringen. Annars får ni inga mer pengar av mig.

Jag tänker också se till att skydda pojkarna från ditt inflytande.

Jag ska be min förläggare att sätta stopp.

Det jag önskar mig är en dotter som jag kan vara stolt över-

- och inte en promiskuös exhibitionist som skämmer ut mig.

Efter allt jag har gjort för att accepteras av societeten.

Lova att inte åka.

Där är du ju, Vita.

Nessa skulle nog inte gilla att du snokar här.

Jag kunde inte motstå.

Det är min frus nya porträtt av sin syster.

Det är Virginia.

Följ med ut till festen-

så ska jag presentera dig för henne.

Hon är inte lika lugn utanför duken.

Duncan, jag hittade Vita i Nessas ateljé.

- Vad ska vi göra? - 40 piskrapp genast!

Du berördes väl mer av Nessas arbete än av Duncans?

Jag visste inte att du jobbade med mrs Bell.

Konstant. Hälften av allt där är mina arbeten.

De ser världen på samma sätt, Vita.

De har vad Virginia kallar ett "vänsterhänt äktenskap".

Och vad är ditt äktenskap med Nessa?

Fullbelagt.

Nessa och jag försöker fånga sanningen genom att skala av...

- Vanessa.... - ...och fånga dess väsen.

Radikal förenkling.

Nej, du tråkar ut stackars Vita, Duncan.

Jag hörde dig på radion i morse.

Jag har precis läst din senaste roman.

Varför säljer dina böcker bättre än mina?

Popularitet är inget tecken på genialitet.

Tänker du röka den där?

Kroppar, kroppar, kroppar.

Hur känns det?

- Vad syftar du på? - Ögonblicket.

Vad består det av?

Det består av kroppsliga förnimmelser.

Luften känns kall på huden under ens kläder.

Beröringen av en hand ger en känsla av att man sjunker-

ner till jordens mitt.

Ögonblicket blir hårdare...

...befläckat av en önskan att bli älskad...

...och hållas tätt intill av en annan kropp.

Känner du hur det-

- ilar uppför ryggraden och ner i dina lemmar?

Ser du vad som finns i ögonblicket? Känner du det?

Ja. Det hårdnar.

Befläckat av en önskan att bli älskad.

Där.

Borta. Kroppen tar oss dit och för oss tillbaka.

Det är nödvändigt i en konstant distraktion.

Vi lever inte tysta inne i ögonblicket.

Vad vinner man på att dö?

Nej.

"Stanna i det här ögonblicket", säger ingen ofta nog.

God morgon, granne.

God morgon, granne.

Och det är en strålande morgon, granne!

Hur var det hos Clive?

En uppenbarelse.

Träffade du henne?

Ja.

Jag... avgudar henne.

Det kommer du också att göra.

Hon var helt tyst tills hon ville säga nåt.

Då uttryckte hon det oerhört väl.

Jag fattar inte varför du vill åka till Bloomsbury.

Var inte en sån snobb, Harold.

De känns så kuvade och allvarliga.

Jag tänkte bjuda in henne till min skrivarklubb.

Såvida du inte misstycker.

- Oerhört, älskling. - Utmärkt.

Då blir det roligare att bjuda in henne.

Jag hör bara om hennes galenskap.

Galenskap? Ett bekvämt sätt att bortförklara hennes geni.

Geni.

Jag har inget emot henne.

Jag tror bara att det kan bli svårt.

Den där mannen är född idiot.

Den lilla hjärna han hade har styrts av Dora Carrington.

Han glömde att smörja valsarna.

Han minns inte var han har träsnitten till dina essäer.

Jag hoppas att de säljer bättre än de förra.

Är du säker på att huvudvärken...

- ...beror på bihålorna? - Ja.

Du var uppe för sent hos Vanessa.

- Du borde gå och lägga dig. - Sluta tjafsa.

Här har du träsnitten.

Han har väl berättat?

- Om valsarna? - Nej!

Jag skiter i dem!

Hur kan jag tänka på det när jag har blivit... sviken?

- Dora har svikit mig. - Hur?

Hon ljög. Hon träffade Lytton, men nekade till det.

Hon var ärlig. Hon ville träffa Lytton.

- Jag förbjöd henne! - Du förbjöd henne.

Jag älskar henne. Hon är min!

- Tror du att det är kärlek? - Absolut.

Och jag... lider!

Nästa gång vi annonserar efter personal-

skriver vi: "Endast eunucker sökes."

Romantik uppstår när man inte känner den andra.

Det är ovissheten som gör en galen.

Kära mrs Woolf-

- när Clive bjöd mig till er systers fest-

kom jag för att träffa er.

Och vilken märklig person jag fann.

Ni uppvisar en sån styrka och klarsynthet.

Det är som om ni rör er ovanför oss.

Hur kan ni balansera på knivseggen utan att falla?

Jag har en undran.

Pen Committee vill gärna göra er till medlem.

Det vore snällt om ni lät dem göra det.

För min skull om inte annat.

Ett gäng besuttna aristokrater-

- som gratulerar varann till mediokert klotter.

Det vore rena tortyren för dig.

Jag vill kanske diskutera deras "mediokra klotter".

Vita säljer mer än jag i alla fall.

Hennes senaste sålde bättre än D.H. Lawrence.

- Bryr du dig om det? - Nej.

Men jag ogillar att du förbjuder mig.

Jag förbjuder inte nåt, men det skulle reta dig.

Ditt geni skulle skärskådas av överklassvåpen.

Klädde hon inte ut sig till man och rymde med Violet Trefusis?

Det måste ha varit svårt för Nicolson-

- att få Utrikesdepartementet att glömma. Jag hatar skvaller.

Jag tar inte de aristokratiska abnormiteterna på allvar.

Då är vi överens.

"Jag ser i klubbens papper att det är en middagsklubb-

- och min erfarenhet säger mig att jag inte kan tillhöra sådana.