The Time Machine

TIDSMASKINEN

Ursäkta mig, mr Filby.

- Det är direkt oförskämt av honom! - Han är bara lite försenad.

Det är slöseri med tid!

Jag har viktigare saker för mig.

Vad är det, kvinna?

Nå...? Är vi bjudna på middag eller inte?

Vi är tydligen det.

- Hur länge har han varit borta? - Jag vet inte, sir. Flera dar.

Jag har inte sett honom på ett tag. Han lämnar knappt labbet.

Han petar bara i maten, men han sa till om middag ikväll.

Han lämnade dessa instruktioner.

Tack, mrs Watchett.

- Nå, Filby? Vad är det för fel? - Ingenting.

Vi ska börja utan George om han inte är här till åtta.

Vad är klockan, Walter?

- Middagen är serverad, mina herrar. - Det enda förnuftiga jag hört ikväll.

Det är mycket märkligt. Han brukar vara punktlig.

Han gör oss till åtlöje genom att inte vara här.

För att inte tala om slöseriet med tid!

George har södra Englands bästa vinkällare-

- och mrs Watchett är världens bästa kock.

Det skålar vi för.

- Herregud! Vad har hänt? - Ingen fara.

Nåt att äta...

...och nåt att dricka.

Jag kände knappt igen er...

- Vad har du råkat ut för? - Ge honom en minut.

- Jag ska berätta medan jag minns. - Försök att slappna av.

Du har all tid i världen.

Du har rätt, David.

Det är precis vad jag har.

All tid i världen...

Sen vi träffades för fem dar sen, den sista dagen 1899...

I lådan finns resultatet av två års arbete.

Jag ville hinna klart före sekelskiftet.

Jag var nära att lyckas.

- Skål, mina herrar. - Enastående, gamle gosse.

Men vad är det för nåt?

Det har med tiden att göra.

Jag har länge hävdat att landet behöver en pålitlig kronometer.

Flottan behöver en, liksom armén - för artilleriet.

Utmärkt, George. Så det är därför du har gömt dig?

Intelligent av dig.

Jag tror inte att George talar om ett slags nytt kronometer.

När jag talar om tiden, syftar jag på den fjärde dimensionen.

Fortsätt, George.

Den fjärde dimensionen kan varken ses eller kännas.

Kan du börja med att säga nåt om de tre första dimensionerna?

Men snälla Filby, nåt måste de väl ha lärt dig i skolan.

- Doktorn kanske kan förklara? - Naturligtvis.

När jag rör mig framåt eller bakåt utmed en linje, är det en dimension.

Rör jag mig till vänster eller höger, har vi två dimensioner.

Upp och ner, är den tredje dimensionen.

Ta t.ex. den där lådan...

Lådan har tre dimensioner: Längd, bredd och höjd.

Men vilken är den fjärde dimensionen?

Ingen vet ens om det finns nån fjärde dimension.

Tvärtom. Den fjärde dimensionen är lika verklig som de tre andra.

De kunde inte finnas utan den.

- Vad menar du? - Ta lådan som exempel.

Den har som sagt tre dimensioner.

- Ja, men vad finns i den? - Jag kommer till det.

Vi glömmer den fjärde dimensionen för att vi inte kan röra oss i den.

Vi kan röra oss i de tre andra? Uppåt, neråt, framåt och bakåt.

Däremot är vi fångar i tiden.

- Är du med, Bridey? - Nej.

Du har gett en tydlig förklaring, men jag förstår ändå inte riktigt.

Det finns mycket här i världen vi inte riktigt förstår.

- Men du vägrar ändå inte att tro? - Inte om jag ser nåt med egna ögon.

Bra, Walter.

Mina herrar, nu ber jag er bara att bevittna en rörelsedemonstration-

i den fjärde dimensionen.

- Kan doktorn hjälpa till? - Självklart.

Så vacker!

- Enastående. - Den är fin, George.

Fascinerande.

- Vad är det? - En liten experimentmodell.

Det behövs en större för att transportera en människa-

till det förflutna och framtiden.

- Det här är en tidsmaskin. - Nu har du haft ditt lilla roliga.

- Berätta nu vad det är för manick. - Det har jag redan gjort.

Den större modellen kan transportera en människa i tiden.

Inte genom rummet.

Ställer du inte till det för oss om du åker omkring i framtiden?

Framtiden är redan där och kan inte förändras.

Jag undrar...

Det är just den frågan jag hoppas kunna besvara.

Kan människan styra sitt öde?

- Kan hon förändra framtiden? - Om du blivit tokig, är du förlåten.

- Men om du spiller vår tid med... - Ni är bara här som vittnen.

- Ni ska bara se på. - Vadå?

Ett experiment jag ska utföra.

Låt mig förklara hur det fungerar. Tidsresenären sitter i sadeln här.

Framför honom sitter kontrollerna. Låt oss göra det här korrekt...

Låna mig en cigarr, doktorn.

Låt oss anta att cigarren är tidsresenären.

Här sitter spaken som styr rörelsen.

För han den framåt, färdas han till framtiden.

Bakåt leder till det förflutna.

Ju hårdare tryck, desto snabbare färdas maskinen.

Experimentet kan bara utföras en gång.

Om det lyckas, förlorar jag min modell.

Därför behöver jag vittnen.

Sätt igång, George.

Är ni beredda?

Låna mig er hand, doktorn.

Det var som fan!

Det fungerade.

Vart tog den vägen?

Ingenstans - den är fortfarande kvar.

Men den finns inte i nuet.

Den färdas genom tiden. Till framtiden, för att vara exakt.

- Menar du att vi ska tro det? - Ni såg ju... Naturligtvis.

Du sa ju att den inte rört sig. Varför kan vi då inte se den?

Vi står här den 31 december 1899...

...men modellen kan vara hundra år bort.

Det här huset kanske inte finns om hundra år.

Men tidsmaskinen finns på samma plats som innan den for iväg.

Varför kan jag då inte känna den?

Du trevar i dagens rum.

Du kan inte känna i morgondagens rum.

Rummet förändras inte! Det är alltid samma rum.

Nej, Phillip! Tiden förändrar rummet.

Marken här utanför kan ha varit havsbotten för miljontals år sen.

Om miljoner år kanske den finns inne i ett stort berg.

Anta att allt det där är sant... Vad ska vi med en sån manick till?

Manick...?

För egen del tänker jag företa en resa till framtiden.

Eller doktorn kanske vill åka...?

Men tänk om du åker vilse på 5000-talet eller nåt sånt.

- Hur ska du då hitta tillbaka? - Jag är beredd att ta den risken.

Hör på mig nu, George...

Tro inte att vi är några dårar. Vi är praktiska affärsmän.

Jag undrar följande.

Även om du nu har uppfunnit en tidsmaskin.

Vem skulle vilja köpa en sån och vad skulle de ge för den?

Har du tänkt på de kommersiella möjligheterna?

Inte direkt.

George... Det är krig i Sydafrika!

Boerna är inte lätta att tas med. Landet behöver uppfinnare som du.

Jag kan förmedla en kontakt på krigsministeriet, om du vill.

Vad säger du, David?

Dr Hillyer har en poäng.

Nu råder förnuftet igen. Jag ordnar det direkt nästa år.

- Tiden går, mina herrar. - Vi har väl alla planer för ikväll.

- Hur är det fatt, George? - Ingen fara.

Kommer du, Bridewell?

- Tack för att ni kom. - Gott nytt år på dig, George.

Gott nytt århundrade.

Gott nytt år...!

BOERNA TOG NY SEGER

George...

Jag tyckte det var bäst att stanna.

Det var inte nödvändigt. Jag mår fint.

Nej, det gör du inte.

Du har uppfört dig konstigt i över en månad nu.

- Jag går inte förrän du berättar... - Jag vill helst bli lämnad ensam.

Du har förändrats - en hel del.

Jag beklagar.

Kan du svara ärligt på en fråga?

Jag ska försöka.

Varför är du så besatt av tiden?

- Varför inte? - Så lätt kommer du inte undan.

Jag är inte intresserad av samtiden.

Folk dör inte snabbt nog. Man vill att vetenskapen ska uppfinna nya-

och effektivare vapen.

Jag håller med dig, George. Men vi får göra det bästa av situationen.

- Kanske du, men inte jag. - Åk iväg med din manick, då.

Vad skulle du bli...? En grek eller en romare?

- Kanske en farao? - Jag föredrar framtiden.

Du tror väl inte på fullt allvar att du kan göra det?

- Du såg ju experimentet! - Jag såg en leksaksmaskin försvinna.

Det finns nog flera sätt att åstadkomma det tricket.

Det klarar nog vilken trollkarl som helst.

Det var inget trick.

- Vill du se den fullskaliga maskinen? - Nej!

Jag vill inte utmana ödet.

Det borde inte du heller göra. Det är inget att leka med.

Nu låter du som Hillyer och Kemp!

Deras sunda förnuft talar faktiskt för dem.

George, jag talar till dig som en vän.

Mer än så - som en bror.

Om maskinen kan göra det du säger, bör du förstöra den.

Förstör den innan den förstör dig!

Du har väl planer för nyårsafton? Låt inte mig uppehålla dig.

Mary mår inte bra, så vi tänkte stanna hemma hos barnet.

Du kan väl följa med hem? Du har inte sett Jamey på länge.

Jag är ledsen, men jag kan inte.

Varför inte?

Jag vill bara avsluta det gamla århundradet på egen hand.

Som du vill, George.

George... Kan du lova mig att du inte lämnar huset i kväll?

Jag lovar dig att inte passera dörren.

David... Förlåt mig.

Tro inte att jag är otacksam. Kom på middag nästa fredag.

- Ta med dig de andra. - Som du vill, George.

- Gott nytt år. - Gott nytt år, David.

MIDDAG

- Äter ni middag hemma ikväll, sir? - Jag tror inte det.