The Maltese Falcon

Synk: Fox Mulder

RIDDARFALKEN FRÅN MALTA

1539 erlade Maltas tempelriddare tribut till kung Karl V av Spanien-

- genom att sända honom en en juvelförsedd falk i guld.

Men fartyget med riddarfalken ombord överfölls av sjörövare-

- och falkens öde... är sedan dess höljt i dunkel.

Ja, stumpan?

En flicka vill träffa dig.

En klient?

Kanske, och hon är snygg.

Låt henne komma in, Effie.

Varsågod och kom in, miss Wonderly!

- Sätt er. - Tack.

- Mitt hotell rekommenderade er. - Det är bäst ni börjar från början.

Jag är från New York och letar efter min syster.

Jag tror att hon är i San Francisco med en viss Floyd Thursby.

Jag vet inte var de träffades. Vi står inte varandra så nära.

Corinne sa inget om att rymma med honom.

Mamma och pappa vet ingenting. De kommer snart hem!

- Har er syster hört av sig? - Hon skrev bara att hon mådde bra.

Jag telegraferade poste restante och bad henne komma hem.

När inget svar kom, meddelade jag att jag tänkte resa hit.

- Det var dumt. - Det är svårt att finna råd ibland.

- Ni har inte hittat henne? - Jag bad henne komma till S: t Mark.

Jag väntade i tre dagar men hörde ingenting. Att vänta var hemskt.

Mitt nästa brev hämtades inte av Corinne, utan av Floyd Thursby.

Han sa inte var Corinne var, bara att hon inte ville träffa mig.

Han skulle försöka få med henne till hotellet eller komma själv...

Ursäkta...

Kom in du, Miles.

Miles Archer är min kompanjon.

Miss Wonderlys syster rymde hit med nån Floyd Thursby.

Hon ska träffa honom i kväll. Eventuellt tar han systern med sig.

Vårt jobb är att hitta systern och se till att hon kommer hem igen.

Vi skuggar honom från hotellet och låter honom visa oss på er syster.

Om hon inte vill lämna honom, har vi våra metoder att lösa saken.

Var försiktiga, man vet aldrig med honom. Att rymma med henne hit...

- Han kanske gör något? - Låt oss sköta det här.

Men han är mycket farlig! Han ger nog inte upp så lätt.

Han skulle säkert kunna mörda Corinne!

Kan han gifta sig med henne?

- Han har fru och barn i England. - Sånt är vanligt. Hur ser han ut?

Mörkt hår och tjocka ögonbryn. Han är högljudd och ser våldsam ut.

- Han hade på sig en grå kostym i morse. - Vad arbetar han med?

- Ingen aning. - När ska ni träffas?

- Strax efter åtta. - Vi ordnar det här.

Jag går dit.

Tack!

Just ja...

- Räcker det? Tack - Ingen orsak.

- Det är bra om ni möter Thursby. - Tänk inte på mig, jag hittar er!

- Tack ska ni ha. - Adjö.

De är äkta, och hon hade fler av samma sort.

- Vad tycker du om henne? - Söt, och jag tog första steget!

Du är klyftig du. Jajamän.

Hallå?

Ja, det är jag.

Är Miles Archer död?

Var hände det? Korsningen mellan Bush och Stockton...

Om en kvart? Tack.

Effie, det är jag. Hör på nu, stumpan.

Miles är skjuten, han är död. Bli inte upprörd nu.

Du får berätta det för Iva, jag dör hellre. Håll henne borta från mig!

Duktig flicka. Åk dit på en gång.

Du är underbar. Hej då.

- Sam Spade. Tom Polhaus ringde. - Jag kände inte igen er först.

- Vi lät honom vara tills du kom. - Tack. Vad var det som hände?

De sköt honom rätt i hjärtat med den här. En engelsk Webley, va?

Ja, de tillverkas inte längre.

- Hur många skott saknas? - Ett.

Han stod precis där du står nu. Mannen som sköt stod här.

Han föll baklänges genom staketet och landade nere bland stenarna.

- Vem hittade honom? - En polis. Nån måste ha hört något.

- Vill du titta på honom? - Nej, du har nog redan sett allt.

Hans revolver hade inte använts, och han hade 130 dollar på sig.

- Var han ute på uppdrag? - Ja. Han skuggade en viss Thursby.

- Varför det? - Han ville veta var han bodde.

- Nu måste jag prata med Miles fru. - Vilket sätt att sluta på.

Miles hade sina fel, men han hade väl en del goda sidor också?

Jodå.

Miss Wonderly, tack.

Har hon lämnat hotellet? När gjorde hon det?

Lämnade hon någon adress? Tack.

Hej på dig, Tom. - Kommissarien. Kom in.

Sätt er!

Sätt er!

Vill ni ha nåt att dricka?

- Hur tog Miles fru det? - Säg det, jag vet inget om kvinnor.

- Vad har du för slags revolver? - Ingen.

- Du har alltså ingen här? - Se er omkring, det gör mig inget.

- Vad kommer ni hit och bråkar för?! - Sluta nu, det är ju vårt jobb.

- Varför skuggade du Thursby? - Det var Miles...

- Vad heter er klient? - Det kan jag tyvärr inte berätta.

Vi kan inte lösa mordet utan din hjälp.

Du hade inte ens tid att titta på din döde kamrat-

- och du sökte inte upp frun. Det gjorde din kontorshjälp.

Samtalet med flickan tog 10 minuter-

- och att ta sig till Thursby tog också tio minuter.

Vad menar din pojkvän?

Thursby sköts en halvtimme efter att du hade lämnat Bush Street!

- När kom du hem? - Ett par minuter innan ni kom.

- Ånej, vi ringde hit. Var var du? - Bush Street, men ingen såg mig.

Nu förstår jag vad saken gäller.

Mordet på Miles tog på krafterna, och sen satte ni klorna i mig.

Hur dödade jag Thursby?

Han sköts i ryggen från andra sidan gatan, men ingen har sett något.

- Vad sa de på hotellet? - Han hade bott där en vecka ensam.

- Fick ni reda på vem han var? - Det trodde vi att du visste.

- Jag har aldrig träffat honom. - Du känner mig.

Jag behandlar alla lika rättvist.

Är du skyldig, kan jag förstå dig. Men syr in dig i alla fall.

Det låter rättvist, men jag vill bjuda er på något att dricka också.

Skål för brott!

MORDEN LÄNKAS SAMMAN

Privatdetektiven skuggade Thursby

- Hon är där inne. - Du skulle ju hålla henne borta.

Du sa aldrig hur. Jag har varit där hela natten.

Förlåt...

Hej, Iva.

Sam!

- Älskling... Har Effie ordnat allt? - Jag tror det.

- Mördade du honom, Sam? - Vad är det för idiotisk fråga?

Du har ju sagt att om det inte vore för Miles... Var snäll mot mig nu!

"Du dödade min man, Sam." "Var snäll mot mig."

Gråt inte, Iva. Du skulle inte ha kommit hit, du borde vara hemma.

- Kommer du dit snart? - Så fort jag kommer ifrån. Gå nu.

- Hur gick det med änkan? - Hon tror att jag sköt Miles.

- För att få gifta dig med henne? - Snuten tror att jag sköt Thursby.

- Ska du gifta dig med henne? - Var inte löjlig nu.

- Tror du hon mördade honom? - Du är en söt men naiv liten ängel.

Jaså?

Iva hade inte varit hemma länge när jag kom dit vid tretiden i natt.

Jag fick vänta medan hon klädde av sig. Kjolen var fortfarande varm.

- Hon hade inte legat i sängen. - Bra tänkt, men det var inte hon.

Tror polisen att det var du som mördade den där mannen? Se på mig.

Du tror att du vet allt, men du är för smart för ditt eget bästa.

En dag inser du det. - Spade och Archer. Ja, miss Wonderly.

Hallå?

Ja, det är Sam Spade.

Var då?

Coronet Apartments, lägenhet nr 1001.

I vilket namn? Miss LeBlanc. Jag ger mig av på en gång.

Bär ut Miles skrivbord och ta bort allt med "Spade och Archer" på.

Sätt upp "Samuel Spade" i stället.

Stig in, mr Spade.

Här är allt upp och ner. Jag har inte ens packat upp.

Mr Spade... jag har något fruktansvärt att berätta.

Det jag berättade i går var en påhittad historia.

Vi trodde inte riktigt på den, miss...

- Vad heter ni egentligen? - Brigid O'Shaughnessy.

Vi struntade i historien - ni gav oss 200 dollar.

Det hade täckt både sanningen och varit plåster på såren.

- Var det som hände i går mitt fel? - Ni varnade oss ju för Thursby.

Ni ljög om er syster, men vi trodde er ändå inte. Det var inte ert fel.

Mr Archer var så levande i går, så rejäl...

Sluta! Han visste vad han gjorde.

Gift?

Han hade en dyr livförsäkring, inga barn och en fru som ogillade honom.

Vi har inte tid med sånt här nu.

Där ute springer en hel poliskår och letar efter spår med åklagaren.

- Känner de till något om mig? - Inte än, jag har uppehållit dem.

- Kan ni låta mig slippa dem? - Kanske, men jag måste få veta.

Jag kan inte berätta någonting. I alla fall inte nu.

Jag lovar att berätta senare. Ni måste lita på mig, mr Spade.

Jag är så ensam och rädd. Det är bara ni som kan hjälpa mig.

Hjälp mig, ni är modig och stark. Dela med er av den styrkan.

Ni måste hjälpa mig. Jag har ingen rätt att säga så, men jag ber er.

Ni behöver nog ingen hjälp.

Det är nåt i era ögon och tonen i er röst när ni säger: "Hjälp mig."

Det där förtjänade jag. Men jag ljög inte, jag bara överdrev.

- Nu får jag skylla mig själv. - Er måste man verkligen se upp med.

Men jag kan inte hjälpa er om jag inte blir insatt i problemet.

- Berätta nåt om Floyd Thursby. - Vi träffades i Orienten.

Han lovade att hjälpa mig men utnyttjade att jag behövde honom.

- Varför ville ni ha honom skuggad? - Jag ville få reda på hans planer.

- Sköt han Archer? - Ja.

Men han hade en Luger, och Archer sköts inte med en Luger.

Ni tror väl inte att jag var inblandad i mr Archers död?

- Var ni det? - Nej. Floyd hade två revolvrar.

- Varför så mycket vapen? - De var hans liv.

Han var livvakt i Hongkong åt en spelare som flytt från USA.

Han gick under jorden, och Floyd kanske visste om det.

Han bar alltid vapen och lade jämt ihopskrynklat papper runt sängen-

för att kunna höra en mördare.

- Vilka vänner ni har! - Han hade kunnat hjälpa mig.

- Hur illa är det? Hur hotad är ni? - Jag är inte någon hjältinna.

Döden är det värsta som kan hända.

Det är vad jag har att vänta... om ni inte hjälper mig.

- Vems fiender mördade Thursby? - Jag vet inte. Hans, antar jag.

- Jag vet faktiskt inte. - Hopplöst, ingen av oss vet något!

- Gå inte till polisen. - De kommer till mig!

Jag ska berätta allt jag vet!

Ni har försökt att hjälpa mig, men det är väl meningslöst.

Tack ska ni ha, men nu måste jag klara mig själv.

- Hur mycket pengar har ni? - 500 dollar.

Får jag dem.

- Det är bara 400. - Jag måste ha lite att leva av.

Har ni nåt av värde?

- Pälsar och smycken. - Pantsätt dem.

Jag återkommer så fort jag kan. Då ringer jag lång-kort-lång-kort.