Squid Game: The Challenge

THE CHALLENGE

Lystring, spelare.

För att vinna priset på 4,56 miljoner dollar

måste ni ta er igenom en serie lekar.

Jag kommer vara din bästa vän, men jag kommer att hugga dig i ryggen.

Åh, nej.

De säger att de är lekar.

Det är de inte.

Jag vet inte om alla kommer ha sin mamma här.

Här känner jag mig hemma. Det här är en tävling i min smak.

-Det här ska jag berätta om för mina barn. -Spelare 432, eliminerad.

Ingen av oss kommer att åka ut. En storm är på väg, och jag är er fyr.

-Alla är ett hot. -Vi behöver ett lag.

Gganbu-gänget.

Dessutom kommer era karaktärer att testas.

Hur du spelar visar vem du är.

Nu är det dags att börja visa att jag kan vara vinnaren av Squid Game.

Fan.

243.

232.

Du fick mig att gråta.

Ni kommer också att få möjlighet att vinna belöningar.

Nu kan ni börja er picknick.

Jag har aldrig varit så här lycklig.

-Det ligger kulor på botten. -Här ligger kulor.

Antingen måste jag eliminera min mamma,

eller så måste hon eliminera mig.

Er nästa tävling är Spela kula.

AVSNITT SEX FARVÄL

Vad i…?

Alla är så tysta just nu, man skulle höra en nål falla till marken.

Ingen vill spela kula, men alla måste spela kula.

Bara häften av oss kommer att återvända till sovsalen ikväll.

-Det här är så jobbigt. -Ja.

-Jag är bara nervös. -Ja.

Jag är så nervös i magen, om jag börjar gråta nu…

Jag försöker låta bli.

Gganbu-gänget… Nu är det bara några få av oss kvar.

Redo att avgöra vårt öde.

-I en barnlek med kulor. -Ja.

Lystring, spelare.

Så fort jag hör den där rösten…

Ni har 20 minuter på er att bestämma era regler och spela spelet.

Varje par bestämmer själva hur de vill spela sitt kulspel.

Alla par som inte har korat en vinnare innan tiden är ute kommer att elimineras.

Herregud.

Ni har 20 minuter på er.

Och nu, låt spelet börja.

Hur tänker du?

Om vi kastar kulorna är jag i underläge, det är jag inte bra på.

-Jag vill föreslå ett strategispel. -Nej. Vi vet hur strategispel fungerar.

Vi kanske kan komma överens om ett spel där en vinst handlar mer om tur.

Så här känner jag.

Jag vill inte bli hemskickad på grund av att jag har otur.

Vi kan byta hand, jag tar vänster och du…

Då blir det lite baserat på skicklighet, vilket är mer rättvist eftersom…

-Det är inte mer rättvist. -Varför inte? Hur menar du?

Du måste vara lite medgörlig.

-Sten, sax, påse, kör. -Sten, sax, påse, kör.

-Då börjar du? Du kan välja. -Nej, börja du.

Okej, jag börjar.

Oj, vad nervös jag är. Jag behöver kräkas.

-Va? Oj. Okej. -Jösses.

-Vi kan ha en skicklighetstävling. -Hitta en hink. Kasta i dem.

Och den som får i flest kulor vinner.

Känns det okej?

Jag älskar dig.

Det blir hemskt.

Jag är så nervös.

Det är okej. Det är ett spel. Vi spelar bara spelet.

Varför vill du vinna?

För att jag inte har råd att gå i pension.

Och en person som står mig nära har haft hälsoproblem,

så därför kommer jag nog också att donera en summa pengar

till välgörenhetsorganisationerna som hjälp dem att återhämta sig.

-Jag förstår. -Du då?

Du vet ju att jag är döv.

För mig handlar det om representation, att göra andra stolta.

Jag har aldrig sett nån som representerat mig,

nån som är döv och använder teckenspråk, men som också använder sin röst.

Ja.

Och att få lära folk härinne teckenspråk.

Folk som jag nyss träffat tecknar "god morgon" till mig.

Men jag är också döv.

-Jag har sett dina hörapparater. -Ja.

Varför har du inte lärt mig teckenspråk? Du har inte…

Du har inte frågat, Tim.

-Om du hade visat mig, hade jag… -Jag ska inte behöva be dig att teckna.

-Spelar du på folks sympati? -Spelar på den?

-Ja. -Tim.

-Nej. -Tim, vad gör du?

Du har aldrig nämnt det här. Du har aldrig sagt nåt om det.

-Tim, vi är inte vänner. -Du har sparat det till nu.

-Jag vet vad du gör. -Nu är du otrevlig.

Du började prata med mig samtidigt som du tecknade.

Jag tänkte: "Hon tecknar." För det har du aldrig gjort innan.

-Nej, Tim. -Du har sparat det till nu.

Tim, nu förstör du för dig själv.

Du lurade mig.

-Åh, Tim. -Nej, jag… Nej, tyvärr.

Jag tycker synd om dig.

Jag kan inte säga detsamma, för snart ska du åka hem.

Vi får väl se vad universum har att säga om det.

Jag vill bara vinna. Jag vill bara vara bäst på nåt.

Jag ville bara hitta den där inre drivkraften att klara av det.

-Jag tror att jag har upptäckt den igen. -Ja.

-Jag älskar dig, mamma. -Och jag dig.

-Nu tänker jag spöa dig. -Lycka till, det lär du behöva.

-Du får inte ta det här ifrån mig. -Det är helt sjukt.

Jag vill inte tävla mot dig.

-En kula, närmast väggen vinner? -Ja.

Vi kastar mot trappsteget. Ut med alla kulorna. Ett skott.

-Närmast väggen vinner. -Okej.

-Ska vi låta tiden gå ut? -Ja, vi kör när det är 30 sekunder kvar.

-Okej. Ett skott, närmast vinner. -Så gör vi.

-Okej. -Ja.

Ska vi gräva ett hål och se hur många vi får i?

-Vi kastar och den som får i flest vinner. -Flest vinner.

-Okej. -Nu kör vi.

Okej.

Jag är otroligt fokuserad på mig själv och på kulan.

-Attans. -Jäklar.

Varsågod.

-Jag låter dig börja. -Okej.

Du kan välja tävling, men jag vill inte kasta.

-Jag vill bara tävla i kast. -Du vill bara tävla i kast?

Ja. Vi kan tävla hur du vill, så länge vi kastar mer än en kula.

-Jag vill inte kasta. -Du behöver inte höja rösten.

-Det gör jag inte. -Okej. Jag trodde du gillade att tävla.

-Ja, därför ger jag mig inte. -Tydligen inte.

Varför är du så envis?

Jag försöker vinna, det borde du också göra.

-Träffade jag? -Ja.

-Är det sant? -Ja.

-Snyggt kast. -Tack.

Träff.

-Träff? -Ja.

Ett-noll.

Två-noll.

Tre-noll.

Nu måste jag få i alla mina.

Herregud.

Det här är verkligen så svårt.

-Det här är helt galet. Ska vi vänta lite? -Okej, vi väntar lite.

Det är så mycket som står på spel nu.

Jag har stött på så många motgångar, så jag är glad att jag fortfarande är här.

Det viktigaste jag hade gjort med pengarna är

att donera en del av dem till ett njurdonationscenter.

För ett år sen donerade jag min njure till min bror.

Om jag vann skulle min familj äntligen kunna leva det liv vi förtjänar.

Vi förtjänar inte alla dessa motgångar och all den smärta som vi har utsatts för.

Jag vet hur det känns. Hur kämpigt det kan vara.

Jag har också varit på botten.

Min familj har aldrig stött mina beslut, varken när jag tog värvning

eller när jag blev ensamstående förälder som 19-åring, och…

Det är okej, gråt du.

-Det är jobbigt. Det var så jobbigt. -Ja, det är jobbigt.

Det är jobbigt eftersom jag är helt ensam.

-Ja. -Ja.

-Ge aldrig upp. -Det tänker jag absolut inte göra.

Ja.

-Okej. -Den sista?

Den sista.

Attans.

-Du vann. -Jag beklagar, kompis.

Fan.

-Jag är ledsen. -Fan också.

Nej, var inte ledsen.

Kör hårt, kompis.

-Det ska jag. -Gå nu hela vägen.

-Du fixar det. -Ja.

-Det är allt jag har att säga. -Jag beklagar.

-Fan också. -Varför var vi tvungna att göra det här?

Tjugo kulor.

Spelare 337, eliminerad.

Jag klarade det.

Spelare 339, eliminerad.

Spelare 404, eliminerad.

Spelare 361, eliminerad.

Spelare 83, eliminerad.

-Du vill att vi bara ska chansa… -Jag förlorar hellre på grund av otur.

-Det vägrar jag. -Så du vill bara ge upp?

Det är du som vägrar kompromissa.

Va? Jag föreslog så många kompromisser. Det är du som är envis.

-Jag går inte i din fälla. -Fälla?

-Jag kan inte diskutera med en vägg. -Du är väggen.

Jag vill inte bråka med dig. Jag försöker kompromissa.

-Vi har åtta minuter. -Ja. Det blir åtta långa minuter.

-Lycka till. -Detsamma.

De flesta mammor skulle låta sitt barn vinna.

Två poäng.

Jag fick också två poäng.

Men viljan att tävla är ibland alltför stark för att undertryckas.

Den är inne.

-Tror du? -Den är inne.

Hur skulle han känna om jag lät honom vinna?

Så jag försöker klå honom.

Kom igen.

Konstigt.

-Det här känns inte bra. -Nu fortsätter vi.