Duke

"Samhällen får de kriminella de förtjänar."

"De får också den brottsbekämpning de insisterar på."

Ja, kom igen. Skynda dig!

Jag ska döda er, era jävlar!

-Fan också! -Öppna dörrjäveln!

Dare...

-Öppna dörren, din lilla fitta! -Vad ska du göra nu, då?

Vem... Vem hade sönder den?

Det var de, sir.

-De gjorde det! -Vilken tur att ni inte skadades.

Stick. Stick!

Öppna dörren, Dare.

Du, Rooster. Stilige unge man. Kom hit.

Hör på. Kom till dörren och lås upp, så skyddar jag er från de hemska pojkarna.

Roost, titta på mig. Du. Hej.

Kom och öppna dörren. Det är jag. Jag skyddar er, jag lovar.

-Sätt på TV:n, Roost. Jag kommer. -Våga inte!

Roost, tänk inte ens tanken! Gör det inte! Roost!

-Höj, kompis. -Stäng av, Roost! Stäng av!

Håll käften!

Hör på! Jag säger det en jävla gång till! Öppna dörrjäveln nu!

Öppna dörrjäveln! Öppna den!

Det här kostar dig mer än du tror, hårding.

När man är barn finns något speciellt, fritt från rädsla som finns i oss alla.

En glimt i ögonen som göds av allt vackert, fantastiskt som kan bli sant-

om allt bara lyssnar.

Vi håller fast vid den magin tills dagen då vi vaknar.

Dagen då vi skadas.

Deras barndom togs ifrån dem tidigt av de som skulle skydda den.

Män med uniformer och polisbrickor.

Men det fanns inga uniformer eller polisbrickor i själva männen.

God morgon. Får jag se ert körkort och registreringsbevis?

Jag är faktiskt...

Jaha.

-Vet ni varför jag stoppade er? -Faktiskt inte. Missade jag svängen?

Ja. Ni körde också mot rött och glömde att blinka.

Om ni missade svängen? Jösses.

Jag försökte säga att jag är polis. Här är...

Vänta, jag är snut! Jag är snut! Ta det lugnt, för guds skull!

Stoppa undan vapnet, grabben.

Hej.

Ursäkta, han visste inte att ni var polis.

Hur fan jobbar ni här? Jag identifierade mig som polis.

Jo, vi följer alla rutiner, men han är speciell.

Hans partner dog i tjänsten för två månader sen. Han har det tufft.

Han kom just i tjänst igen och därför åker han med mig.

Han kanske ska vara ledig ett tag till?

Ni svängde utan att blinka.

Jag är snut.

Ja, jag vet, så föregå med gott exempel.

Var har du polisbilen? Vad har du för grad?

Vilken rotel tillhör du? Vilket polisdistrikt kommer du ifrån?

Nämn tre du gick polishögskolan med. Vem är ditt befäl? Vem är din partner?

Var patrullerar du?

Vilken sida av bilen går man fram till-

-och hur identifierar sig en polis som inte är i tjänst?

Du måste lära dig sånt. Lär dig det så väl att ingen ifrågasätter dig.

Det som hände var inte första gången, men händer det igen-

-så är vi inte till någon hjälp längre. Vi får lämna gatorna.

Och jag kan inte lova dig...

Vad? Vad kan du inte lova?

Vi kommer inte skydda de goda och deras familjer.

Våra bröder i uniform är viktigare än du, min egen bror.

Du är skälet till att jag gör det här. Okej? Ät upp nu.

Roost? Är allt okej, kompis?

Ja.

Säkerhetsknackning, tack.

Det är sent, gubben.

-Får jag sova här, snälla? -Roost, du kan inte komma hit jämt.

Du måste vänja dig vid ditt eget rum. Du måste växa upp.

-Bara en gång till. Det viskas där uppe. -Det är orättvist. Jag ska upp tidigt.

Kom igen, ingen viskar där uppe.

Ditt rum är säkrast i lägenheten. Det är upphöjt, ligger åt väster. Det är dolt.

Jag har till och med satt rörelsedetektorer ovanför ditt rum.

-Kvittrar fåglarna? -Nej.

Dåså.

-Dare? -Ja, Roost?

Brukar du tänka på hemmet?

Det är bakom oss nu. Sov nu, kompis.

Sov.

Dare kunde området. Alla gator, gränder, gömställen och utsiktsplatser.

Alla lägenheter, hus och företag låg under hans beskydd.

Det var hans område, hans ansvar.

Han var, som han brukade säga, hunden bakom grinden.

En bit krossad, smidd metall var hans rättvisans häst.

Hon formades precis som de.

Tillverkades och såldes till denna grymma värld, precis som de.

Bukefalos, Marengo. Det här var hans resesällskap.

Jag är vicesheriff Roost, jag är lagen här nu.

Lämna stan fridfullt eller bärs ut ur den i en kista.

Pang, pang, pang!

Pang, pang, pang!

Åh, du fick mig.

-Du är hemsk idag. -Han var puckad.

Vi måste till den nya klubben. Vi tar på oss de små glittriga.

-Vi går till klubben och dansar. -Jag följer inte med dig idag.

-Kom igen, visa mig. -Ska vi göra det? Snälla.

-Okej, okej. -Hej, pojkar.

-Framifrån eller bakifrån? -De jävlarna är fattiga.

Gå vidare! - Han har svettfläckar. Vad gör han?

-Det var reabacken. Va? -Du är ju galen.

-Är det Dare? Vi jävlas med honom. -Vi tar honom, gumman.

-Cookie, vad gör du? -Sitter på jackan, jag brände röven.

-Gör det något, gubben? -Har du trosor på dig?

Känner du inte lukten av honung?

Riktiga kvinnor har inte trosor. Det var oförskämt.

Vi följer inte din sexistiska agenda.

Vi pippar och flippar.

-Jag går till kemtvätten på väg hem. -Varför? Hon gav dig en present.

Sälj jackan för 1 000 dollar. - På den igen!

Ja. Dina flickvänner kommer att bli svartsjuka.

Tjejer, ge mig lite info innan jag skjuter er, bägge två.

Info? Den där jävla baren på Pico blev rånad. McFryar's eller nåt.

-På hur mycket? -1 400 dollar. Puckot glömde plånboken.

-Har du den? -Ja, jag snodde den.

Bra. Christopher Piaz. Nåt mer?

En torsk. När det är dags att betala tjejerna, så vägrar han.

Har han skadat nån? Det är för smått. Nästa månad får han inget gratis.

-Jimmy, då? Har han varit på er? -Inte sen du spöade honom sist.

Tjejer, ni är på gatorna hela jävla dagarna. Är det allt?

Lugn, kapten. Det är inte South Central. Det har varit torrt på sistone.

-Men här inne är det vått. -Okej, jag ska åka och träffa någon.

-Man vet aldrig. -Adjö.

-Winky är tillbaka. -Din dumma hora, Cookie!

Han hade hört om det! Vi går på bio, jag orkar inte med det här idag!

-Då skulle du ha hållit tyst. -Hör på tjejer, nu räcker det!

Jag vill ha information om honom.

-Här, ta dem. -Jag bröt en nagel.

-Vi får hyra film idag, gumman. -Gå på matiné. Ta dem!

Jag rör det inte. Hör du det?

Han är galet farlig och jag rör det inte.

Jag fattar, okej? Jag fattar.

Jag trodde att du skulle fortsätta plugga till sjuksköterska?

Ja, det trodde jag med.

Jag trodde att du skulle gifta dig med den söta tjejen. Var har du ringen?

Joan, gör det där någon annanstans!

Du, Dare...

Tror du verkligen på mig?

-Ja, det gör jag, Cookie. -Gör du det?

Jag älskar dig, gubben.

Ni är sen, kriminalassistenten. Är det så ni har förtjänat er grad?

-Du har rätt, JT. -Jag slet i New York.

Det är en hård stad. Särskilt på 1970-talet.

Korrupta snutar, skit på gatorna. Det var svårt att hålla sig ren.

Jag är aldrig sen.

Vill du ha kaffe? Det är bättre än vanligt.

Hej, Dare. Vad vill du ha idag?

Tonfisk på rågbröd med tomat. Ingen pommes frites, tack.

-Vad sägs om en sång senare? -Visst. Tack.

Okej, vad händer? Berätta.

Det är frustrerande med all skit på jobbet.

Det är så jävla mycket skit där ute. Något måste förändras.

Du förstår inte. Jag är ensam där ute.

Jag kan inte göra allt.

-Den jäveln Winky är tillbaka. -Det finns alltid en Winky.

En Store Marcus, en Jumbo Rodriguez. Så är jobbet.

Du kan väl be om förflyttning?

Nej, det är mitt område. Det enda jag fortfarande kontrollerar.

Kontrollerar?

Du kontrollerar inte ett skit. Jobbet förändras inte. Du och jag kan förändras.

Jobbet förändras aldrig, det måste du acceptera.

Du kan byta distrikt.

Ingen förflyttning, inget nytt distrikt. Jag tar mig igenom det.

Du kan behålla distriktet, men flytta till ett nytt område.

Vadå "nytt område"? Det är mitt område. Jag bor där. Jag kan inte sticka.

Gjorde du så när du fick nog? Övergav du din post och bytte rotel?

Jag intalar mig att du är god innerst inne.

En dag inser du och får en chock

En dag inser du att livet gått dig förbi

Jag har haft en lång dag, JT. Ge mackan till Mary Ann och hälsa så gott.

Okej? Jag måste gå.

-Folk där ute behöver mig och... -...du är den ende.

Jag har hört det förr. Sista rycket.

Dare, se till att du tar rätt folk.

Välkomna tillbaka. Vi pratar med Roost i västra Los Angeles.

Det finns miljontals sätt att leva livet.

Alla blommor kommer från frön, börja där.

Så.. Är jag svaret-

-eller ska jag söka inom mig för att hitta svaret?

Det är samma sak, Roost. Svaret finner liv inom dig.

Det omvälver dig. När du ser det, så ser det dig.

Du har ärliga avsikter. Hör på tankar som får dig att må bra och följ dem.

Varför? För att de är positiva.

Ja, jag har positiva tankar och de gör mig lycklig.

Men jag har många andra, otäcka.

Rädslan ligger i förväntan. Ta kontroll över livet, så kommer positiva tankar.

Gör något vågat.

-Något vågat? -Jag måste ta ett nytt samtal.

Lovar du att fånga varje ögonblick i ditt liv?

-Jag ska verkligen försöka. -Bra. Och kom ihåg:

Roost, du räknas. Du är stark. Du måste höras.

"Jag är, jag kan."

Jag är, jag kan.

-Välkommen, Tyler från Phoenix. -Jag är. Jag kan.

Jag är, jag kan!

Jag är, jag kan! Jag är, jag kan!

Jag är, jag kan!

Ledsen att behöva skjuta dig, Dare. Jag antar att jag är hertig nu.

Är du hertig? Du är inte hertig, Roost. Vad sköt du? Det var inte mig.

Jo, en gång i bröstet, en gång i axeln. Då är jag hertig.