His Girl Friday

Historien utspelar sig på den tiden-

- journalister gjorde vad som helst för en story - utom att mörda.

Det finns inga likheter med dagens journalister.

Nåväl, det var en gång...

Morning Post. Ett ögonblick.

Om nån frågar efter mig, så är jag i domstolen. - Vänta på mig!

Hej, Hildy!

Hej, flickor.

- Är universums härskare inne? - Han är på dåligt humör.

- Ska vi säga till att du är här? - Nej.

- Jag är tillbaka om tio minuter. - Jag står inte ut så länge utan dig.

Vad sa du?

- Nå, vad sa du? - Jag står inte ut så länge utan dig.

Jag hörde det första gången.

Jag gillar att bli bortskämd. Mannen jag ska träffa skämde inte bort mig.

Ska jag inte följa med dig? Om det blir problem, så är jag här.

- Hej, Jim. - Hej, Hildy.

Hur har du haft det?

- Hej! Hur är det på kärleksfronten? - Bra, min katt har fått ungar igen.

- Ta lite till på hakan. - Ja?

Din ex-fru är här. Vill du träffa henne?

- Hej, Hildy! - Hej, Walter.

- Hur mår spelautomaternas kung? - Jag har dragit mig tillbaka.

Jo, Walter... guvernören tänker inte benåda honom.

I morgon dör Earl Williams och gör oss till åtlöje.

- Vad ska du göra? - Ring guvernören.

Han är ute och fiskar nånstans i Atlanten eller stilla havet.

- Ring honom. - Vad ska jag säga?

Tyst, Duffy. Han tänker...

Säg att om han benådar Williams så ska vi stödja hans senatorskampanj.

Det går inte! Vi är en demokratisk tidning!

Det blir vi igen efter benådningen!

Sätt fart! Alla redaktörer ska göra sin plikt!

- Du är dig lik, Walter. - Jag har inte lurat en guvernör förr.

- Får jag slå mig ner? - Jag har längtat efter dig. Plats!

Det var längesen vi bröt upp.

Får jag också en? Tack.

Och en tändsticka. Tack.

Hur längesen är det?

Du vet vad jag menar. Hur längesen är det vi sågs?

Låt se... jag var sex veckor i Reno, sen på Bermuda - fyra månader.

- Det verkar som i går... - Vi kanske har setts i rina drömmar.

- Nej, jag har förändrats. - Jag känner igen dig när som helst...

...-och var som helst. Det sa du när du friade också.

- Minns du det? - Ja, annars hade jag inte skilt mig.

Ibland önskar jag att du inte hade gjort det.

- Det knäckte mitt självförtroende. - Det är fördelen med skilsmässor.

Dumheter, du tror att skilsmässor varar för evigt.

En skilsmässa betyder inget. Det är bara en massa ord.

- Inget kan skilja dig och mig åt. - Jag antar att du har rätt.

Jag är fäst vid dig.

- Synd att du är ett sånt svin. - Du är precis som min mamma!

Du gick med på skilsmässan, sen motarbetade du den.

Man saknar inte kon förrän båset är tomt.

Du hyrde ett flygplan som skrev:

"Hildy, gör inget förhastat, tänk på min smilgrop. Walter."

Jag har fortfarande kvar smilgropen. Jag ville inte förlora mitt hem.

- Vilket hem? - Minns du inte huset jag lovade dig?

Vi skulle köpa det efter vår smekmånad...

Jag rår inte för det där gruvraset. Jag tänkte fira smekmånad med dig.

Vi skulle till Atlantic city, men hamnade i en kolgruva i stället.

- Det förnekar du väl inte? - Vi var först med nyheten!

Än sen? Det var inte därför jag gifte mig!

Du måste sluta ringa mig så ofta och sluta skicka telegram...

- Visst skriver jag fina telegram? - Hör på mig!

Bråka inte. Börja på tidningen igen-

-om vi inte kommer överens så gifter vi oss igen.

- Jag hyser inget agg. - Du är underbar på ett vidrigt sätt.

- Var tyst och lyssna på mig nu! - Över lunch.

- Jag kan inte! Bort med tassarna! - Vilket humör...

Du är varken min man eller chef längre.

- Du ska inte bli min chef igen. - Vad menar du?

- Tänker du inte börja här igen? - Äntligen har du rätt.

Har du fått ett bättre erbjudande? Är det tacken man får?!

När du började här var du bara en söt liten skolflicka.

- Jag fick jobbet för att jag var söt. - Branschen är ful nog i sig.

Jag gjorde en bra reporter av dig. Vi var ett team!

Jag behöver dig och tidningen behöver oss!

Hör på, Walter. Tidningen och du får klara er utan mig. Det funkade inte.

Du borde ha nöjt dig med jobbet-

-men du gifte dig med mig och sabbade allt!

- Var det jag som friade till dig? - Du flörtade tills du hade mig fast.

Jag var full när jag friade. Du borde inte ha tagit det på allvar.

Du har förlorat stinget!

- Ja? Sweeney, vad vill du? - Det är inte Sweeney, det är Duffy.

Så kan du inte göra, Sweeney!

- Har du blivit galen? - Herre jösses! Hör på, du kan inte...

Kör till, om du måste, så måste du väl.

Varför måste allt vara emot mig? Av alla årets dagar...

- Vad är det? Har han dött? - Nej, han ska ha barn just i dag!

- Det var inte med filt. - Han ska skriva om Williams...

...och inte ränna runt på sjukhuset!

- Kan ingen annan hoppa in? - Nej.

- Det här blir min död, såvida inte... - Nej!

Du måste hjälpa mig! - Försvinn!

- Det här kan föra oss samman igen. - Det är just det jag fruktar.

- Gör det för tidningens skull! - Skitprat.

Vad sägs om pengar, då? Jag bjuder över den andra tidningen.

- Du får 35 dollar - inte ett öre mer! - Hör på mig, din fårskalle!

- Det är ingen annan tidning! - Då får du ingen löneförhöjning.

Jag ska visa dig en sak. Vet du vad det här är? En förlovningsring.

- En förlovningsring...? - Ja.

Jag försökte berätta det när jag kom. Jag ska gifta mig-

-och jag ska så långt bort från tidningsbranschen som möjligt.

- Jag har fått nog. - Du kan inte sluta som journalist.

- Jag känner dig. Du skulle dö. - Det köper jag inte.

- Du är journalist. - Ja, men nu vill jag vara kvinna.

Förrädare, menar du. Du sviker journalistkåren!

Journalister kikar genom nyckelhål.

De väcker folk mitt i natten och stjäl foton från gamla damer!

Journalister är snobbiga snokar som inte har ett nickel-

-och som skriver för att gemene man ska veta vad som händer!

Vad tjänar det till? Du vet inte vad det vill säga att vara respekterad-

och leva ett anständigt liv.

Faktum är att jag har fått nog.

Var träffade du den här karln? Är han rik?

Inte direkt, han tjänar 5000 om året.

- Vad jobbar han med? - Försäkringar.

- Det är en hederlig bransch. - Självklart...!

- Försäkringar är inte din stil... - Jo, och jag trivs faktiskt med det.

Han tänker inte jämt på jobbet och han behandlar mig som en kvinna.

Jaså, det gör han. Behandlade jag dig som en vattenbuffel, kanske?

Han är omtänksam och han vill Blida familj.

- En perfekt make... vad heter han? - Bruce Baldwin.

Jag kände en Baldwin som var hästtjuv...

Jag ska gifta mig med honom i morgon.

I morgon...?! Så snart?

Äntligen fick jag sagt det jag hade på hjärtat.

Det var väl det hela.

- Hej då. Bättre lycka nästa gång. - Tack.

Hildy...

Det kom som en överraskning.

Hoppas han kan ge dig allt det som jag inte kunde ge dig.

Synd att vi inte träffats. Jag vill att min fru ska få en bra man.

- Var är han? - Han väntar där ute.

- Får jag träffa honom? - Nej.

Du är väl inte rädd? Då ska jag hälsa på mönstergossen!

- Är han lika bra som du säger? - Bättre.

Förlåt... Baldwin öppnar väl dörrar för dig?

Ja, och han tar av sig hatten i en dams sällskap.

Och när han går tillsammans med en dam så springer han inte.

Tillåt mig.

Min fru har verkligen valt rätt man!

Det måste vara ett misstag, jag är redan gift.

Det borde du ha berättat... - Gratulerar, mr Baldwin.

- Ursäkta mig, jag är upptagen. - Jag heter inte...

En annan gång. Jag är upptagen med mr Bruce Baldwin.

- Vad vill ni? - Jag är Bruce Baldwin.

Vem är då han? - Har ni med den här saken att göra?

Lägg er inte i mina affärer i framtiden.

Jag beklagar misstaget. Det är ett nöje att träffa er.

Du förstår, Bruce... Jag får väl säga Bruce?

Min fru, din fru, jag menar Hildy...

- Du sa att han var äldre. - Vad fick dig att tro det?

Strunt samma, du menade inte gammal till åldern.

Bär du alltid paraply, Bruce?

Har du galoscher också? Bra, man måste vara väl förberedd!

- Nu ska vi gå, Walter. - Ja, jag bjuder på lunch.

Har du inte berättat det, Hildy? - Hon ville väl överraska dig.

- Efter dig, Hildy. - Det tjänar ingenting till, Walter.

- Hej, Gus. Hur mår du? - Jag kan inte klaga.

Jag är hungrig. Ge mig en rostbiffssmörgås.

- Du ska sitta här, Bruce. - Jag tar en likadan.

- Jag också. - Ge oss lite senap också.

- Så ni ska gifta er. Hur känns det? - Bra, det...

- Du får en toppentjej. - Hildy har förändrat mitt liv.

Jag har aldrig träffat nån som hon. Alla andra...

De har varit så förutsägbara, men med Hildy vet man aldrig.

- Det är trevligt. - Hon är en fantastisk journalist.

- Det är tråkigt att förlora henne. - Jag önskar att du menade det.

- Om du vill börja arbeta igen... - Nej.

- Men jag skulle bara jobba för dig. - Annars dödar jag dig.

Vilken märklig bransch! Vill du verkligen sluta?

- Vad menar du? - Om du tvekar och...

Nej, du vill ha ett hem och leva som en människa. Det ska du få.

Självklart, hon förtjänar allt det som jag inte kunde ge henne.

- Hon har alltid velat ha ett hem. - Det ska hon få.

- Var ska ni Bo? - I Albany. Där bor min mamma.

- Ska ni bo hos henne? - Bara första året.

Det blir trevligt - att bo med din mamma i Albany.

- Albany är en trevlig liten stad. - Jag vet.

Vi har varit där en gång.

Minns du när du tog med guvernören till hotellet?

Jag hade tagit ett bad och kom ut utan...

Hon visste inte att jag var där. Går affärerna bra där?

De flesta där tecknar försäkringar redan i unga år.

Jag förstår varför...

Jag borde ha tecknat en försäkring.

Fast det gör detsamma nu när Hildy och jag har...

Inte sant eller har jag fel? Fast det hade nog inte skadat.

Det tycker jag. I min bransch hjälper vi människor.

Inte medan de lever, men när de är döda - och det är det viktiga.

Jag förstår inte.

- Tjusigt... - Förlåt, Gus.

- Vad vill ni ha att dricka? - Kaffe.

- Vill ni ha rom i, det är kallt ute? - Javisst.

Inte för min del. Jag har mycket att göra i eftermiddag.

- Det kan du väl göra i morgon. - Vi reser till Albany kl. 16 i dag.

Ska ni resa klockan fyra i dag? Det är om två timmar...

Vi har ganska bråttom.