Praise This

KVALOMGÅNG TILL NATIONELLA LOVSÅNGSMÄSTERSKAPET

Jag tänker inte gå ut dit.

Mitt nummer är klassiskt. Vi sysslar inte med sånt skräp.

Miss Lindsey sitter längst fram. Hon älskar mig.

Toppen. Ditt enda fan är här.

Hon räknas inte.

Hör på! Pappa har investerat alldeles för mycket pengar

för att vi ska dra oss ur första året.

Vi ska gå ut och visa vad vi kan.

-Vissa saker behöver man inte veta. -Nej.

Med de här kläderna ser det ut som vi ska visa en ny iPad.

Din otacksamma...

Vi ska göra det.

-Va? -Vi ska göra det.

Ursäkta, men här får endast pastorer sitta.

Biskop Headley, det är en ära att träffa er.

Självklart är det det.

-James Goodman, min fru Natalie. -Syster.

Jag kallas PG.

Jag är pastor.

Åh? Jag trodde mig känna till alla predikanter här.

Med såna tatueringar.

Det ska jag säga dig.

Pastor var inget jag tänkte bli,

så jag satte mitt livs historia på utsidan.

Men Guds nåd lät mig täcka över några kapitel.

Om du förstår?

Hans nåd.

Välkomna till tävlingen, barn.

Vilka schysta kläder. När kommer er nya iPhone?

Flytta er.

Big Love, vad ska vi göra?

Jess, jag har bett hela natten. Gud kommer att hjälpa oss.

Du kan väl rappa rätt bra?

Jag rappar. Jag kan rappa.

Så om det går dåligt och publiken inte gillar det,

så kör hårt. Jag backar dig.

Om Gud vill.

-Okej. -Vi fixar det här.

Vad var det för tonart?

Det var fel tonart, barn.

Mitt folk!

Får inte Gud er att må bra? Han får mig att må bra!

-Vad gör han? -Kan jag få ett amen i kyrkan?

-Amen! -Amen.

Han får mig att vilja sprida kärlek

Mitt ifrågasättande var ingen lek

Gud får mig att få så bra

Han får mig att vilja hjälpa andra

Han får mig att vilja greppa En saftig...

Ni vet vad jag menar En rejäl bak

Se den rumpan bakifrån Tack, Jesus

Jag måste smiska den Smiska den

Den rejäla baken

Gå av scenen.

Tack gode Gud att du har den Den där baken

Tack så mycket.

Vi faller

Hela vägen till helvetet. Välsigne er.

Men reser oss

Vi faller

Men reser oss

Stanna nere.

Åk hem! Sluta sjunga.

Vi faller ned.

Ställ dig inte igen.

Djävulen ville ha dig tillbaka.

Och reste oss

Sam.

Sam.

Du kanske tror att jag blir galen när du inte pratar med mig.

Men det är lugnt.

Jag gör rätt som tar med dig hit.

Du tror att bara din mamma trodde på dig, men det är inte sant.

Jag är din far. Jag älskar dig och vill ditt bästa.

Även om det inte känns...

Ska det vara ett budskap till mig?

Okej. Vill du att jag kör dig till din moster och morbror?

Eller direkt till fängelset, för det är dit du är på väg.

Sam. Hej, gumman.

-Kul att se er. Det var längesen. -Detsamma.

-Tack för att ni gör det här. -Det är vad familj gör.

-Du ser precis ut som min syster. -Hej.

Det här är den bästa dan i mitt liv.

Allt kommer att förändras.

Min systerkusin är här.

Sam!

Herregud. Hur gick resan? Jag älskar din stil.

Var har du köpt jackan? Är den vintage?

-Nu händer det. -Vad händer?

Vi. Jag har alltid velat ha en syster, och nu är du här.

Vi är kusiner, Jess.

Kusiner, systrar. Det är södern. Det är sak samma.

Dina bröst ser fantastiska ut. Jag har C-kupa. Vad har du?

-B-kupa. -Har du?

-De ser ut som C-kupa. -Jaså? Det är push-up.

Det får jag skaffa. Ska du gå på Spelman? Har du ansökt?

Vi tar och går in, tjejer.

Jag frågar mig själv vad jag ska göra åt det här.

-Jag saknar henne. -Jag också.

Det har gått ett år sen hon gick bort.

Du gjorde rätt som fick bort Sam från L.A.

Det märks att hon är spänd över att vara här.

Oroa dig inte, jag är psykolog. Det är vad jag gör.

Låt ett proffs sköta det.

Var försiktig med golven. De är nyvaxade.

Okej. Sam, vi kan väl diskutera varför du är här.

Gärna, morbror Larry. Hemskt gärna.

Pappa tyckte att det var bra att slänga ut mig

och köra mig till det bakvända,

förlåt mig, moster, södern.

-Det är mitt liv. -Vi kan prata om hennes liv.

-Det gör vi. -Hon ville ta ett sabbatsår.

Vet ni vad det är? För det visste inte jag.

-Det är ett år när man inte gör nåt. -Nu börjas det igen.

Jag jobbade med musik och var produktiv.

Hon lovade att ansöka till college och visade mig ifyllda ansökningar.

-Hon skickade aldrig in dem. -Allt handlar om detaljerna.

-Och sen greps hon. -Det var en förseelse.

-Jaha, var det? -André är min musikproducent.

Gjorde de ett tillslag mot studion för låtar?

-Tror du att jag är dum? -Ja, det ser man där.

-Precis där. -Säg inte så.

Hallå, time out.

-Låt oss fokusera på det positiva. -Det finns inget positivt.

Vi har kommit på en plan. Vill du berätta?

Ja, älskling.

Du vet ju att jag jobbar på Georgia State.

Jag ringde några kontakter och

de är villiga att ta in dig till våren.

Jösses, verkligen? Jag ska inte gå.

Tänk efter, Sam.

Du skulle vara nära Jess på Spelman. Ni kanske kan bo ihop.

-Nej. -Jess skulle äntligen kunna flytta.

Sätta några av sina mästerverk på sina egna väggar.

Att måla är mitt sätt att bearbeta sorgen efter min katt Cheddar.

Du är vuxen. Och jag kan inte tvinga dig att stanna.

Och jag känner dig. Du kommer ta dina pengar och göra det du vill.

Men L.A. är inte en bra plats för dig just nu, Sam.

Vet du vad? Du är inte bra för mig heller.

Just det.

-Sam? -Hej då. Jag bryr mig inte.

Var är mitt rum?

Där uppe. Jag visar dig.

-Varför gjorde jag så? -Gå bara.

Vänta, Sam.

Välkommen, systerkusin.

Det här är mitt rum, men se det som en gemensam trygg plats.

Och det bästa är att vi är sammanlänkade.

Tänk dig att det är en kanal som föder vårt kusinsysterskap.

-Spelar du trummor? -Jag är en mångfacetterad artist.

Trummor är inte min styrka.

Så det här är ditt rum.

Jag har ställt fram blommor,

och det finns en bild av mig och dig med din mamma när vi var små.

Okej, jag antar att du är trött.

Okej, jag ska nog gå.

God morgon.

Jag har gjort kaffe.

Hur många koppar har du druckit?

En. Eller faktiskt tre.

Min kaffeskam börjar bli bättre.

Du, jag har packat upp dina saker.

Och jag har organiserat alla dina kläder.

Och alla dina anteckningsböcker ligger på bordet nu.

-Du skriver så bra. -Har du läst mina grejer?

Dina böcker låg bara där efter att jag öppnat dina väskor.

Är det låtar eller skriver du poesi?

-Det är så vackert. -Tack. Jag sjunger.

-Jag skriver eget. -Du vet väl att jag sjunger?

Nej, det visste jag inte.

Ska vi verkligen göra det här?

Jess.

Det var bara ett litet smakprov. Du får höra allt i kyrkan.

-Jag är med i lovsångsteamet. -Jag går inte i kyrkan.

Sam. Känslomässigt stöd på väg.

Jag fattar.

Mamma och pappa bad mig att gå när morbror Darius ringde om dig.

Så jag gick och lyssnade från hallen.

Du har gjort en hel del. Din vittnesbörd blir bara bäst.

-Vad gör du? -Somnar om, Jess.

-Men det är söndag. -Och?

Det här är Atlanta. Söndagar betyder kyrkan.

Gud har inte hjälpt mig, så söndagar betyder inget.

-Han är Gud, inte jultomten. -Än sen?

-Vi ska till kyrkan. -Vem pratar du med?

Dig. "Inget vapen som smids mot mig skall ha framgång."

-Vilket vapen? -Vi ska till kyrkan.

-Jag har inga kyrkkläder. -Du kan låna av mig.

Varsågod.

Moster Liz, nej. Avokadotoast är avokado på toast. Ingen sås.

Det låter inte rätt.

Nu går vi. Vi är sena.

Ska ni inte åka med oss?

Jag ska visa Sam runt, så hon blir glad över att bo här.

-God morgon, älskling. -God morgon.

Din pappa sa att du inte svarar i telefon.

Jag har inget att säga honom.

-Slutar det nån gång? -Nej. Är den till mig?

-Är det konsert? -Det är kyrkan.