Hannah Gadsby: Nanette

EN ORIGINAL-KOMEDISPECIAL FRÅN NETFLIX

INSPELAT LIVE PÅ OPERAHUSET I SYDNEY

Tack så mycket.

Tack. Ni kanske nådde toppen lite tidig, men...

Välkomna till min show.

Min show heter Nanette.

Min show heter Nanette för att jag döpte den innan jag skrev den.

Jag döpte den ungefär när jag hade träffat en kvinna som hette Nanette...

...som jag tyckte var intressant.

Så intressant.

Jag tänkte: "Jag kan nog pressa ut en timmes skratt ur dig, Nanette."

Men...

Det visar sig...

Nej.

Jag träffade henne på ett kafé i en liten stad.

Jag... Jag tycker inte om småstäder. Jag blir ganska spänd.

Mest för att jag är så här.

I en liten stad är det okej på långt håll.

Folk säger: "Sjyst kille!" Men sen...

...när man kommer närmare blir det: "Vad gör du, skojarkvinnan?"

Jag får många sneda blickar...

Jag blir ganska spänd i småstäder.

Jag kommer från en väldigt liten stad...

Jag kommer från Tasmanien. Det är den där lilla ön

som flyter under... rumpan på Australien...

Härligt ställe.

Berömt för många saker.

Potatis.

Väldigt...

Och vår skrämmande lilla genpool.

Jag önskar att jag skojade.

Men jag tycker mycket om potatis.

En väldigt mångsidig...

...grönsak.

Inte alla grenar i vårt släktträd går rakt ut från stammen, det erkänner jag.

Det är lite... buskigt. Men...

Jag älskar Tasmanien. Jag älskade att växa upp där. Jag kände mig hemma.

Men jag blev tvungen att åka när jag insåg att jag var lite lesbisk.

Och det inser man ju.

Jag fick ett brev.

"Kära herre/fru..."

Det var inget jätteroligt brev att få i mitten av 90-talet i Tasmanien.

Den tidens visdom lärde att om man valde att vara gay...

Jag säger visdom, men homosexualitet är ju inget val.

Visdom är ju alltid relativt.

På en plats som Tasmanien så är allting väldigt relativt, men...

Den tidens visdom lärde att om man valde att vara gay

så borde man köpa en enkelbiljett till fastlandet och aldrig komma tillbaka.

"Ni homosexuella kan väl packa ihop er AIDS och dra till jävla Mardi Gras?"

Homosexualitet var brottsligt på Tasmanien fram till 1997.

Det var inte så länge sen.

Det tog lång tid för mig att acceptera min sexualitet.

Av ett par olika anledningar.

Mycket har att göra med dålig press.

De homosexuella hade inget gott rykte när jag växte upp.

Vi hade inga sociala medier då, men...

...vi hade insändare.

Som ett långsamt Twitter. Brutalt.

Men i all diskussion kring...

...homosexualitet...

...var det ingen som egentligen pratade om de lesbiska.

Det handlade alltid om bögar. De var problemet!

Analsex. Det är så djävulen tar en!

Men lesbiska kvinnor var mer...

"Vad är de och vad gör de egentligen?"

Finns de verkligen om ingen tittar på, egentligen?

Nej, strunta i dem. En kram gör ingen skada.

Länge visste jag mer fakta om enhörningar än om lesbiska kvinnor.

En annan anledning till att...

Det finns inga fakta om enhörningar.

En annan anledning att jag hade svårt att se mig som gay...

...var Sydneys homosexuellas Mardi Gras. Precis det.

Mardi Gras var min första kontakt med mitt folk.

Jag såg det... på tv

i mitt lilla vardagsrum i min lilla stad.

Det var min första kontakt med mitt folk. Mardi Gras...

Mitt folk...

...som visad upp sin livsstil i en parad.

Jag tittade och tänkte: "Där är mitt folk...

De verkar ha fullt upp.

De gillar att dansa och festa."

Jag tittade och tänkte: "Var...

Var är alla de tystlåtna homosexuella?

Vart ska de tysta homosexuella ta vägen?"

Jag undrar fortfarande.

Jag bara...

Pressen på mitt folk...

...att uttrycka vår identitet och stolthet genom att festa är väldigt intensiv.

Jag tycker jättemycket om spektaklet men jag har aldrig känt mig dragen dit.

Jag är en tyst själ.

Mitt favoritljud är ljudet av en tekopp som kommer på plats på ett tefat.

Det är svårt att visa upp det i en parad.

Jag gillar inte ens flaggan.

Kontroversiellt.

Men nu har jag sagt det.

Jag älskar vad Pride-flaggan står för. Det är perfekt. Stolthet. Underbart.

Men själva flaggan?

Lite mycket.

Det är bara sex väldigt högljudda färger ovanpå varandra.

Ögat får ingen vila.

Efter en eftermiddag med det i ansiktet

måste jag uttrycka min identitet med en tupplur.

Jag... Jag är inte så bra på att vara homosexuell.

Jag är inte den enda som tycker så.

Jag har fått en del negativ feedback nyligen från mitt folk, de lesbiska.

Lite negativ feedback.

För mitt folk älskar att ge feedback. Vi är inte...

Vi är inte blyga!

Inte blyga med feedback. En av våra talespersoner...

Självutnämnd.

En talesperson kom fram till mig efter en av mina shower...

...för att ge mig lite feedback. Jag älskar det just då.

Precis efter en show? Jajamän!

Då är min hud som tjockast.

Vad sa hon? Hon sa...

"Jag blev väldigt besviken i år, Hannah.

Du hade inte tillräckligt mycket lesbiskt innehåll."

Jag hade stått på scen hela tiden.

Jag blev inte ens straight halvvägs.

Jag kanske har legat av mig lite.

När jag först började med komedi...

...för över tio år sen, så var det bara det.

Bara lesbiskt innehåll. Alltihop.

Min första show var homosexuell standup för nybörjare om att komma ut.

Jag drog en massa coola skämt om homofobi.

Det löste verkligen... det problemet.

Bock.

Jag berättade om en gång när en ung man nästan slog ner mig

för att han trodde... Han trodde att jag stötte på hans flickvän.

Det hade han ju faktiskt rätt i, men...

Det var mer än så. Det var mitt i natten, på en busshållplats.

Puben hade stängt och jag väntade på sista bussen hem.

Jag pratade med en tjej, och...

Man skulle kunna säga flirtade, jag vet inte...

Och...

Plötsligt börjar en kille knuffas och säger: "Försvinn, din jävla bög!

Håll fingrarna borta från min flickvän, missfoster!"

Men då klev hon in och sa: "Sluta, det är en tjej!"

Då sa han: "Oj, förlåt..."

Han sa: "Förlåt. Jag slår inte kvinnor."

Vilken kille!

"Jag slår inte kvinnor." Vad sägs om att inte slå nån alls?

Bra tumregel.

Han säger: "Förlåt, jag trodde att du var en jävla bög...

...som försökte stöta på min tjej."

Jag förstår att jag har ett ansvar att hjälpa folk ur okunskap

så ofta jag kan, men jag lämnade honom där.

För säkerhets skull.

Huvuddelen i den showen handlade om hur jag kom ut till min familj

och särskilt min mamma.

Hon är väldigt rolig. Hon lever komedi mycket bättre än jag skriver den.

Det hon svarade när jag först sa att jag var lite lesbisk...

Skynda långsamt...

Hon svarade så här: "Å, Hannah...

Varför var du tvungen att berätta det?

Det är inget som jag behöver veta.

Tänk om jag berättade för dig...

...att jag var en mördare?"

Det är så roligt.

Och det är rimligt. "Mördare."

"Mördare."

Man får hoppas att det går över.

Riktiga skämt.

Men jag har nog legat av mig på sistone, när det gäller lesbiskt innehåll.

Jag har nog inte representerat mitt folk så mycket som jag borde.

Förra året frågade min mormor om jag hade en pojkvän.

Där och då insåg jag att jag hade... glömt...

...att komma ut för mormor.

Jag trodde att...

Det stod på min att-göra-lista.

Jag tänkte att jag väntar tills det kommer upp naturligt.

Det gör det aldrig.

Men till slut gjorde det det, men då tog jag inte tillfället.

Nej, jag avledde det som en riktig man.

Jag sa: "Nej...

Nej, mormor.

Jag har inte tid för pojkvänner."

Plural.

Det lät väl självsäkert? "Om jag hade tid, massor."

Hon sa: "Ja, man vet ju aldrig.

En dag kommer du runt ett hörn och så står han där."

Hon kallade honom herr Rätt.

Varje gång jag kommer till ett hörn

är jag väldigt försiktig sen dess.

Inget illa ment, herr Rätt, men om du finns där ute...

...så är du också herr Väldigt-för-sent-ute.

Jag har jobbat ganska mycket på den lesbiska situationen här

och jag tror inte att min identitet vänder på en femöring.

Tänk er vilken feedback.

"Inte tillräckligt mycket lesbiskt innehåll."

Vet ni vad jag tror att problemet är? Jag är inte tillräckligt lesbisk.

Inte i det stora hela. Inte mycket.

Jag har en hand med i spelet...

Lite lesbiskt innehåll där.

Det kommer lite då och då.

Ni kan hålla er feedback för er själva.

Om man skulle se på min vecka, så...

Inte mycket.

Det blir inte särskilt mycket lesbifierande...

Jag lagar middag mer. Jag lagar middag mycket oftare än jag lesbifierar.