Snoopy In Space

SNOBBEN I RYMDEN

UPPDRAG 1

Åh!

Ha-ha!

Ah!

Va?

Oj.

Oh!

Haha!

Tjohoo!

Snobben! Frukost!

Förlåt brådskan, Snobben, men jag är försenad till skolans rymdpjäs.

Ah!

Jag skulle ha räknat med draget.

Va?

Förlåt.

- Ah! -

Inga hundar!

Eller fåglar.

Aha!

Aha!

Ha-ha.

Alla på plats.

Din replik, Karl.

Skåda!

Jag är ett mäktigt teleskop, fönstret till kosmos.

Gode Gud.

Vad ser jag i skyn?

Jag är solen, stjärnan kring vilken alla åtta planeter i vårt solsystem kretsar.

- Iih! - Oj.

- Hihi! -

- - Jag är den starka Saturn V-raketen.

Jag hjälpte till att sända de första människorna hela vägen till månen.

Tut-tut. En asteroid kommer förbi.

Ah! Oj.

Oh!

Jag är mänsklighetens ofattbara under, då vi skådar mot stjärnorna.

Du ser inte alls ut som ett ofattbart under.

Jag är en satellit som kretsar runt jorden och återutsänder information hem.

Utan mig funnes inte television.

Varsågoda.

Jag är en astronaut.

En djärv utforskare som reser bortom vår planet för att studera rymdens mysterier.

Oh!

När astronauter återvänder är de hjältar.

Man ordnar stora parader.

Ah!

- -

Inga hundar, sa jag!

- Ah! -

Oj då.

- -

Det verkar som om Snobben försöker skjuta iväg sig, Karl.

Varför har jag inte en vanlig hund?

Ååh!

Om han verkligen vill ut i rymden, behöver han hjälp.

Du har rätt, Maja.

Behöver du nåt extra för att lyfta?

Jag har en bra kast-arm.

Faktiskt, sir.

Jag tänkte på NASA, National Aeronautics and Space Administration.

Ja. NASA bygger raketer och rymdfarkoster och planerar rymdfärder.

Du ska prata med dem om du vill ha jobb som astronaut.

Först måste du ansöka. Ska vi hjälpa dig?

Låt se. Astronauter måste vara modiga.

- Nyfikna. - Ah!

Intelligenta.

Ej att förglömma, ödmjuka över sin plats i det stora mysteriet som är...