The first 200 lines.
- Jag har träffat någon. - Detta har hänt:
- Var sjyst mot honom. - Varför det?
- Kan du få in min son på privatskola? - Jag känner styrelsen.
Du kom in! De ringde just.
Administratören sa att någon höjdare hade ringt.
- Är jag din första gifta kvinna? - Va?
- Amy gillar dig. - Amy?
- Du har blivit bedragen. - Vem är han?
Jag ska se till att han blir söndertrasad!
Du var så kul i den där filmen.
- Tack. - Nästan alltför kul, faktiskt.
Foxx var inte glad.
Gör det, bara. Ta dig i kragen.
Ring! Vad är det värsta som kan hända?
Jag vet inte. Jag vill inte vara sådan.
Varför inte? Var sådan.
Då får du svaren på frågorna som plågar dig.
Det kanske är bättre att inte veta.
Varför ger du den där jäveln så mycket makt över dig?
Han är ju filmens stjärna.
Han har också ett lekprogram i tv.
Dessutom är han en människa, precis som du.
Vem bryr sig om han har en Oscar och en gyllene Bugatti-
- och om han får pöka närhelst han vill?
Vem vill ha det så? De skulle inte betyda något längre.
Att pöka ska vara speciellt.
"Pöka" finns inte i nigger-ordlistan, så lägg ner.
Nu ringer jag, så du får hålla käft.
- Hallå? - Det är Floyd Mooney. Läget?
- Vem? - Floyd Mooney, från filmen.
- Vilken film? - "Antastad."
Det var typ två filmer sedan.
Vänta, är det här Foxx?
- Nej, det är AJ. - Vem fan är det?
- Foxx chefsassistent. - Okej. Är han där?
- Ja, men han mediterar. - Jaha, jag fattar.
- Floyd Mooney... Jaha. - Vänta, vad ska det betyda?
- Inget. - Det lät som något.
- Tack för att du ringde. - Vänta nu...
Han la på luren.
- Hej. - Farbror Balls!
Lille T.
- Hur är läget? - Herregud!
- Pappa. - Vad är det här?
- Han är jättegullig. - Jättegullig?
- Han liknar Urkel. Ska det vara så? - Ja.
Ny skola, ny stil.
Jösses. Gå och lek med din farbror.
Varför är du inte påklädd?
Jag är påklädd!
Jag är redo att åka.
Det här passar inte.
Du sa att det var en familjepicknick.
Jag hörde ordet "picknick".
Man behöver inte klä upp sig för en picknick.
Nyckelordet är "familj".
Du ser ut som en buse.
Nu går vi.
Vänta, så här kan du inte göra.
Jag vill göra ett gott intryck. Han verkar nervös.
Är det inte du som är nervös?
Jo, du har rätt. Jag är jättenervös.
Varför ger du dem så stor makt över dig?
Privatskolefolk kan vara fördömande.
Om du är nervös vet jag en bra avslappningsmetod.
Ett, två, tre. Se på mig.
Håll blicken på mitt ansikte.
Det gör jag. Hur går det med Idris Elba?
Måste vi bråka nu?
Jag vill bara veta om du har tröttnat-
- på hans fåniga brytning. Har han träffat Trevor?
Nej, självklart inte. Så skulle jag aldrig göra.
Bara om det blir långvarigt, och då skulle jag nämna det först.
- Vi kan väl äta middag snart? - Va?
- Det går väl bra? - Det där var oväntat.
Du stack plötsligt upp ett finger i röven på mig.
Okej.
VÄLKOMNA, FÖRÄLDRAR!
Jag heter Norma Gonsalves-Mestres.
Det är en sådan ära att få hälsa er välkomna till Broken Arrow.
Här har vi en elev... ande skolmiljö där harmonisk inklusivitet-
skapar en bouillabaisse-
- av inspirerande målbilder för era underbara barn.
Tror du att jag kan sätta upp en hängsnara där?
Håll klaffen och lyssna! Det här är ingen komedikväll.
Jag kanske måste betala för skiten-
men jag måste inte lyssna på den.
Vem fan är du?
Minns ni hur det var att vara i ert barns ålder?
Res i tiden med mig! Blunda gärna.
Vilken var din favoritfilm? Vilken sorts musik gillade du?
Vad var du bra på? Vad gjorde dig nervös?
Vad gjorde dig upprymd? Vad gjorde dig rädd?
Vad tyckte du om din kropp?
- Jag tyckte bra om våra kroppar. - Lägg av.
Ställ dig, och i fem minuter-
- ska du prata med en främling som ditt yngre jag.
- Jag måste... - Nej, det ska du inte.
Jag tänker inte lyssna på vad bitchen...
Du ska göra som hon säger.
Hej. Jag är nervös över att gå fram till dig-
- för du är så vacker och häftig och svart.
Jag känner mig hemskt töntig.
Jag trivs inte med min kropp för jag är knubbig-
- och har finnar och har knappt fått könshår.
När jag leker med mig själv kommer ingenting ut.
Det här är Peter och Amy.
Peter är chef för tv-bolaget och Amy är min agent.
Vi måste hålla oss till våra roller.
Vad tycker du om din kropp?
Lägg av! Du beter dig skumt.
Jag försöker bara uppbåda lite skolanda.
En "elevande miljö".
- Du måste vara den berömda Sadie. - Berömd?
Ja, Floyd talar så väl om dig.
De flesta kvinnor längtar efter att få höra en man-
prata om dem som Floyd pratar om dig.
Han är en fin kille.
Han är en toppenkille. Begåvad och snygg.
Han har allt det där.
Vad gör ni här? Det här är väl för nya familjer?
Ni är vår fadderfamilj. Så gör vi alltid här.
Vi visar er runt och besvarar era frågor.
Peter är uppspelt, för ni är hans första minoritetsfamilj.
Ja, det är en stor dag.
Svik mig inte, nu! - Hej, jag heter Peter.
- Vad är grejen med dig och Amy? - Vad menar du?
Du beter dig skumt mot henne.
Jag beter mig inte skumt. Det är de som är skumma.
Bienvenidos. Aloha.
- Namaste. - Läget?
Se på er, bara!
Det här är det bästa med mitt jobb.
Att få hälsa en ny familj välkommen till Broken Arrow.
Peter och Amy talar så väl om er-
- och Trevor är ett unikt och underbart barn.
- Ja, vi håller med. - Vi behåller honom.
Vad menar du? Har han haft problem?
- Nej, han skojar. - Jag skojar.
Han skojar jämt. Yrkesskada.
- Ja, du är ju komiker. - Det stämmer.
- Det måste vara lönsamt. - Det går upp och ner.
Men vi fixar det här.
Det tvivlar jag inte på.
Som utvecklingsfamilj får ni många möjligheter-
att bidra till Broken Arrows framtid.
Du...
Det där med framtiden är coolt.
Men vadå utvecklingsfamilj?
Är vi som ett land i tredje världen?
Nej, tvärtom. Utvecklingsfamiljer-
- är höginkomsttagare som bidrar med mer än terminsavgiften-
- för att skicka mindre bemedlade barn till Broken Arrow.
Jag fattar.
Hur många mindre bemedlade barn pratar vi om?
Det beror på er inkomst, men som framgångsrik komiker-
- som precis har gjort en storfilm och ska göra en tv-pilot-
- kan ni nog bidra rejält till Broken Arrow-familjen-
- och berika livet för flera barn som är mindre lyckligt lottade.
Det låter som ett pyramidspel.
Nu skojar du igen!
- Nej, jag är seriös. - Seriöst skojig.
Den var bra.
Jag tänker inte skicka en massa-
små gettoungar till skolan!
- Kan vi prata om det senare? - Visst.
Men det förändrar ingenting. Jag donerar inga pengar.
Tyst! Var lite trevlig.
Okej?
Jag borde inte ha tagit kostymen. Jag svettas.
- De andra dömer mig. - Nej.
Jo, på grund av din klädsel.
- Okej. - Vad i...?
- Snygg kostym. - Tack.
- Du är inte som de andra. - Det stämmer.
- Du får det tufft. - Vad tror du att du...?
Var snäll, nu. Visa Trevor runt i skolan.
Varför sitter du där? Kom igen!
- Gulligt. - Så fint.
Herregud! Älskling?
Nu tar vi en ärlighetsstund.
Det är lite tidigt för självmedicinering.
- Det är picknick. - Du vet hur du blir.
- Jag gör dig gärna sällskap. - Sadie är min kompis!
- Tack. - Vill du ha rött eller vitt?
Har du både och? Vitt.
Vad är det där ärlighetssnacket?
Det är från parterapin.
Efter det som hände på middagen...
Förlåt. Det var inte vår stoltaste stund.
Vi beslöt oss för att skärpa till oss.
- Har ni gått i parterapi? - Nej.
Terapi är inte så populärt bland svarta.
- Då kanske ni hade hållit ihop. - Knappast.
Man får de verktyg man behöver för att överleva-
- ...som par i vår moderna värld. - Det stämmer.
- Ni är ju grymma. - Tack, vad gulligt!
Vad jobbar du med?
Jag är sångerska.
Hon är grym. En ängels röst.
No comments yet. Be the first to leave one.