The first 200 lines.
Kom in om du vågar.
De levande.
De döda.
Kan de samexistera?
Det är vad vi ska ta reda på.
Jag heter Lydia Deetz, välkomna till Spökhuset.
SPÖKHUSET
Med oss ikväll är Emmet
och Jody Welch från Cleghorn, Wisconsin.
Tillsammans med sin hund, Taco.
Och vi ska få höra om
hur deras drömhus blev ett spökhus.
Jag har varit medium i över 15 år.
Men inget kunde förbereda mig på det jag stötte på
på Welch-gården.
SPÖKHUSET MED LYDIA DEETZ
Här är en förhandstitt.
Jag vill varna er, det är chockerande.
Jag vet inte vad jag hittar bakom den här dörren, men...
...det vill inte att jag är här.
Jag känner en ond närvaro.
Vi måste gå härifrån! Nu!
Emmet, är du redo att höra om era paranormala besökare?
Sätt igång.
Vad säger du, Jody?
Jag har inte sovit en blund sen vi flyttade in i det jäkla huset.
Taco var så rädd att han kissar i sin hundsäng varje natt.
Det har varit en mardröm.
Att möta det okända. Att övervinna sina rädslor.
Det finns inget svårare.
Men oroa er inte.
Jag kommer att finnas här...
Vad i...?
Nej.
Nej, nej.
Vad händer?
- Jag vet inte. - Gå!
Nej. Nej.
Det går bra.
Jag är...
Behöver du ta en paus?
- Ja. - Ja, vi tar en paus.
Lydia Deetz, mina damer och herrar!
Bravo.
Jag behöver fem minuter.
Okej, allihop, lunchrast!
SPÖKHUSET MED LYDIA DEETZ
Jag sa att han skulle ha kontaktlinser.
Men den stora magikern ville inte lyssna.
Kan du sluta, Nadia?
Jag har en riktigt dålig dag.
Vad hände där ute?
Mår du bra?
Ja, det är bra.
Det är de här dagarna med två tagningar gör mig trött.
Hemskt att se dig så här.
För när du känner så här känner jag det du känner.
Så på ett konstigt sätt är det som att
när du lider, så lider jag. Jag vet inte.
Jag är så ledsen. Jag vill inte att du ska känna så.
Älskling. Det är okej.
Det visar bara hur bra kontakt vi har.
Det är som om vi har samma dumma lilla hjärta.
Nej. Du behöver inte dem.
Jag har ett jobb och det är
att se till att du inte dränker din talang i en pillerburk, Lydia.
Snälla...
Bara för att ta mig igenom dagen.
Okej. Men det är sista gången
som jag gräver fram piller från en soptunna. Förstår du?
Eller ur en toalett eller ett tvättställ.
Här.
- Du klarar det här. Okej? - Ja.
Är det min?
Vem sms:ar mig?
Din dumma styvmor.
DIN FAR! MÖT MIG PÅ GALLERIET!
Hon har sms-diarré.
Jag måste gå.
Lydia...
Vi har ett segment kvar!
DEN MÄNSKLIGA MÅLARDUKEN DELIA DEETZ
Berätta om inspirationen till Den mänskliga målarduken.
ALLA UPPTRÄDANDEN INSTÄLLDA
Jag är min egen målarduk.
Jag är min egen konst.
Som vi vet imiterar konsten det levande.
Den inspirerar mig.
Och jag fick inte nog med inspiration
från enbart skulpturen.
Så jag breddade min smak
och det visade sig att jag är omättlig...
Delia!
Var har du varit?
Jag har gråtit ut allt vatten i min kropp.
Vad har hänt med pappa?
Jag är désolée, Le Tigre!
Han är Picasso av graffiti-artister.
Han taggade mig som väggarna i Paris tunnelbana.
Men nu har han ett petite utbrott,
för att jag ställde in uppträdandet.
Vad hände?
Va?
Din far lämnade mig.
Vill han skiljas?
Vilken hemsk tanke.
Nej! Han är död!
Va?
Pappa har gått bort.
Hur?
Han återvände från sin fågelskådnings- expedition till Funafutiatollen,
när flyget störtade i Stilla havet.
En flygkrasch?
Det var hans värsta mardröm.
Han överlevde kraschen.
Drunknade han?
Nästan.
Men inte helt. Enligt överlevare
klamrade pappa sig fast vid en vinge.
- Kom hit! - Kom igen!
Simma hit!
Hallå!
Så hur dog han?
En haj hoppade upp ur vattnet
och tog honom!
Bara så där.
Jag pratade med honom i lördags. Han var så glad.
Han tackade mig för kikaren
och sa att han hade sett parningsritualen hos Tuamotusnäppan.
Ja, han flög halvvägs runt jorden för att se fåglar pippa.
Och det dödade honom!
Vi måste berätta för Astrid.
Måste vi? Hon är redan så morbid.
Om jag ens kan nå henne. Vi pratar knappt.
Charles skulle bli så ledsen om jag ställde in min show.
Vad sa han?
Såg du det?
Var är jag?
Längs korridoren, andra dörren till höger.
Ta ett nummer.
Nån kommer att hjälpa dig.
Till slut.
Jäkla utlänningar.
HITTEGODS
ICKE AVHÄMTADE DELAR: 455-955
Hallå, bruden!
Du får inte vara här.
Låt mig inte säga det igen.
Var är Beetlejuice?
VAKNA VI ÄR KÖRDA GÅ MED I NORTHANGER-KLIMATGRUPPEN
PÅSTÅDDA MAMMAN AVVISA
BUU
Spökhuset!
När ni är på smällen med tredje barnet och andra skilsmässan
får vi se vem som skrattar sist.
STOPPA UPPVÄRMNINGEN SKYDDA DJUREN
Perfekt.
Låt mig vara.
AGERA NU
Då är det bestämt. Vi tar hem Charles till Winter River.
Men jag har aldrig hållit en begravning, jag har aldrig hållit i nåt utan Charles.
Som tittat på mig. Hänförd.
Det är Astrid. Lämna inget meddelande.
Hon svarar inte.
Jag kanske borde berätta om Charles för Astrid.
Det kan vara lättare om det kommer från en icke-feminin maskulin arketyp.
Det finns inte många män kvar i familjen.
Jag tar inte illa upp, Delia. Snart är jag en medlem i familjen.
Faktum är
att jag kan vara den perfekta att berätta.
Jag har precis förlorat min egen farfar.
Har du? När då?
För fyrtio år sen.
Men i min barnkropp är det som igår.
Jag berättar för Astrid.
Ge mig några minuter innan du kommer upp.
Det räcker! Jag tar hand om det.
Astrid!
Astrid!
Astrid!
Sluta tortera din mamma.
Jag brukade tycka det var kul
och rättvist efter hur hon behandlade mig när hon var i din ålder.
Men inte idag!
Din mamma har förlorat sin pappa.
Du har förlorat din morfar.
Och jag har förlorat min kåta hantverkare.
Charles.
Charles!
Charles!
Jag fattar inte att morfar är död.
Han är typ den enda nästan normala i familjen.
DEETZ KONSTCENTER
Vi ska vara i Winter River några veckor.
Vad menar du med några veckor? Är det inte bara begravningen?
Vi måste städa ur huset.
Morfar älskade det.
Ja, och vi ska hedra honom med en sorgutställning.
En "sorgutställning"?
Jag föreställer mig ett visuellt multimediamanifest av vår förlust.
No comments yet. Be the first to leave one.