Trollhunters: Tales of Arcadia

Var alltid rädd! Skräck skärper dina sinnen. Skräck håller dig vid liv.

Högmod blir ditt fall.

-Det ska jag komma ihåg. -Men Draal fruktar dig inte.

Det blir hans svaghet, inte din.

Rustningen ger dig styrka.

Det ser bra ut, Jimbo. Det ska göra ont!

Om Jim tränar ska jag träna. Jag får inte bli för stor.

Att vara stor är okej, men jag måste vara smidig för att hjälpa Jim.

Ja! Jag har nått ett delmål! Jag har sprungit...30 meter.

Jag har bränt fem kalorier. Schyst!

Att vara rädd är den enda regeln...

-...jag bemästrar. -Du måste bemästra alla tre.

Om du ska accepteras som trolljägare måste du ignorera dina instinkter.

Om du gör det, så tvivlar jag inte på att du besegrar Draal.

Titta! Den tränar.

Gulligt.

Låt skräcken hålla dig vid liv. Låt hans högmod bli hans fall.

Besegrar du honom blir du historisk.

Jag vet att moderna medier kan få er att tro

att europeisk historia är full av svärd, trolldom och skandaler.

Jag försäkrar er om att sanningen är mycket intressantare.

Och vad passar bättre att börja med än keramik från renässansen?

Eftersom vi har ont tid, fröken Nomura, bör de utforska museet på egen hand.

Eller hur?

Om jag går 50 000 steg får jag en T-shirt. 100 000 ger en vattenflaska.

Men om jag går 500 000... Jösses! Då blir det sjukt spännande!

Titta på broderiet.

Ledsen att du blev inblandad i bråket mellan Lake och mig.

Men du ska veta, att sen jag började med pjäsen,

har jag upptäckt en ny sida av mig.

Jag förlåter dig, men du var oschyst.

Kom igen! Bry dig inte om Steve. Claire inser att han är en idiot.

Hur då? Hon tycker ju att jag är en idiot som skippade repetitionen.

Det här är rätt tillfälle! Ta hennes hand och prata med henne.

Toby! Nej, vänta!

Steve! Hörde du om neandertalutställningen?

-Topless! -Schyst! Grottbrudar!

Kom hit.

-Tänk om vi hade såna scenkläder. -Ja, eller hur?

Med vår budget får jag väl göra balkongscenen i morgonrock.

Om nån klarar det, så är det du. Du är den enda på scenen som har koll.

Säg det till mina föräldrar. Jag fick ett B och de sa: "Skippa pjäsen."

Är de galna? Du är en naturbegåvning! Det är...

-Gå närmare. -...ditt kall.

Mamma skulle jubla om det fanns nåt som gjorde mig så passionerad.

Du verkar rätt passionerad. Vad är ditt kall, Jim Lake Junior?

Först trodde jag att det var en alien. Det var absolut ingen människa.

-Det är ett slags monster! -Lägg av, Elis.

Nej! Den här gången har jag bildbevis!

Får jag se din mobil? Jösses.

-Oj! -Vad gör du? Raderade du den?

Jag har tjocka fingrar. Om det är nån tröst, så tror jag dig.

-Att tro: en kalori. -Jag måste fråga:

Varför provspelade du om du inte vill repa?

Jag provspelade av en slump, men jag är glad att jag gjorde det.

-Jag gillar sällskapet. -Åh... Tack.

Jag menade Elis.

-Bäst att det är bra. -Det är rätt illa.

-Vi har ett problem. -Vad för slags problem?

-Voilà! -Inte "Voilà". Vätte.

-Vätte? -Skoningslösa skojare.

Usla vandaler som orsakar förödelse. Det här är inte bra.

Rättvisa skipades. Nu fortsätter vi träna.

Nej, mäster Jim. Där det finns en finns det fler.

Må Skaargens skarpa egg förbarma sig över stackaren som körde över vätten.

-Varför då? -Vättar utkräver tiofaldig hämnd.

Menar du att han som körde över honom ligger risigt till?

Ett bud lämnade en lapp på Elis hus!

Och vet ni vad? Vätten blev kanske mosad av budbilen!

Få se. Om budet kommer tillbaka klockan 20, då måste vi vara här.

Jag tänker inte låta nån stackare bli uppäten på mitt vaktpass.

-Mäster Jim! Du bejakar ditt kall! -Så coolt! Spaning! Efter läggdags!

Klockan är 21. Det enda som levereras här är besvikelse.

Inga tecken på vättar. Tobbis, allt lugnt här. Hur går det?

Allt väl, men jag kan inte stå stilla.

Min förkärlek för spaning brädas av viljan att vinna priser.

-I övrigt händer inget ovanligt. -Du är ovanlig.

Klart slut.

Storsläggan anropar! Paketet är här.

-Vi måste rädda honom medan vi kan. -Det kan redan vara för sent.

De är här! Titta!

-Jag låter inte en oskyldig människa... -Trubbel! De är många fler än väntat!

Göm er och var helt tysta. I sitt raseri angriper de alla de möter.

Ja! Spionutrustningen är här!

Omonterad!

Får jag låna dasset? Schyst.

-Det är ju Elis! Han går i min klass. -Inte längre.

Jösses! Vättar!

Så oväntat. De har inget otalt med budet utan med fordonet som mosade fränden.

-Var inte rädd, mäster Jim! -Första regeln är ju att alltid vara rädd.

Troll, inte vättar.

Vättar gillar doften av rädsla, en doft du avsöndrar i stora mängder.

Det kan inte vara sant. Känner de lukten av rädsla?

-Åh, nej! Det gör jag också. -Sluta! Annars äter de dig.

Jag kanske sa det där för högt. Spring!

Oj! Var är bilen?

-Använd inte rustningen. Den sinkar dig! -Det är inte med flit!

Rustningen reagerar på dina känslor. Behärska rädslan, annars blir du middag!

-Den är så tung! -Mäster Jim!

Jösses! Jag fick en gratis T-shirt! Bra träning!

-Få bort den! Nej! Mina poäng! -Dina poäng? Våra liv, Tobbis!

Vi behöver en fristad! Trollmarknaden är för långt bort.

Vi genar genom trädgårdarna till mitt hus!

Upp och över.

-Skynda på! -Stressa mig inte!

Åh, nej!

Jag fixade det!