The first 200 lines.
Vänta, vänta, vänta.
Toppen.
Tack.
Ursäkta mig.
98.2 KRWW PRATRADIO
Byt inte kanal. Det är inte Texaco-timmen.
Detta är Dr Abby Barnes med "Sanningen om katter och hundar" och du är live.
- Hallå? - Hej.
Å, hej. Jag är Charles från San Pedro.
Min fråga är... Jag är orolig för min basset, Clothilde.
- Hon vill inte äta. - Vet du vad, Charles?
Bassethundar äter bara om de kan lukta maten. Är hon förkyld?
Hon hostar lite.
Är det en torr, pipande hosta,
eller en blötare, slemmig hosta?
Som den första, den pipande.
- Får jag prata med henne? - Hunden? På telefonen?
- Ja. - Visst.
Clothilde, kom hit gumman!
Här är hon, doktorn.
Å, stackarn! Ja, hon är förkyld. Du måste gå till veterinären med henne.
- Med detsamma? - Ja.
- Ja. Hallå? - Hallå?
Jag heter Dan. Och jag har en katt.
Han slickade mig över hela ansiktet och nu har jag hemska utslag.
- Du är allergisk mot hans saliv. - Inte alls.
Jag har aldrig varit det tidigare.
Men han slickade dig i ansiktet och nu ser det hemskt ut.
- Jo. - Hur länge varade det här tungbadet?
Det började klockan ett...
- Cirka tre timmar. - Å, Dan!
Nej, han verkar inte ta nån skada.
Han är ett pälsdjur. Han jagar inbillade insekter. Ska du också göra det?
- Inbillade? Nej. - På tiden att vi pratar om gränser.
Du kan älska dina husdjur, men... älska dem inte.
Fattar du? Säg efter mig.
Vi, de.
Vi, de.
Vi, de.
Hej sötnos!
Hur mår du?
Vill du läsa med mig?
Sötaste katten i hela världen?
Eller hur? Sötnos?
Jag tror vi ska måla i helgen. Ja.
Du ska måla och jag se på. Nu kan du se på när jag läser.
Får jag en puss? Jag fick ingen när jag kom hem.
Tack, min älskling.
- Noelle? - Längre ner!
Öppna dörren, baby. Det är jag.
Idiot. Vilken idiot.
- Du är inte Noelle. - Nej, inte idag. Försök igen imorgon.
- Vem vet? Du kanske har tur. - Är hon...?
Här borta, Roy!
- Förlåt. - Det gör inget.
Hallå. Min fisk är deprimerad.
Veterinären bad mig ta ett blodprov så jag la honom i en diazepam-lösning på 10 %.
- Han rör sig inte. Ska jag ta upp honom? - Definitivt.
Du ska bedöva, inte pochera honom. Ta upp honom.
Dags för en liten paus innan vi tar fler samtal. Försvinn inte.
- Beredd? - Fram med dem.
Fanpost, fanpost, fanpost, för fet häst.
- Å, himmel. - Dålig hund, galen hund, ledsen hund.
- Stinkande katt. - Tillbaka om 30, Abby.
Tack.
Å, jösses. Hörru Mario. Jag känner henne.
- Nej. Såna kvinnor existerar inte. - Jo, hon existerar i mitt hus.
Abby, du har ett samtal på linje tre. Om en hysterisk hund.
- Hej, det här är Dr Abby Barnes. Du är live. - Jag är Brian från Venice.
- Hej Brian. Vad står på? - Jag har en hund som är lite ur gängorna.
- Vad är det för fel på din hund? - Detta kommer låta konstigt.
Han har rullskridskor på sig.
Jag förstår. Och hur kommer det sig?
Det är inte min hund. Jag fick honom från kenneln imorse.
Jag är fotograf och han ingår i uppdraget.
- Du sa att han var professionell. - Han är van med chihuahuas och pudlar.
Det är hunden som inte är professionell.
Allt kommer ordna sig om vi bara håller oss lugna.
- Du måste hjälpa mig. - Okej. Vi börjar med hunden.
Din hund känner sig hotad, så om du vill ta av honom rullskridskorna,
närma dig honom i en undergiven position.
- Förlåt? - Ner på alla fyra.
Om du vill ha hjälp måste du göra som jag säger.
Okej.
Okej.
Kryp mot honom med huvudet nedböjt och åt sidan. Ingen ögonkontakt.
Ingen ögonkontakt.
- Hur går det? - Han verkar intresserad av mig.
Du måste få honom att känna sig trygg. Prata lugnande.
Hör du hur lugnt jag pratar?
Ja.
Duktig vovve.
Sträck nu ut handen med näven knuten som en tass och rör hans päls.
Fan också.
Jösses!
Har du alla fingrarna kvar?
- Ja. - Rör dig nu framåt.
Stryk hans öron försiktigt och tryck på snibbarna. De är akupressure-punkter.
Lugnt och fint.
Det går bra.
Försiktigt. Mot öronen. Ända ut till snibbarna.
Försiktigt. Okej?
- Det låter bra. - Otroligt.
Duktig vovve.
- Tack, men vi går nu. - Ni får inte gå.
Dagens hundar är med i facket. De är svåra att jobba med.
- Vi uppskattar det. - Kan barnet stanna?
Nej, jag tror inte det.
Kom så tar vi av dig hjulen. Vem satte på dig dem?
Brian, grattis till din nya familjemedlem.
Va? Nej, jag kan inte ha hund.
- Varför inte? - Jo...
- Jo, jag bor ensam. - Lita på mig. Det kommer bli trevligare.
- Kanske det, men det är ett stort ansvar. - Är det så illa?
Inte nödvändigtvis. Beror på vad man vill. Det är en stor hund, som kommer kräva...
Vi skickar dig några broschyrer om hundars tandvård.
..som jag givetvis inte har tid med om jag vill...
- Och Brian? - Ja?
Jag förlåter dig.
Kom så drar vi. Du tog bilden. Du tog miljoner.
Nej, det här är så mycket bättre än idén med pojken.
- Ska vi träffas senare? - Jag vet inte.
Jag måste ge honom middag,
och sen borde han väl inte tillbringa första natten ensam?
Bli inte för fäst vid honom och börja uppföra dig konstigt.
Munnen rinner dessutom, som om den läcker eller nåt.
Den ska rinna. De dreglar när de är hungriga.
Hank!
Vad tror du? Vad tycker en tjej är mest romantiskt - tulpaner eller rosor?
- Tja... - Glöm det. Susan vet.
Det här kom precis med bud. Och linje två är till dig.
Vad är mest romantiskt - tulpaner eller rosor?
Å, så gulligt!
Det här är Abby.
- Hej, det är Brian. - Ja?
Vi sov tillsammans.
Jag och Hank. Fick du bilden?
Ja, jag tittar på den just nu.
- Han sov över. - Toppen. Hur går det?
Jo, han snarkade och det var ett problem.
- Men vi löste det. - Hur?
Han sov på mitt ansikte så jag slapp höra honom.
Genialiskt. Jag är glad han ville behålla dig.
- Jag också. Jag ville bara tacka dig. - Å, ingen orsak. Det var ett nöje.
Och jag vill gärna säga det personligen.
Vill du träffa oss över en drink?
Eller en promenad längs kanalerna.
Varför skulle jag träffa en okänd lyssnare som sätter rullskridskor på sin hund?
Bra fråga, bra fråga. Men...
Jag ville inte säga det nu, men jag har förfärlig skabb.
Det kliar så, och jag kan inte sluta slicka det.
Du kanske kan rekommendera en salva eller kika på det.
Varför inte? Vad sägs om Washington-ingången klockan fem?
- Toppen. Vi ses där. - Ja, vi ses.
Fint. Hej då. Nej, vänta. Hur ser du ut?
Varför måste du veta det?
- Så att jag känner igen dig. - Hur tror du att jag ser ut?
Om rösten är nåt att gå efter är du jättefin.
Jag är 1,78 lång, blond, slank...
Svår att missa.
Bra. Vi ses.
Bra.
Nej, det gör vi inte.
- Gå och byt om. - Jag vill inte. Jag duger.
- Du ser tjock ut. - Var inte sån.
- Noelle, håll käften och gå in. - Vad gör du?
- Jag har redan bytt klänning tre gånger. - Jag vet, men du ser tjock ut i den där.
Så gå in och byt klänning. Nu!
- Roy... - Dumma subba!
- Ropade du på mig? - Va?
Jag hörde "dumma subba". Antog du menade mig.
- Nej, jag snackar med henne. - Du skämtar. Heter du också det?
Inte undra på att jag fått din post. Är vi släkt?
- Det finns många dumma subbor i LA. - Lägg dig inte i, kattjejen.
Stick innan jag använder den här bågen på ett sätt som du bara föreställt dig.
Här. Föreställ dig det.
Vet du vad? Du är inte bara en dum subba. Du är en ful, dum subba.
Och du...
Senare.
Jösses. Det var...
Jag vet inte vad det var. Är du okej?
Ja.
Jag är ledsen för den där fiolgrejen. Jag köper dig en ny.
- Var det din kille? - Vi dejtar.
- Han är också min manager. - Du ger honom 10 % för att vara taskig?
Femton.
Han säger att det är normalt.
Jag vet inte. Han brukade vara snäll.
Vad ska man göra? Man måste ju ha en pojkvän.
Annars är det du och katten. Och innan man vet ordet av,
har man 40 ljus på tårtan.
- Vad ska det betyda? - Å, nej!
Nej, jag menade inte dig.
Glöm det. Detta angår inte mig och jag ska inte lägga mig i igen.
Förlåt.
Jag menade inte dig.
Hon är här.
Hej.
Hej.
Visste du att fiolbågar är som bilar?
No comments yet. Be the first to leave one.