The first 200 lines.
Det känns…
Nej.
Jag är inte rädd att falla
-…tre, fyr. -Marinkår!
-Ett, två, tre, fyr. -Marinkår!
-Paris Island är vårt ursprung! -Marinkår!
NETFLIX PRESENTERAR
När ni skickas med marinkåren till Irak, tänk på att era beslut får konsekvenser.
Glöm aldrig att er marinkår behöver er.
Det känns…
Den blå sidan av himlen.
Jag känner inte…Nej. Det känns som om jag aldrig når.
Vi jobbar, marinsoldater. Vi jobbar hela tiden. Kom igen!
Det ni upplever idag och de motgångar ni går igenom
är den rätta vägen.
Ni, män och kvinnor, är den rätta vägen.
Är ni redo att åka?
-Nu åker vi och vinner! -Ja!
Cassie, skär lite lime om du vill ha nån dricks.
Låt mig vara.
Fint att du blir inspirerad av unken öllukt, men vi öppnar strax.
Jag kommer strax, älsklingar.
Hur mår ni i kväll?
Ja!
Jag heter Cassie, och vi är The Lo…
Det var ju du som bad om den.
En applåd för Billy,
ägaren som menade vad han sa med "bara två låtar."
Glöm inte att ge dricks.
För vi jobbar också i baren.
Bra jobbat!
Herregud, vad bra det gick!
-Hejdå, bra jobbat. -Vi ses imorgon.
Kolla Cassie, dina älsklingar.
Hej. Hur är läget, kompis?
Hurra, marinsoldater.
Milda till halvhårda trakasserier följt av kaotisk ondsinthet.
Hej, främling.
-Cas! -Frankie?
-Cas? -Sluta.
-Hej! -Frankie!
Överraskning!
-Jag har saknat dig. -Detsamma.
Kolla snaggen. Nej, det här är inte okej med mig.
-Nora, Frankie. Frankie, Nora. -Hej.
Nora är med i The Loyal. Frankie är en barndomsvän.
-Jag var barnvakt åt honom. -Okej.
-Berätta inte det för alla. -Vad gulligt.
Kolla vad du har gjort.
Cassie älskar killar i det militära, sa hon.
Just det.
Här är grabbarna. Vi åker till Irak om två veckor.
-Är vi kvar i Irak? -Ja.
Ett krig till som aldrig tar slut. Vad vill ni ha?
Vi bjuder på den första.
-Hallå! -Tequila?
-Ser han tillräckligt gammal ut? -Inte alls.
-Två. -Uppfattat.
-Jag tar en cola. -Okej, du är min typ.
Ja, för fan. Kan man få lite citron i?
Ta det lilla lugna nu.
Hon gillar dig!
Nej.
Nej, helt enkelt. Det kommer aldrig att hända.
-Glöm det, kindbenen. -Va? Ni två?
-Nej, hon är som min storasyster. -Cassie dejtar inte soldater, tyvärr.
-Vi är marinsoldater. -Varför? Då får du fler av oss.
Frestande, jag ska fråga min tjej.
Tre tequila och en cola.
-Får vi slåss för dig men inte röra dig? -Ursäkta?
Ja, för den här gången.
Det här tar jag inte.
-Snyggt. -Vad fan?
-Jag ska se vad jag kan göra. -Lycka till. Gör inte som han.
Han lyckas varje gång.
Jag ville bara be om ursäkt för vår vän. Han är lite…
Okej.
Jag heter Luke, förresten. Vad heter du?
Din servitris/bartender. Ha så kul, Luke.
-Vi är inte likadana allihopa. -Inte?
Nej.
Han pratade precis om sin rätt att röra mig.
Det verkar du också känna att du har.
Vi lättar bara på trycket lite. Det är faktiskt en viktig kväll för oss.
-Vår sista lediga kväll. Vi åker snart. -Okej, men det ursäktar inte kvinnohatet.
Visst är du söt och så…
Okej, jag fattar.
Vad fattar du?
Dig. Ja.
-Mig? -Ja.
Du är lite förutsägbar. Jag har träffat din typ förut.
Berätta mer.
Dina föräldrar har köpt din Lexus, men det är en hybrid så det går bra.
Du twittrar om människors rättigheter, men i själva verket…
Vad fascinerande. Har du doktorerat i mansplaining?
Vad gäller att slåss för rättigheterna vill du inte göra nåt.
Vapen är elaka, du är pacifist.
Det blir vi som får ta striderna åt dig, eller hur?
Du har säkert en fredsduva tatuerad på ryggen.
På röven, faktiskt. Den kan du kyssa, förresten.
Där satt den.
Hon är en pistol.
Kaotisk ondsinthet direkt.
Kom tillbaka.
Han som ser ut att vara tolv bad mig omvärdera mina tankar om män,
för om vi gifter oss får jag en jättebra sjukförsäkring.
Sjukförsäkring.
-Så snuskigt. -Väldigt sexigt.
-Vad är det? -En ringsignal jag inte kan ignorera.
Ja.
-Kan du täcka för mig i fem minuter? -Vad är det?
Du vet.
SISTA VARNINGEN
Fan.
Jag kan visst inte ge dig ett nytt recept på fyra dagar.
Okej.
Jag kan inte vänta i fyra dagar.
Jag har varken långverkande eller kortverkande insulin kvar,
och reservampullen är också nästan tom.
Det är farligt för mig att inte ha det.
Jag kan fylla på ditt recept om du kan betala utan försäkringen.
Du förstår inte…
Försäkringen är inte förnyad, så annars kan jag inte.
Om du vill betala så går det bra.
Hur mycket kostar det?
300 för den långverkande och 220 för den kortverkande.
Lite drygt 500 dollar. Hur vill du göra?
-Kom igen. -Ursäkta, vi är snart klara här.
Inget, betala i andra kön. Den här kön hatar mig.
-Kan du kliva åt sidan medan… -Kan du ge mig en sekund?
Hon kan engelska, tack.
Cassie!
Ta mina kontanter. Jag tar kortet.
-Ma! -Hälsan kommer först.
Okej, det gick bra.
Vill du fylla på den här?
Det var…
Jäklar.
Jag får försöka klara mig till fredag utan det.
Tack. Heja, läkemedelsbolagen.
Vad i helsike?
Se upp!
Fan.
Hallå, ur vägen!
Vilka skills på hinderbanan.
-Vad fan, Johnno? -Är det sant?
Har du gått med i marinkåren?
Jag tänkte…
"Han klarar aldrig pisstestet."
Den här vägen, soldat.
Hoppa in så hänger vi.
-Jag har bra skit i bilen. -Nej. Jag är ren nu.
-Jag… -Du måste uppföra dig för Onkel Sam.
Det verkar som om livet går finfint. Men du är skyldig mig 15 000 dollar.
Det är det.
-Jag behöver pengarna. -Du ska få dem.
Jag åker nästa vecka, du får dem innan det.
Okej, det är bra.
För om du inte betalar…
Din familj kan det.
Jag bara retas med dig.
Vi ses snart.
Fan!
Bra.
-Du har fått brev. -Öppna det inte, mamma.
-Har du inte betalat hyran? -Öppna det inte.
Din lägenhet är ju fallfärdig. Hur kan du bo så?
Jag har mycket att göra. Jag bryr mig inte om detaljer.
-Du måste betala hyran. -Jag är bara lite försenad.
Jag lär hyresvärdens dotter piano gratis. De kan inte kasta ut mig.
Flytta hem till mig. Vi kan dela på sovrummet.
-Som när du var liten. -Jag är inte tolv år längre.
Ja, men diabetes fanns inte med i budgeten.
Jag är orolig. Varför skrattar du?
-Du tar det inte på allvar. Du kan dö. -Mamma, jag vet.
Jag klarar mig, jag gör allt rätt. Jag jobbar i baren,
levererar mat, spelar musik, och lär ut piano på fritiden.
Jag är utmattad och sen hela tiden.
Och jag kan inte sova för sjukvårdsskulden
som bara växer som mögel i källaren.
Snälla, var bara snäll mot mig.
-Okej. -Mamma.
-Det är okej, jag vet. -Förlåt.
Jag borde kunna hjälpa dig.
Jag älskar dig så mycket. Oroa dig inte. Du vet hur jag är. Jag gör min egen grej.
Det går lite skakigt, men…
Jag älskar det.
-Tack. -Förlåt.
Jag fixar det.
Ge mig min väska. Tack.
Tack, vi är The Loyal.
-Herregud. -Ta henne.
Kom.
Gick det bra?
Utanför.
Säg till om du behöver hjälp.
Herregud.
Skärp dig, Cas.
S MARINKÅR
FARVÄL, FRANKIE! VI ÄLSKAR DIG!
No comments yet. Be the first to leave one.