Jackals

24 MARS 1983

Mateo?

Det är ju du. Var har du varit? Vi var jätteoroliga.

Vad? Mår du bra?

Vad har du gjort? Vad har du gjort?

Vad har du gjort? Vad har du gjort, Mateo?

Mateo!

BYGGER PÅ VERKLIGA HÄNDELSER

Zoe, hejsan. Vad bråkar du om?

Hur kan ett så litet barn föra så mycket oväsen, va?

Zoe.

Det är okej.

Har de synts till?

Nej.

De borde ha varit här nu.

Det är säkert ingen fara.

Du kan väl sätta dig och slappna av, mamma?

De borde ha varit här nu.

Det verkar som att någon vill vara med farmor. Här har du.

Nämen, har man sett. Titta på dig.

Alla älskar dig. Alla älskar dig.

Det är ingen idé, mottagningen här är värdelös.

Pappa kommer hem snart.

Förlåt, men kan jag få tillbaka henne? Jag vet. Jag är knäpp.

Nej, då. Du är mamman. Här har du.

- Vad var det? - Däcket.

Vad i helvete?

Ner på marken nu!

Du!

- Vad är det frågan om? - Ner på marken nu!

Ner på mage!

Kom igen, res dig. Kom igen. Res dig, res dig.

Så där, så där.

Mår du bra? Det är dags.

Hjälp till här, Campbell!

- Vad har du råkat ut för? - Det är ingen fara.

Vi tar in honom.

Ta tag i hans ben. Har du tag i honom?

Vi bär upp honom till övervåningen.

Mamma, kom igen. Sätt fart!

Okej.

Okej, så här.

Ta av honom jackan.

Okej.

Vad i helvete? Jösses.

Bind fast honom.

Okej.

- Mamma? - Hej.

Ja, det är jag, Justin. Jag är här, älskling. Det är jag.

Försiktigt, Kathy.

Vad gör du, Cam?

Allt ska ordna sig, Justin.

- Vad fan är det frågan om? - Justin.

Du...

- Jösses, han kommer att ta sönder den. - Ta det lugnt. Jag är ledsen.

- Tyvärr är repen nödvändiga just nu. - Vem fan är du?

Jag heter Jimmy. Jag ska hjälpa dig. Vi är alla här för att hjälpa dig.

Ni bör nog tänka på att hjälpa er själva.

- Justin... - Jag heter inte Justin!

Så du heter inte Justin. Då så. Jag tog fel.

Släpp loss mig nu.

Du lämnar inte stolen förrän vi kan resonera med dig.

- Lugna ner dig. - Jösses.

- Lugna ner dig, Justin. - Jag är inte Justin!

Så du heter inte Justin. Din familj sa att du hette Justin.

Nej, inte min familj.

Jag är rätt säker på att det där är din far Andrew, och det din mor Kathy.

Din bror Campbell och din flickvän Samantha.

Och det här är ditt barn.

- Thanatos. - Ursäkta?

- Thanatos. - Thanatos? Heter du så?

Thanatos.

Vem döpte dig till det? Det var inte dina föräldrar.

Nej.

Min riktiga familj.

Så här är det, Justin. Din familj är väldigt orolig. De vill prata med Justin.

Vad är det frågan om, Justin? Prata med mig. Vi pratar bara.

Kom igen. Öppna ögonen.

Son?

Titta på de här grisarna uppradade inför slakten.

- Insmorda svin som väntar på kniven. - Nej.

Släpp loss mig nu, annars ska jag se på när ni lider och blöder.

Blöder ut som de jävla svin ni är. Jag ska bada i ert blod.

- Blodet från var och en av er! - Det räcker.

Min son skulle aldrig tala så till mig.

- Komsi, grisen, grisen, grisen. - Din lilla skitstövel!

- Nej! - Släpp honom! Nu!

Kom och ta mig, hjälten. När skyddade du någon senast?

Snart är er tid ute, grisar. Släpp loss mig eller stå ert k...

Varför tittar du på henne så? Det är din lilla flicka. Vår lilla flicka.

Vad fan är det för fel på dig?

Det räcker. Ut med er. Alla ska ut ur rummet.

Jösses, Campbell, du måste lugna ner dig.

- Dra åt helvete! - Jag vet hur det känns.

- Eller hur? - Vi tog hit din bror levande.

Det är alltid något.

- Förlåt. - Ingen fara. Nu är det Justin som gäller.

Vad har de gjort med honom? Det är inte min son.

- De har hjärntvättat honom ordentligt. - Jag vet inte vem han där uppe är.

- Det är inte min son. Han är ett djur. - Vi pratade om det här.

Även om det inte verkar så, så är det Justin. Glöm inte att han är er son.

Det är din bror, din pojkvän.

Jag kan göra mycket för att få tillbaka honom, men inte om ni ger upp.

Han måste känna att ni älskar honom, att ni tar tillbaka honom-

- när han släpper allt skitsnack som det där monstret intalat honom.

Det blir inte lätt. Jag kommer att be er göra det tuffaste ni någonsin gjort.

Och när jag ber er så gör ni dem, utan att ifrågasätta mig.

Vi måste hitta Justin där inne och föra hem honom.

Jag klarar det inte utan er hjälp. Förstår ni mig?

Campbell?

- Visst. - Jag måste upp igen.

Försök koppla av en stund.

Jag säger till när jag behöver er.

- Jag behöver en cigg. - När började du röka?

När du lämnade oss.

Thanatos.

Vanliga människor förstår inte, eller hur?

Friheten, makten.

Nej, de är fast i sina nio-till-fem-jobb.

Med sina lån och räkningar. Medan du bara är ett barn.

Alla säger till dig: "Gör inte si, gör inte så." Eller hur?

Din nya familj använder väl inte orden "gör inte"?

Det finns inte i deras ordförråd.

De rackar inte ner på njutning. De välkomnar den.

Det måste vara härligt att göra precis vad man vill när man vill.

Synd utan konsekvenser.

Det var svårt att rycka loss din bror. Han ogillar mig nog.

Han verkar dölja något för mig. Jag vet inte. Jag har en bror som Campbell.

Jag hatade honom när vi växte upp. Han var en riktig skitstövel.

Han slog mig alltid. Jag gick med i marin- kåren för att kunna klå honom en dag.

Ge igen lite.

Jag tror att det finns två sorters bröder. De som sluter upp när du slåss-

- och de som lämnar dig åt vargarna och ser på skrattande.

De gör inget medan du får stryk. Jag kan nog gissa hur Campbell är.

Hej. Har du en till sån?

Tack.

- Var är babyn? - Din mamma håller ett öga på henne.

Jag antar att det känns okej att hon gör det med en drink i handen.

Måste du racka ner på henne? Hennes son har omvandlats till en galning?

Ja.

Ja. Han har blivit helt jävla knäpp i huvudet.

Mamma och pappa är galna om de tror legosoldaten ska rädda honom...

- ...för den snubben är en skitstövel. - Vi måste försöka. Zoe behöver sin far.

Du måste inse det, Sam. Justin kommer aldrig att kunna fylla den rollen.

Du anar inte hur svårt det är. Jag fick hoppa av skolan för att ha Zoe.

Vi vill alla få tillbaka honom.

Han älskade att åka hit när vi var små. Så fort vi kom hit på sommaren-

gav han sig in i skogen själv.

Mamma greps av panik och trodde att han gått vilse.

Men sen hittade vi honom under något träd-

- där han lekte skumma lekar med tallkottar och djurben.

Ja, det låter som Justin.

En uggla höll till i det här trädet.

Jag sa till Justin att det var djävulen som höll ett öga på honom.

Att om han inte lydde mig skulle den döda honom när han sov.

Jag trodde att han skulle bli jätterädd-

- men istället tillbringade han natten här för att visa att jag hade fel.

Jag vet att de gör sånt också.

- Vilka då? Hans familj? - Mörk tät skog, mörkrets varelser.

Kom igen. Vi går tillbaka.

- Vi svek honom verkligen, eller hur? - Det får stå för dig.

Det är bara en som ansvarar för Justin.

Er ledare måste vara fantastisk när du är så hängiven.

Han säger hoppa och ni frågar hur högt. Han berättade väl om syndafloden?

Revolutionen han planerat? Kriget ur vilket han går segrande och han dödar-

alla dem som är honom ovärdiga.

"De ovärdiga ska känna ofattbart lidande och blodbadet ska rena jorden."

Jag antar att du läst det. Det är klart du har. Din boss skrev det.

Vad gör dig till en av de utvalda?

Har du någonsin tänkt att du är en del av den familjen för att de utnyttjar dig?

Revolutioner är inte billiga. Nej. De vet att du är ett rikemansbarn.

De vet att din pappa har kontakter. När tror du de tar vara på det?

Jag inser att de fått dig att känna dig speciell, de har tagit in dig.

Men du är intelligent.

Jag ser det. Varför ser du inte att du inte är mer än ett verktyg för dem?

De utnyttjar de svaga. Det är deras grej. Jag pratar med dig, Thanatos!

Helvete! Vad i helvete?

Vad har du gjort? Bitit dig i tungan? Som du vill.

Här. Vi vill ju inte att det blir infekterat. Öppna din jävla mun.

Vad sägs om det? Så där. Nu ser de att du fick första hjälpen-

när du blev skadad.

Kom hit. Låt mig torka av dig. Så där.

Så där.

- Hur kunde jag låta det här ske? - Det är inte ditt fel, Kath.

- Du sa alltid att jag daltade honom. - Nej. Jag var för hård mot honom.

Justin har alltid varit känslig.

Jag borde inte blivit så förbannad när jag hörde att han gjort henne på smällen.

Jag borde sagt åt honom långt tidigare att använda kondom.

Ja, det hade säkert gjort skillnad.

Jag var inte uppmärksam.

- Skilsmässan tog honom hårt. - Jag borde ha skött den bättre också.

- Jag drev honom rakt i famnen på dem. - Jag klandrar dig för mycket, Andrew.

Men inte för det här.

Det är din tur, Samantha. Lämna barnet, bara du.

- Hur mår han? - Det finns ett system.

Vi kommer att nå fram.

- Mår du bra? - Ja, jag är bara nervös.

Det finns inget att vara nervös över. Du ska bara prata om det vi sa.

Gå inte för nära. Han har blod på t-shirten men det är ingen fara.

Okej. Har han sagt något?