Outsiders

-Tidigare i "Outsiders": -Vi blockerar stadens infarter.

Vi behöver ha stängsel kring Farrells stigar-

och sätta ut beväpnade vakter.

Jag är Moregon från Kinnah-klanen från bergets skuggsida.

Hur kan ni garantera klanens fortlevnad utan några män?

Det är enkelt att få tag på män när det behövs.

Ron! Han behöver sjukvård.

-Jag har cancer. -Breeces fru är min syster.

Jag ska se efter. Din syster borde vara försäkrad om några dagar nu.

Det kommer aldrig att funka. Jag vill aldrig se dig igen.

Är det här ett graviditetstest? Träffa honom aldrig igen.

Jag dödade min mor.

Du är härmed landsförvisad, om Bren'in samtycker.

Jag ska tänka på saken och återkomma med mitt beslut.

Den Big Foster vi känner har begått otaliga synder.

Det finns bara ett straff för honom.

Landsförvisning.

Men den nye Big Foster har inför hela vår klan-

-erkänt det skändliga mordet på sin egen mor.

Big Foster är inte densamme.

Kom ihåg att folket där nere vill ta ifrån oss våra hem.

Varför ska vi då kasta ut vår störste krigare?

Jag respekterar de äldres visdom-

-men jag tänker inte landsförvisa honom.

Jag stod på knä och såg upp mot honom.

Jag stod på knä och tittade rakt in i en gevärspipa-

-och tog farväl av mitt älskade berg, alla minnen här och min familj.

Jag stöder ditt beslut, eftersom klanlagen tvingar mig.

Men i hjärtat vägrar jag att acceptera det.

-Bren'in! -Ta upp cylchorahn innan du talar!

Jag struntar i dina regler.

Min pojke hade varit i livet...

-...om det inte hade varit för honom. -Shurn! Cylchorahn!

Vems barn står på tur?

När nästa barn dör är det ditt fel, Bren'in.

Tala inte till mig som om jag vore en simpel helare!

Ni måste respektera mitt beslut.

När nån håller i cylchorahn måste alla andra förbli tysta.

Det är vår sed.

Vår klan kommer att gå under om vi vänder oss mot vår Bren'in.

Är vi framme snart?

Caleb snörvlade när han gick upp.

Kan du be skolsköterskan att kolla upp honom?

Abbys teater slutar kvart över fem.

Kan du hämta henne om mitt möte drar ut på tiden?

-Wade? -Visst.

Jag märker att du är arg på mig. Tycker du att jag är självisk?

Det spelar tydligen ingen roll vad jag tycker.

Kusin... Vänta.

-Vad vill du? -Jag vill be om förlåtelse...

...för alla gånger jag har handlat orätt.

I så fall lär du få fullt upp de kommande åren.

Jag var sjuk och från vettet, men nu mår jag bättre.

Jag vill ställa allt till rätta igen och tjäna min familj.

Och jag vill vara en stilig man med normala öron-

men det lär knappast hända.

-Människor kan förändras. -Människor, ja.

Men inte monster.

Hitta inte på några dumheter.

Bren'in vill att vi ska hålla vakt och det tänker vi göra också.

Du predikar för oss trots att det är du som har en blåtira.

Och fick skit för det också.

Vi har inte tid att skoja just nu.

Polismännen smög sig på oss utan att vi märkte nånting.

Det får inte ske en gång till.

Vad tittar ni på? Lyssnar ni inte på vad jag säger?

-Är du här? -Det verkar så.

-Är du glad över att se mig? -Ja.

Jag var rädd att du skulle bli arg på mig.

Nej, jag är inte arg.

-Säkert? -Nej, jag har bara varit orolig.

Du sa ju att vi inte hade nåt gemensamt.

Jag vet vad jag sa, Hasil.

Men sanningen är den att vi har nåt gemensamt.

-Vad då? -Jag är gravid.

Tänker du inte säga nåt?

På vägen upp hit hade jag gott om tid att fundera på-

-hur du skulle reagera. Jag hoppades att du skulle bli glad.

Ska jag vara glad?

-Ditt folk attackerar ju min familj. -Mitt folk?

Big Foster är tillbaka och beter sig som en tidsinställd bomb.

Min Bren'in litar på mig.

Det är första gången som jag behövs här.

Förlåt om det här kommer olägligt. För mig är tidpunkten helt perfekt.

Vänta! Förlåt.

-Jag tänker inte låta dig gå igen. -"Låta mig?"

Du struntar i mig. Du tänker bara på dig själv och din fåniga familj.

Tänker du gå hem igen?

Jag kan inte. James vet att jag är gravid.

-Jag kan inte gå hem. -Kom hit.

-Varför är du alltid så taskig? -Förlåt.

Jag blev bara lite överraskad.

Titta på mig. Det kommer att ordna sig.

Fast jag har ingen aning om vad vi ska ta oss till.

-Jag funderar på att ta hand om det. -Det är klart! Det är ju ditt barn.

Nej, Hasil. Jag menade att ta bort det.

Nej, barnet är till hälften Farrell.

Och han kommer att födas som det också.

Jag hoppades att du skulle säga det.

Är du hungrig? Du behöver äta.

Den där åttafingrade tunnisen tror att han kan köra med oss.

Har du lust att göra en räd i stan och sno lite kall bärs?

-Eller vill du hellre patrullera? -Har du glömt stängslet?

Vi kan gräva oss under det, men då måste du hålla in magen.

Tack, Hezzy. Jag lovar att ordna det så fort som möjligt.

Ja?

-Du kallade på mig, Bren'in. -Ja, jag ville bara tacka dig.

Jag behövde ha nån på min sida.

De förstår inte hur svårt det är att vara ledare.

De tjuter som små valpar när de inte håller med dina beslut.

De gläder mig att du inte låter dig styras av deras gnäll.

Du och jag är sanna ledare.

Vi måste stå fasta som klippor.

Jag lovar att alltid försvara dig.

Du är Bren'ins undersåte.

-Borde du inte knacka först? -Jo, det borde jag kanske.

Ibland glömmer jag bort att hon är min Bren'in-

och ser henne som min hustru.

När man har varit gift länge blir man lätt informell med varandra.

-Har du varit gift nån gång? -Jag har anklagats för många saker.

Men aldrig för att hålla en man borta från sin hustru.

Det är dags för mig att gå. Tack, Bren'in.

Den där kvinnan får mig att rysa.

Är elände det enda du pratar om? Vad vill du?

Jag måste hitta min grabb. Det har gått mer än en dag nu.

-Han borde vara tillbaka. -Han dyker säkert upp snart.

Tänk om han har fastnat på andra sidan stängslet eller skadat sig?

Det här var en frisk fläkt.

Du oroar dig för din son efter alla dessa år av hån.

-Jag är förändrad. -Det vet inte han.

Han vände kanske på klacken när han hörde att du var tillbaka.

Jag tänker sätta ihop en sökpatrull och leta rätt på honom.

-Om du så tillåter. -Nej, det gör jag inte.

Jag behöver din hjälp med viktiga klanangelägenheter.

Hezzy Shay säger att rökeriet börjar få slut på kött.

Vi måste dra igång höstjakten i morgon.

-Det är ju tre veckor tills dess. -Vi måste göra oss redo för vintern.

Du är vår bästa jägare. Jag vill att du leder jakten.

-Om du orkar. -Ja, jag har läkt tillräckligt.

Jag kan börja på en gång.

Titta åt höger.

Titta åt vänster. Bra.

-Vad heter du? -Foster Farrell VIII.

Det var många namn, men stora män brukar ha det.

-Vad heter USA:s president? -Jag vet inte.

Det är nog lika bra. Det håller blodtrycket nere.

Du har inte fått några bestående men.

Men om du vill dunka huvudet mot nåt kan jag rekommendera en kudde.

Jag vill ge dig lite råd när du ändå är här.

Håll huvudet kallt och var noga med vem du litar på.

-Varför skulle jag lita på dig? -Du lär dig snabbt.

Och mitt sista och viktigaste råd...

Glöm aldrig bort vad du lever för.

Skriv ner namnet på en person eller en plats.

Jag kan inte skriva.

Det gör inget. Du kan rita det på ett papper.

Jag ska prata med vakterna. Rita det som håller dig vid liv.

Du kommer att behöva det.

Kan jag få påfyllning, Jenny?

-Har ni inget kaffe på stationen? -Det är rena batterisyran.

-Jag bjuder på kaffet. -Det är lugnt, Henry.

Du behöver inte betala. Jag vill stå på god fot med lagen.

Du måste se genom fingrarna om jag skulle döda frugan.

-Hur är det med Dorothy? -Jag hörde att du ramlade illa.

Nej, det var inte så farligt.

-Gipset ser rätt allvarligt ut. -Det är bara en stukning. Tack.

Döda inte din fru, Hank. Hon är den enda som står ut med dig.

Bra artikel i Lexington Gazette.

Det står att du grep Farrelljäveln som mördade Breece Dobbs.

Vad fan är det här? Jag har aldrig sagt det som står i artikeln.

"Vi har löst ett brott som har påverkat både Blackburg"-

"och min egen familj."

-Det låter som du. -Skitsnack.

Vad ska jag säga? Be Gazette dementera det.

-Folk bryr sig inte. -En man sitter inne på grund av mig.

-Det tär på mitt samvete. -Vänta, Wade.

Du gör allting så svårt i onödan. Du behöver bara tro på det.

-Vi har satt dit den skyldige. -Vad snackar du om?

Nej, det har vi inte alls.

Jag vill gripa min svågers mördare-

-men jag föredrar att det är den som dödade honom.

Vi har honom. Han är skyldig.

Det blir inte sant bara för att du repeterar det.

Andra sheriffer skulle gärna få ett slut på det här.

-Du lyssnar inte. -Du måste ta åt dig äran, Wade.

Ta åt dig äran och berätta det för hela trakten.

"Titta, vad jag har gjort. Det var jag som grep honom."

Vill du inte tysta ryktesspridarna? Du behöver en framgång just nu.

Förstår du?

Förbannade gips.

Jag trodde att hon kunde stanna, eftersom hon bär på ett Farrellbarn.