The Wind Rises (風立ちぬ)

DET BLÅSER UPP EN VIND

"Det blåser upp en vind. Vi måste försöka leva."

Paul Valéry.

Här är den.

- Får jag låna den? - Den är på engelska.

- Jag lånar min storebrors lexikon. - Okej, du kan försöka.

- Lägg av! - Vad gör du?

- Spring iväg. - Jiro! Din jävel...

Sluta mobba de yngre.

Plugghäst!

- Oj, du tycks ha utfört hjältedåd. - Jag såg mig inte för och ramlade.

- Det är fel att slåss. - Ja.

- Du vet var kakorna finns. - Javisst.

- Storebror! - Välkommen hem.

Storebror! Ska vi gå och plocka bambugräs?

Storebror!

Ska vi gå och plocka bambugräs?

- Du lovade att gå med mig. - Jag ska plugga.

- Du pluggar ju inte. - Det är en engelsk tidning.

- Vilken lustig mustasch! - Han är en känd italiensk konstruktör.

Han heter Caproni. Det sägs att han är greve.

- Du har rivit dig. - Lugna ner dig!

- Ska jag sätta på bakteriedödande? - Kan du vara tyst.

- Storebror, vad gör du? - Du får inte vara här.

- Du har inga glasögon. - Jag tittar på stjärnorna.

När man tittar på nåt långt bort förbättrar man synen.

- Mamma kommer att skälla ut dig. - Ett stjärnfall!

Titta, ett till!

Visst är de vackra? Titta på det där!

Ett till! Och där också!

- Hallå! Vem är du? - Jag är en japansk pojke.

En japansk pojke? Vad gör du här?

Jag tror att det här är min dröm.

En dröm? Stanna där.

- Är inte det här min dröm? - Min också.

Din dröm? Japanske pojke, tror du att vi delar samma dröm?

Ja, det är märkligt. Ni är väl greve Caproni?

Det är roligt att träffa er.

Intressant. Det måste vara en dröm. Den här världen är en dröm.

- Välkommen till mitt rike. - Det är en ära.

Titta!

Inte ens hälften kommer att återvända. De ska bomba fiendens stad.

Men kriget är snart över.

Kliv på, japanske pojke.

Det här är min dröm. När kriget är slut ska jag bygga det.

Visst är det praktfullt?

Nu flyger vi.

I stället för bomber ska vi bära passagerare.

Det här hålet finns inte-

-men det fina med drömmar är att man kan gå vart man vill.

Kom hit! Du kan gå på vingbalken.

Titta!

- Visst är det vackert? - Ja, fantastiskt.

Den ska bära hundra passagerare över Atlanten.

Herr Caproni, jag har en fråga.

Kan man rita flygplan även om man är närsynt?

Jag kan inte bli pilot.

Lyssna, japanske pojke. Jag är inte pilot.

Jag kan inte flyga.

Det finns många som kan bli piloter-

-men jag skapar flygplan. Jag är flygingenjör.

- Ja! - Lyssna, japanske pojke.

Flygplan är inte till för att kriga eller för att tjäna pengar på.

Flygplan är som vackra drömmar. Vi ingenjörer ger dem form.

- Ja! - Adjö! Vi ska ses igen!

Jiro, du borde gå och lägga dig.

Du drömde nåt, eller hur? Du pratade så högt att du skrämde mig.

Mamma, jag ska bli flygingenjör.

Det låter som en fin dröm.

"Flygplan är som vackra drömmar", sa han. Jag vill rita vackra flygplan.

Ni kan sitta här. - Ursäkta mig.

Varsågod.

TREDJE KLASS — ANDRA KLASS

Åh, vad skönt det fläktar!

- Fröken, ni kommer att tappa hatten. - Det är ingen fara.

- Se upp! - Fröken...

- Hur gick det? - Jag är safe.

Nice play. Tack.

"Le vent se lève..."

"Il faut tenter de vivre."

ANDRA KLASS

"Le vent se lève. Il faut tenter de vivre."

"Det blåser upp en vind. Vi måste försöka leva."

Jordbävning!

Loket kommer att explodera.

- Vad har hänt? - Hennes ben.

- Aj! - Bit ihop, Kinu!

Det är brutet. Hon kan inte gå.

- Fröken, loket kommer att explodera! - Dumheter.

Inget kommer att explodera.

Resväskan, tack.

Slappna av. Nu så...

- Hon kan inte gå. Var bor ni? - I Ueno.

Jag ska se till att ni kommer dit.

- Det brinner. - Vi går.

- Men era väskor, då? - Jag struntar i dem.

- Förlåt! - Gjorde det ont?

Håll i dig.

Vi fortsätter.

Det är min skjorta, men den är helt ny. Öppna munnen.

- Brunnen är uttorkad. - Vill du ha? - Ja!

Branden har inte nått Ueno. Jag ska till skolan i Hongo.

- Vad ska ni göra? - Jag hämtar hjälp hemifrån.

Då följer jag med dig. - Vakta den här, Kinu.

Vi är snart tillbaka. Oroa dig inte. Vakta bara resväskan.

- Tack så mycket. - Då så.

Men vad heter ni?

Vilken schyst kille! Eller hur, Kinu?

- En hemsk dag att återvända på. - Hur gick det för flyginstitutet?

Vet inte. Hela Fukagawa brinner.

Vi tog ut allt som vi kunde. Har du en cigarett?

Dörrar blåser i väg! Elden kommer att sprida sig.

Hela Tokyo kommer att förstöras.

Han byggde den på riktigt. Caproni har stora drömmar.

Sluta filma!

Vinden vänder. Elden kommer hitåt!

Blåser vinden fortfarande upp, japanske pojke?

- Ja, det blåser kraftigt! - Då måste man försöka leva.

"Le vent se lève. Il faut tenter de vivre."

Ska vi gå, Jiro?

De bygger i den gamla stilen. Inget förändras.

- Gatorna är bredare. - Flygplanen är likadana.

Välkomna!

- Äter du makrill igen? - Det är gott.

- Samma hjulspår, precis som i skolan. - Kan jag få ett ägg, Kimi?

Stormakterna bygger helmetallplan.

Prova tofu med fläsk nån gång. Vi ligger tio år efter.

- Vad är det? - Visst är den fin?

- En vacker kurva. - Äter du makrill för att se på benen?

Ät nu upp, så går vi och dricker kaffe.

- Jiro jobbar hårt. - Med sina fiskben, antagligen.

- Är Horikoshi tillbaka? - Jiro!

Honjo! jag har upptäckt en sak.

NACA har en båglinje som är precis som det här benet.

- Äter amerikanerna också makrill? - Du har besök, Jiro.

En ung dam lämnade det här. Ni var inte här, så jag tog emot det.

Tack så mycket.

- En present från din flickvän? - Har du en cigarett?

Ge mig en.

- Jiro! - Strunta i honom.

- Välkommen hem. - Hej.

Jag lät gästen vänta i ert rum. En kvinna.

Va? javisst.

- Du är så okänslig, storebror! - Förlåt, Kayo.

Jag glömde helt att ni skulle komma.

- Var är mor? - Hos morbror.

- Sover ni där? - Bara i en natt.

Kayo, du har blivit så stor, och vacker!

Du är så okänslig. Du kommer aldrig hem!

Oj, det har blivit sent.

Jag ber dem om ursäkt. Vi åker med ångbåten.

- Hon tycker säkert om dig. - Knappast. Det har gått två år.

- Har du inte försökt besöka dem? - Jo, en gång efter branden.

Elden verkade ha stannat vid hennes gata.

Där är kajen.

- Fryser du inte? - Ingen fara.

Jag trodde inte att Tokyo skulle hämta sig så fort.

Kan jag inte få bo i ditt rum? Far låter mig aldrig bo här ensam.

Då kommer jag antagligen att vara i Nagoya.

På en flygplansfirma?

Ni män har möjligheter. Jag vill läsa medicin på universitetet.

- Läkare? Det skulle nog passa dig. - Ja, visst skulle det?

Jag pratar med far när jag kommer hem.

Vad bra! Tack ska du ha.

Jiro!

- Hej. - Du kom!

- Äntligen är det dags! - Ja.

De kommer från landet för att söka jobb.

- De är så många. - De får sova utomhus.

Inte igen! Nu är det Kamihachi-banken.

En bankrusning?

Det ryktades att det skulle hända.

Det är dåliga tider, även för vårt företag.

MITSUBISHI FÖRBRÄNNINGSMOTORER

Vi har mycket att göra. Varför kom du inte tidigare?!

- Man sa när som helst i april. - Då borde du ha kommit i mars.

- Vi måste slutföra ett uppdrag. - Ja.

Fästen för vingstöttor. Vi har specifikationer.

Du måste börja direkt, så att tillverkningen kommer i gång.

Här är det!

Du, vänta lite. - Följ med.

Här är ditt ritbord. Vi importerade det, men det används inte.

Specifikationer här och hatten där. - Allihop, vi har en ny medarbetare!

Det beryktade snillet ska börja i Hayabusa-gruppen.

- Presentera dig. - Hej, jag heter Horikoshi.

- Sätt nu i gång. - Ska bli.

Du, Jiro!

Det är dags för lunch.

- Monteringsfabriken? - Ja, jag vill ta en titt.

Att ge en nykomling en sån uppgift är för mycket begärt. - Två, tack.

God dag, vi vill be om en tjänst.

- Åh, den är nästan klar! - Ursäkta för att vi stör under rasten.

Ingen fara! jag är glad att unga ingenjörer besöker oss.

- Honjo, fästet är redan klart. - Jag visste det.

Chefen skulle inte göra så. Vilken är bäst, den här eller din?

Han brukar spela nykomlingar ett spratt.

Honjo, kom och titta. Jag vill höra vad du tycker.

- Nå? - En solid konstruktion.

- Nej, jag hade gjort likadant. - Då är det illa!

- Rasten är slut. - Tyst med er.