The first 200 lines.
STORE JAKOB SPELAS NU AV ABE MARTELL
Första gången? Det känner du till, du var ju där.
Berätta ändå.
Jag var... ute i Andreas gamla slup.
Jag hade haft en dålig kväll.
Först förstod jag inte ens att det var han. Minns du?
Jag trodde han var en romare, som skulle förstöra mitt liv.
Vad hände sen?
Det var då jag trodde att min karriär och mitt rykte skulle ödeläggas.
Filippos sa bara: "Kom och titta."
Så det gjorde jag.
Och…
Jag vet inte hur jag ska beskriva det.
Han kände mig innan han lärt känna mig.
-Jag stod bredvid Johannes Döparen. -Läskige Johannes.
Och han gick förbi. Som från ingenstans.
Johannes tappade fattningen. Han sa:
-"Skåda…" -"Jag äter en ny insekt."
Han bara satt där…
åt lunch med byggarbetarna och skämtade.
Jag var på väg till Jerusalem.
Förlåt, allt det här är bara så…
Det är svårt att prata om.
Jag blir påmind om hur mycket jag saknar honom.
-Vi måste. -Jag vet.
Det är bara... Jag pratar om honom med andra varje dag.
Men... det är svårare med er.
Det blir nåt helt annat.
Berätta bara om allra första gången du mötte honom.
Det var på en taverna.
Han la sin hand på min.
Men det var inte som det låter.
Jag kanske utelämnar det, så att ingen missuppfattar.
Jag vet inte än vad jag tar med. Jag skriver bara ner allt.
Bra.
Det var fjärde morgonen den tredje veckan i Adars månad, under den andra timmen.
-Det måste inte vara så noggrant. -Varför skulle det inte behövas?
Mitt kommer att vara noggrant.
-Mitt svar kanske inte låter vettigt. -Försök ändå, mor.
Jag minns knappt en tid när jag inte kände honom.
Det var en liten spark…
Fortsätt.
Min son, varför gör du det här? Varför nu?
Vi blir äldre, och våra minnen…
Men varför just nu, under shiva?
För att alla är här. Jag behöver skriva ned vad de minns.
Du behöver sörja Store Jakob.
Det kommer att hända fler av oss.
Vem vet när, eller om, jag får träffa de andra igen?
Jag har inte bråttom att skriva boken,
men jag vill samla ögonvittnenas skildringar medan vi är tillsammans.
Ska inte Matteus skriva något?
Han skriver bara om det han såg och vad Jesus sa direkt till honom.
Men jag var med om saker som Matteus inte känner till.
Jag var i hans innersta krets.
-Han älskade mig. -Han älskade er alla.
Du har bara ett större behov av att prata om det ofta.
Jag föredrar att vårda det i mitt hjärta.
Om du försökte skriva ner varje liten sak han gjorde,
så skulle inte världen rymma alla böcker som behövde skrivas.
En friskrivning... Det är bra, jag skriver ner det.
Du vet, mor, om jag inte skriver ner alla minnen, så går de förlorade.
Jakob hade hållit med.
Var tänker du börja?
Från början, naturligtvis. Jag är bara…
-osäker på vilken början. -Hans födelse.
-Tidigare. -Hans härkomst?
Jag är rätt säker på att Matteus täcker in det.
Kanske profetiorna? Löftet till Abraham?
Jag hade tänkt börja med Abraham, men det fanns så mycket, ännu tidigare.
Vad kom före Abraham?
-Noa. -Och före honom?
-Lustgården. -Lustgården. Då kan du börja där.
Jag vill göra det tydligt att han var så mycket mer än man kan se eller ta på.
Vad kom innan lustgården?
"I begynnelsen var jorden öde och tom."
Jag kan inte höra det ljudet utan att tänka på er två.
Tänk så mycket han stod ut med.
Andra... kommer inte ens att minnas ljudet av hans röst.
Då blir det bara ord.
Han sa att de inte bara var ord, minns du det?
"Himmel och jord skall förgå…
…men mina ord skall aldrig förgå."
De är eviga.
Du kommer nog på nåt.
Ta god tid på dig.
Jag går och lägger mig.
Jag hade hellre städat latrinhålen efter en långhelg.
Du skulle stinka i en månad.
Jag hade hellre lagat hålen i abbas segel.
Och troligen sytt ihop fingrarna på kuppen.
Jag skulle hellre brottas med en svärdfisk.
-Skulle du hoppa i vattnet då? -På kroken, menade jag.
Men jag skulle fånga den med händerna om jag slapp tillbringa natten här.
Du vet att den har ett svärd i ansiktet?
Vi hade otur, brorsan.
Vi planterar den här åkern, medan de andra hänger med rabbi i Sykar.
Det var inte otur, han valde oss.
-Gör du det två tummar djupt? -Jadå. Och tre handsbredder isär.
Så varför tror du han gjorde det?
Vi är bra arbetare. Och han kanske vet att vi inte gillar samarier.
-Eller så gillar Jesus oss mest, bara. -Ja, så är det nog.
-Varför tror du han gillar mig mest? -Av samma anledning som jag.
Du utgör inget hot mot någon, varken intellektuellt eller fysiskt.
Tack, brorsan! Nej, vänta lite nu…
Jag undrar vem vi planterar för? Han sa att det skulle mätta generationer.
För resande, antar jag. Folk som har vägarna förbi, som vi.
"Gästfrihet är inte bara för dem som har ett hem, Johannes."
-Säg inte upp ditt vanliga jobb. -Det är för sent för det.
Samma här. Kom igen, nu kör vi. Jag vill inte bli av med jobbet.
Jag skulle hellre... prata med Matteus i en hel minut.
Jag skulle hellre lyssna på Andreas skämt.
Sykar ligger på andra sidan berget Ebal.
Enligt kartan ska vi gå söderut längs den östra sidan.
-Den där vägen kanske leder till Silo. -Det är nog för tidigt.
Det är en teori, men faktum är att vi måste vika av söderut.
Om vi fortsätter västerut, hamnar vi i den fientliga staden Sebaste.
Det är snabbare att gå mellan bergen Gerizim och Ebal.
-Men farligare. -Inte om vi undviker städerna.
Det går inte om vi följer vägen. Vägar länkar samman städer.
Du lämnar inte vägen med min dotter.
-Kafni, jag har svurit att skydda Rama. -Kan du ens skydda dig själv?
Med all respekt…
Du går mot Samarien för att hitta en grupp män du inte känner.
-Och en kvinna. -I en grupp av män.
Var inte uppstudsig, unga dam. Det här är dårskap.
De där kanske vet vägen?
Shalom!
Hur vågar du tilltala vår mor... jude?!
Taddaios räknade till 50 på torget, och fler anländer hela tiden.
-Är Jesus redo? -Han är på sitt rum.
Han behövde vara ensam en stund.
-Det är många som vill höra mer. -Han har pratat med folk sen gryningen.
-Jag ska ge honom vatten. -De flesta gick efter första predikan.
Jo, de gick och hämtade släkt och vänner. Nu är de tillbaka, tre gånger så många.
-Sykar har runt 2 000 invånare. -Utöver kvinnor och barn.
Här är 12 timmars dagsljus så här års.
Han sa att vi stannar i två dagar, vilket innebär över 24 timmar.
Antalet människor vi behöver nå per timme är 83,3333333...
-Vad är 0,33 av en människa, Matteus? -Simon...
Folkmassan växer där ute, vad ska vi göra?
Vi berättar väl för honom, så får han bestämma?
-Det gör han ändå. -Jag säger till honom.
Hur många stadier bred är staden?
Jag hämtade lite vatten och…
Rabbi? Rabbi?
Det ger oss en tumregel för hur många kvadratalnar vi måste nå i timmen.
Tumregler? Alnar i timmen?
-Hans tjänst kräver noggrann eftertanke. -Ingen tänker på det mer noggrant än jag.
Han är borta... Han är inte på rummet eller nånstans i huset.
-Har vi tappat bort honom? -Han är nog inte bortkommen...
Jakob, sök på södra sidan. Andreas och jag tar den norra.
-Be Taddaios hålla ett öga på folkmassan. -Jag, då?
Stanna här, ifall han kommer tillbaka.
Jag kommer snart, jag går inte långt.
Att stanna här gör det mest troligt att jag hittar Jesus först.
Då så...
-Har ni sett läraren från Galileen? -Mannen som var här igår, på torget?
-Mästaren, så här hög, skägg, långt hår? -Läraren? Inte det?
Har Jesus från Nasaret gått förbi här?
Har ni sett läraren Jesus?
Herrn.
-Du har inte råkat se läraren här omkring? -Han passerade nyss.
-Kommer han till torget igen? -Han är ute på... ett ärende.
-Vart gick han? -Ner mot gränden där borta.
Men jag tänkte gå och hämta min vän. Ska han inte undervisa mer?
Han kommer hit, det blir mer undervisning, du lär inte bli besviken.
Så där. Nu är det fixat.
Så det var hjulaxeln, då. Det var ju det jag sa till min bror.
Ibland räcker det att nån annan kastar ett öga...
Räck mig lite beck, så blir det som nytt.
Du är bra på det här.
-Du borde öppna en verkstad här i stan. -Tycker du?
En verkstad...
Rabbi!
Fort, hämta de andra.
Den kvinnan kommer presentera dig för varenda samarier i hela landet.
Jag hoppas det.
Det är varmt...
Shalom.
Shalom.
-Jag känner inte dig. -Ni kanske har gått fel.
-Vi söker Jesus. -Det gör alla.
-Åh, ni är här! Tomas och Rama, va? -Ja...
-Maria? -Bra minne! Vad trevligt att ha er här.
Trevligt att ses igen, Maria.
Det här är Ramas far Kafni.
Var är alla?
-De är ute och letar efter Jesus. -Är han försvunnen?
Han behövde nog bara en liten paus. Stadsfolket trängs för att se honom.
-Han har förändrat mångas hjärtan. -Jag vet hur det går till.
-Så, din vän var inte bara ohövlig? -Åh. Tomas, det här är Matteus.
Matteus, Tomas.
Du knackade på hos en främling och sa: "Jag känner inte dig."
Är det ohövligt?
Vi hade en svår resa, det var inte lätt att hitta hit.
Och samarierna, jag trodde vi skulle bli slitna i stycken.
Samarier och judar är kända fiender.
Det vet jag. Vi visste att resan var strapatsrik.
Men det är som om han medvetet gör det svårt att följa honom.
No comments yet. Be the first to leave one.