The Terror

Chester, vi kan inte sia om framtiden. Den påverkas av många.

Mrs Furuya, ni behöver inte göra det här.

Det är klart om en vecka.

Sen ordnar sig allt.

TERMINAL ISLAND SAN PEDRO, KALIFORNIEN, 1941

Furuya-san, jag beklagar er förlust.

Le, min pojke.

Din mamma ser dig.

Mamma, pappa.

Ett foto.

Furuya-san, med er frus porträtt, tack.

Du glömde det här.

Ynkrygg.

-Ett omen från andra sidan havet. -Prata inte strunt.

Alla ser det ju! Inte ens de döda får vila.

-Vi är inte i Japan längre. -Precis!

Vi glömmer när de gamla andarna kallar på oss.

En ande?

Efter så många år? Så många mil?

Pappa, vill du kolla fångsten?

Du, tjockis!

Kämpa mot fisken. Du är mästaren.

Jag vägde 50 kilo

när jag blev San Pedros tonfiskboxningsmästare.

Boxades du mot en tonfisk?

1915.

Jag kom hit från San Francisco.

Jag var teodlare, hade aldrig fiskat.

Men jag tog en tonfisk på 90 kilo nere vid Newport Bay.

Jag drog in den.

Fisken satt på däck, så här.

Jag slog den i skallen, knockade den.

Ett slag!

Efter det blev jag San Pedros tonfiskboxningsmästare.

Sportfiskar vi nu?

Sju till oss.

Fyra till havet.

För turen.

För mrs Furuya.

Det var bakemono på begravningen.

Känner du till bakemono?

Den sorten man ser eller bara känner?

Lägg av. Jag trodde att vi hade lagt allt mossigt bakom oss.

Även om de finns, varför skulle de komma hit?

Vi gjorde ju det.

Chester, gör lite nytta nu.

Härlig fångst till er, mr Grichuk!

Vattnet är kallt idag.

Bra för makrill.

Henry-san, du säger att allt är bra för makrill.

Jösses.

Vad är det här?

Du kommer att ge mina flickor en hjärtinfarkt.

För mycket bifångst. Det krävs tio flickor för att sortera allt.

-20 per ton. -Mr Grichuk, priset är 40.

20. Vissa tycker att jag inte ens ska köpa av er.

-Du vet hur de snackar nu. -Kanske för kallt.

Bottenfisken simmar upp.

Mr Grichuk, min far har gett konservfabriken

buktens finaste fisk i åratal. Han förtjänar 40.

40 dollar är för ett ton makrill, pojk.

Inte makrill blandat med rocka, bläckfisk eller nåt annat.

Vi sorterar allt själva.

Vi tar bort skräpfisken. Den är faktiskt bättre matfisk.

Men ni ska få er makrill, för 40 per ton.

Vill du vara kapten? Lär dig fiska.

-Henry-san! -Chester!

Tjena, Chet.

Läget, kusse?

-Vilken rishög. -Packard.

Bara sex japaner på ön har egen bil.

Det här är Marlon som jag har berättat om. Från flottbasen.

Jaså, du är hakujin som åker till L.A. hela tiden.

Ignorera honom. Han tror att jag aldrig ska lämna ön.

Jag har biljetterna till imorgon.

Vi ska ta med Walt Yoshida på bio.

I sista sekunden på Orpheum. Gene Autry.

-När får du komma loss? -Inte förrän om åtta timmar.

Hela kusten är på helspänn.

Jag ska hålla utkik efter spioner, särskilt japsare.

Du, Marlon.

Håll min son borta från flottbasen, okej?

Ser de honom vet de inte vem de ska skjuta.

Ditt hjärta slår så snabbt.

Du sa att du var erfaren.

Det är inte det.

Men din pappa är hemma.

Påminn mig inte.

Okej. Då kan vi låta bli.

Eller så gör vi det.

Och inte säga nåt.

Ja.

Det låter bättre.

Du.

Har du det?

Ta det mörkare först.

Gaio. På den andra dagen tar du det ljusare. Toki.

När det börjar blöda

kan du sluta.

En förolämpning mot Gud.

Min far skulle dö om han visste.

Det har dödat oss.

Vad ska vi göra efter det här?

Jag har inte tänkt så långt.

Allt jag ser är mrs Furuya.

Liggande där. Sminkad och fin.

Sluta! Klandra inte dig själv.

Hon tog sitt liv efter vår fråga.

-Hon valde att ge dig det här. -Hon ville egentligen inte.

Hon försökte hjälpa oss med det hemska vi gjorde, och nu...

Så...

Vad gör vi nu?

När det är klart,

säg till din far att du mår bra.

Matförgiftning.

Du måste gå till en läkare.

När det är jul...

...kan vi glömma det.

Allt.

Du läser till sköterska

och jag ser landet.

Ingen hindrar oss.

Vet du...

Pappa har alltid velat att jag ska bli nunna.

Kanske som botgöring för min mor.

Jag hade tänkt göra det.

Syster Illuminata.

Men en dag insåg jag att det var bara för att jag gillade hur det lät.

Inte saken i sig.

Hur som helst...

Jag har alltid velat berätta det, men det har inte blivit av.

Jag önskar att jag hade kunnat ta med dig i farsans Packard.

Den är svart.

Jättefin.

Han kör den bara runt, runt på den där lilla ön.

De flyttar från en ö till en ännu mindre ö.

Den är hela deras värld.

Jag klarar det inte.

Tack för det här.

Du borde nog gå först.

Om kvaliteten på fångsten försämras måste du anpassa dig.

Förlåt, mr Grichuk, men det är samma kvalitet.

Du säger det, men titta.

Maskinerna är anpassade för makrill på runt 250 gram.

Din småfisk måste flickorna dela för hand.

Du måste förstå att jag inte kan betala 40 för det.

Okej. Hur mycket?

Jag vet inte. 20?

15? Vad tycker du att det är värt?

Fan.

Herregud! Hjälp! Hjälp! Hjälp mig!

Stan?

Stan, vad hände?

Gick det bra?

Chester? Kvällsmat.

Hej.

Tack för att ni väntade.

Det ser jättegott ut.

-Väntar vi inte på Walt? -Han är hemma och förbereder sig.

Betty seglar tillbaka från Tokyo. Walt har inte sett henne på ett år.

Hon har en termin kvar, men man måste passa på.

Bröllopet blir i mars.

Och snart ett barnbarn.

Det är nu våra frön bär frukt.

Så är det.

Har de inte sagt att jag flyttar till fastlandet?

Alla tidningar söker fotografer på västkusten.

Vi får se.

Vad då, ska jag kånka fisk hela livet?

Chester, det är tryggt här. Ett bra liv.

Det är krig i hela världen.

Så många som dör.

Jag minns för 23 år sen, när jag seglade i tre veckor

med bara ett foto på honom.

Jag blev så lättad att han såg ut som på bilden!

Livet är hårt, Chester.

Man måste ha en familj.

Fråga mrs Furuya, vet jag.

-Nu äter vi. -Ja, nu äter vi.

Förlåt för det där.

Det var uppfriskande.

Jag har gått ut med en hakujin från flottbasen.

Så jag tolkar det här som att mina föräldrar inte vet nåt.

Seriöst?

Det är bäst att det förblir så.

-De skulle dö. Eller jag. -Har du inte sagt nåt till Walt?

Nej. Min bror är väldigt japansk.

Han skulle inte ens förstå.

Vet du vad som skrämmer mig?

Att Hideo Furuya drack sig stupfull,

slog sin fru och vaknade utan minne av det,

såg blåmärkena och slog henne igen

i tron att hon var otrogen.

Det är ett monster.

Var det här?

Var det här mrs Furuya gjorde det?

Polisen har stövlat fram här.

Men om en vecka kommer det knappt att märkas.

Vet du varför?

Jag...