The Dead Center

Behåll trycket mot såret.

Fortsätt med hjärtlungräddning.

Miss Lewis, du vet att du inte ska vara här.

När blev du inskriven? Igår kväll?

Det är inte min födelsedag, miss Lewis. Tack.

Travis!

Kan vi visa miss Lewis var hennes frukostbricka är?

- Gladeligen. - Tack.

Vet du vem som var i tjänst igår? Vad fan gav de henne?

Jag vet inte, men jag kan kolla.

- Morgonmötet börjar vid 10. - Ja... Vilka kommer?

Dr Morgan är här, dr...

Släpp ut mig! Släpp ut mig härifrån!

Vad fan gör jag på den här saken? Jag tycker inte om det.

Hon hör ljud som inte finns och hotar att begå självmord.

Lugna ner dig, miss Russell. Du tänker inte tydligt.

Mina tankar är mycket tydliga.

Hon blöder ner allt. Ta henne till akuten, vi kan inte ta emot henne så här.

Tyvärr, Darcy. Avdelningen är för akut psykiatrisk behandling.

Vi kan bara behålla patienter under en kort period

när de genomlider en akut psykisk kris, sen måste vi skriva ut dem.

Jag vill inte gå hem.

Hur står det till, Anne?

Vad tror ni om killen i trean? Har han lugnat ner sig?

Jag funderade på att lossa banden.

Jag skulle inte göra det. Han har sovit hela morgonen.

Vänta tills drogerna avtar, annars försöker han rycka ut naglarna igen.

Säg inte ett ord. Jag känner dig, men du känner inte mig.

Kevin Burke är tillbaka. Ska vi tygla honom?

Nej, gör inte det. Han är inte farlig.

Okej, släpp in mig.

Nej, nej, nej! Inte! Inte alls!

Dr Graham, Metro Hospital har fått in ett självmord.

Hinner du undersöka det idag?

Visst. Inga problem.

- Vet du inte? - Nej, jag vet inte.

Ursäkta?

Dr Edward Graham, rättsläkare. Jag ska undersöka gårdagens självmord.

Vi diskuterade precis fallet. Vi har ett problem.

God morgon, mr Alan. Jag har med mig frukost.

Jag måste bara kolla dina värden, sen får du äta hur mycket du vill.

Hallå?

När blev du inskriven till det här rummet?

Vi sätter dig upp. Så där ja. Bra.

Hör du mig?

Jag ska bara hämta hjälp.

God morgon.

- Var han så här när du hittade honom? - Ja.

Hör du mig? Vet du var du är, herrn?

Lungorna är rena, hjärtat slår bra. Hans medicin kanske tog slut.

Klä på honom och ring psykvården. De kanske kan...

Jag har en ny behandlingskandidat.

- Vem gäller det? - Patienten heter Kevin Burke.

Metamfetaminmissbrukare, deprimerad. Jag har behandlat honom förr.

Den här gången har han chansen att vända sitt livet.

Det står här att vi gav honom en chans förra året.

Då gick han härifrån efter ett par dagar.

Ja, men det här är en möjlighet.

När de avbryter behandlingen tvingas sjukhuset betala för hela månaden.

Sarah, det är annorlunda nu. Kevin har gjort ett avgörande framsteg.

Säg mig... Var är Kevin Burke nu?

Har du redan skrivit in honom?

- Självklart. - Självklart gjorde du det.

Det är bara tillfälligt tills vi kan ordna en långtidsbehandling.

Jösses, Daniel. Är han en fara för sig själv eller andra?

- Han har en allvarlig nedsättning... - Är han en fara för sig själv eller andra?

Anser du att vi ska rehabilitera missbrukare?

Vi har tagit in alldeles för...

Rehabilitering? Det är vi som ger ut drogerna.

- Faran är att inte behandla dem. - Daniel, du kan inte...

Vi kan bara erbjuda dem en stunds klarhet

och hoppas att det blir till timmar.

Jag vet att jag kan hjälpa honom, men du tillåter det inte.

Daniel, du är alldeles för bekväm med mig.

Jag hade tänkt vänta med att berätta det här.

För stunden måste alla inlagda godkännas av mig.

- Skämtar du? - Nej, det gör jag inte.

Så du ska personligen övervaka varenda konsultering?

Nej. Bara du.

Du, Doc...

Vi har en utvärdering. John Doe.

- Vet ingen var han kom ifrån? - Det verkar så.

Hur är det ens möjligt?

Hej, jag är dr Forrester.

Vet du var du är?

Hör du mig?

Du vet vad som händer om vi inte lägger in honom.

Han läggs i något hörn och blir bortglömd.

Du kan inte tänka så häromkring.

Ursäkta?

Kan du upprepa dig?

Och hur känns det?

- Jag förstår. -Hörde du det? - Vad?

- Han talade. - Gjorde han?

Han säger att han lider av depression, självmordstankar och vill skada sig.

Hörde du inte det?

Han är en absolut fara för sig själv. Jag skriver in honom på en 5150.

Kontakta neurologiska avdelningen.

Travis...

- Allt pappersarbete går via mig. - Som du vill.

- Nordöstra polisdistriktet. - Inspektör Lawson, tack.

Ett ögonblick.

Dr Jones till rum 226, tack.

Jag ska ta din bild, okej?

Håll fast honom!

Lugna ner er. Killar, lugna ner er.

Hej. Hallå.

Bekymra dig inte om dem. De kommer inte att göra något.

Jag ska ge dig en injektion. Det är för ditt eget bästa.

Medicinen kallas benzodiazepine.

Det påverkar dina nervsignaler. Lugnande, men helt säkert.

Det är allt, okej? Det är ingen fara.

Jag vet att du är rädd. Du var i katatoni.

Det innebär att du inte kunde tala eller röra på dig.

Och när någon vaknar upp för snabbt, precis som du gjorde,

så kan det vara förvirrande.

Så sätt dig ner. Känn dig bekväm.

Alla är lugna. Ingen kommer göra dig illa.

Minns du hur du kom hit? - Kan jag få en bombullsudd?

Inte? Det gör ingenting.

Det kommer att sticka till, okej?

Du kommer att känna dig trött, men det är ingen fara.

Du behöver vila. Du var väldigt duktig.

- Gjorde han dig illa? - Nej, jag mår bra.

Låt drogerna göra sitt. Lägg honom i ett enskilt rum.

Absolut.

Floyd, kan du låsa upp nummer fyra?

Visst.

- Lång natt? - Inte så farligt. Bara den här killen.

Bara den här killen?

Är du redo? Vi lyfter på tre: Ett, två, tre.

Killen är tung.

- Tack så mycket, Floyd. - Ingen fara.

Sluta, sluta, sluta!

Trav, är du okej?

Jag tror att jag måste gå hem.

Vad?

Tänker du stänga dörren?

Gå tillbaka till era rum.

Jag ringde stationen 50 gånger.

Ingen ringer tillbaka.

De säger: "Rör ingenting."

Det kostar mig. Dyrt.

Jag beklagar att du behövde ta det.

Var du här när det hände?

Ja. Det var jag som ringde in er.

Det var en massa galna skrik och rop.

Det lät som killen bråkade med någon.

Fram och tillbaka, helt galet.

Jag knackade på, men han öppnade inte.

Jag låste upp, men killen slog igen dörren framför näsan på mig.

Då ringde jag snuten.

De slog ner dörren och hittade honom i badkaret.

- Ingenting hjälper. Jag blir inte bättre. - Du måste tala med mig.

Ingen blir bättre. Jag tål inte stället.

Jag blir inte bättre. Jag kommer dö, du kommer dö.

- Jag tål inte stället. - Varsågod.

Ingenting hjälper. Jag blir inte bättre. Jag kommer dö, du kommer dö.

Miss Lewis, hur mår vi idag?

- Är du klar att åka hem imorgon? - Ja, dr Forrester. Jag ska åka hem.

God morgon.

Sätt dig ner.

På sängen blir bra.

Snälla, sätt dig.

Jag måste ut härifrån. Kan du få ut mig?

Inte för stunden.

Du måste hållas under observation i tre dagar.

Och när du mår bättre så släpper vi ut dig.

- Jag måste gå. Jag måste gå nu. - Vart ska du gå?

Jag vet inte. Jag vet inte. Jag måste bara.

Sätt dig ner så pratar vi. Vi kanske kommer på det.

Hur hamnade jag här?

Betyder det att du inte minns hur?

Vet du vad du heter?

Nej.

Har du någonsin tagit medicin mot depression?

- Bipolär sjukdom? Schizofreni? - Nej. Jag vet inte, jag vet inte.

Huvudvärk då?

Ja. Ja.

- Kan du beskriva dem? - Fruktansvärd.

Fruktansvärd huvudvärk. Den lättar aldrig.

Men du påstår att du inte tar någon medicin?

Jag vet inte. Frågade du inte just det?

Jag gjorde nog det.

Vet du vad, vi provar något nytt.

Men jag vill att du blundar, om det är okej?

- Okej? - Okej.

Kan du föreställa dig hur din mamma ser ut?

Vad är det?

Är du okej?

Nej, jag minns ingenting. Jag minns ingenting.

Lugna ner dig. Berätta vad som händer.

Det ringer.

Berätta vad som händer. Kan du prata?

Ringer. Stoppa ljudet.

Vad ringer?

- Har Travis kommit in? - Nej, inte än.

Jag väntar på dr Stoltz.

Kan du kontakta IT-avdelningen? Be dem att ställa en dator i fyran.

Visst. Vad gäller det?