Elite (Élite)

Hej, allihopa!

Jag vill utbringa en skål för alla sistaårselever.

Skål för friheten och för att kunna göra vad fan vi vill.

Och skål för att vi får lämna den här jävla skolan en gång för alla!

Måste du spy?

Kom.

Du gör så att jag ramlar.

Vad fan har du ätit? Din spya är rosa.

ELITSKOLAN

Är inte du lite gammal för Las Encinas?

Jag kunde ha hämtat avgångsvederlaget åt dig och besparat dig besväret.

Vad gör du här?

Vet pappa och mamma?

Ja, pappa sa att du skulle vara här.

Jag ville hålla dig sällskap, du hatar ju skolan,

och se om den hade förändrats.

Spoilervarning: Nej.

Jag ser det.

Fast det där är nytt.

Jag vet inte vad det är.

-Alumnis logga. -Va?

Till er sistaårselever:

Under den närmaste timmen ger Virginia er tillfälle

att bekanta er med vår nya och bättre alumniförening Alumni.

Det rekommenderas men är frivilligt att delta.

Närvarokontroll görs.

Min bror Héctor och jag Emilia väntar på er.

Skynda er, annars kommer ni för sent.

Varför känner inte jag, som tidigare elev, till Alumni?

Stipendiater är inte välkomna.

-Och varför känner du till den? -Lu hjälpte mig att få en plats.

De har ett otroligt kontaktnät.

Jag fick min praktikplats på FN via Alumni.

Trots de där två.

En stipendiat som jag är inte en ideal skolrepresentant utomlands.

De gjorde allt för att stoppa mig.

Kräk är vad de är. Passa dig för dem.

Behövde ni verkligen renovera en hel paviljong?

Ni skulle ju bara köpa nya möbler.

Alumni behöver en lokal som passar de nya aktiviteterna.

Vilka är de?

Du är så motsträvig, Virginia.

Jag förstår inte varför ni behöver en lokal

när jag kan sköta Alumni från en mapp på datorn med...

Det är en orsak till att du inte längre ska vara ansvarig.

Vadå?

Allt detta har skänkts till skolan av våra föräldrar.

Bli du arg om du vill, men du har inget att säga till om.

Som om hon nånsin haft det.

-Men... -Ville du säga nåt?

Jag sätter föräldrarna på högtalaren så att de också får höra.

Är det inte snyggt?

Väldigt tilltalande.

-Visst? -Jättefint.

Nu är du tyvärr tvungen att gå, Virginia.

Snart kommer eleverna hit.

De kan inte slappna av om du är här.

Ska jag följa dig ut?

Tack, men det behövs inte.

Vi måste göra det klart för henne att ingen kommer hit oinbjuden.

Jag är Alumnis ordförande.

-Helrenoverat. -Helrenoverat.

Detta är min syster och vice ordförande.

Läsåret närmar sig sitt slut.

Förhoppningsvis klarar ni er examen och lämnar skolan,

men varken skolan eller vi vill att det slutar där.

Vi undrar när vi ses nästa gång.

Vi har jobbat hårt och lagt mycket pengar...

-Det är Alumni värt. -Ja, Alumni är värt det.

Vi ville skapa ett rum där man kan koppla av,

vara sig själv och tillbringa fritiden med likasinnade, nätverka...

Bara några få utvalda får en inbjudan.

Och just nu söker vi nya medlemmar.

Las Encinas tre grundpelare är disciplin, excellens och meriter.

Medan våra är nöje, frihet och kontakter.

Den som vill vara med behöver en fadder som avgör om ni är av det rätta virket.

Bara en kandidat per fadder. Börja leta på en gång.

Kom ihåg att vi vill att Las Encinas...

Héctor?

Vi vill att Las Encinas ska vara en del av era liv för alltid.

"En del av mitt liv", sa hon. Det kan hon fetglömma.

Det allra sista jag behöver just nu är en klubb som drivs av två mallgrodor.

Jag vill för fan bara få lämna skolan och aldrig sätta foten här igen.

Det gäller oss alla.

-Det känns sorgligt att sluta. -Tro mig, den känslan försvinner fort.

Dalmar!

-Hej! -Hej.

-Hur mår du? -Bra. Själv?

Det var som fan... Är de ihop nu, eller vadå?

Det verkar så.

Du ångrar att du släppte taget om henne, va?

Om du inte hade lekt med hennes känslor...

Ska du säga? Efter det du...

-Efter vadå? -Kom, vi måste prata.

Om Sonia? Släpp det, Nico.

Får jag låna henne en stund? Klarar du dig utan henne?

-Vet inte. -Inte jag heller.

-Jo, kom nu. -Nej...

-Få inte panik över uppehållstillståndet. -Ska en rik, vit spanjorska säga.

Jag bryr mig, men du måste sluta grubbla på det dagarna i ända.

Det leder ingenvart, men det ger dig magsår.

-Om vi gifter oss? -Va?

För uppehållstillståndet. Dum är jag inte.

Det är inte som på film. Man blir inte spansk medborgare så lätt.

Nej.

Ursäkta.

Förlåt för att jag stör dig i vad du nu gör...

Jag hade glömt

att du pluggar här.

Känner vi varandra?

Jag känner igen dig.

Från Instagram.

Men jag visste inte att du gick här.

Och när jag såg dig förut...

-Det var en chock. -Jaha.

Trevligt att träffas. Vad vill du?

Jag försöker bara vara trevlig.

Trevlig och samtidigt halvnaken?

Ja, jag är halvnaken.

Härifrån...

...och hit.

På allvar nu... Jag vill bli din fadder i Alumni.

Va?

Alla kandidater behöver en person som går i god för dem.

Vem vore bättre än ordföranden?

Jaha, ja...

Jag måste väl också vara intresserad av att gå med?

Klart du är.

-Tanken har inte ens slagit mig. -Det finns inga skäl att avstå.

-Nämn ett. -Såna som jag har inget där att göra.

-Såna som du. -Jag hör inte hemma där.

Jag tror att du passar perfekt där.

Ska vi ta en dusch?

I den här värmen...

Vad gör du?

Titta på, du.

Jag gillar det.

Vad betyder tatueringen?

Det är en universitetsgrej.

Kom förbi klubben, så visar jag dig runt. Bestäm dig när du har lärt känna oss.

VIDEOSAMTAL

JOEL RINGER

-Helt otroligt, alltså. -Tänk på saken.

Hör du hur du låter, vad du ber mig om?

Varför skulle jag dumpa Eric? Vi har det jävligt bra ihop.

-Du ger honom inte stabilitet. -Vad vet du om det?

Chloe...

Vi måste till stationen.

Vi pratar mer sen.

Mamma?

Din mobil var inte på. Vad skulle jag göra?

Hennes version är väl inte övertygande om polisen fortsätter fråga ut henne.

VAD TROR DU HÄNDE?

JA, VAD HÄNDE?

Vad jag tror hände? Jag tror inte, jag vet.

Chloe knuffade Raúl, om så fysiskt eller mentalt.

Strunt samma. Det var hon.

Om jag har bevis? Nej, vännen.

Då hade hon suttit i fängelse.

Jag är säker men saknar bevis. Nån måste ha sett nåt.

Den som tittar på det här och själv såg nåt,

vad det än må vara, träd fram och berätta.

Hur många gånger ska vi bli förhörda? De är ute efter oss.

-Vi lämnar landet. -Inte igen.

-Vilka är alternativen? -Ska vi överge Iván?

Han vill inte veta av oss.

Dessutom lovade jag att åka härifrån...

-När lovade du det? -Innan han åkte.

I utbyte mot vadå? Det är inget man lovar bara så där.

Inte i utbyte mot nåt.

Om min son inte vill veta av mig, åker jag väl till Buenos Aires.

Så vad gör du kvar här?

Jag väntar på att han ska komma tillbaka och få chans att prata med honom igen.

-Det är faktiskt sant. -Men inte det om utbytet?

Alltså...

Varför frågar jag ens?

Hör på nu.

Har det slagit dig att det som hände ditt psykfall till ex,

och att han föll fritt, är ett tecken på att åka härifrån?

Mamma...

Jag börjar äntligen passa in. Jag har en kille som jag trivs med.

Du och jag står ut med att bo ihop.

Jag stannar.

Prata med Iváns pappas advokat.

-José Luis? -Anlita honom.

Vet du vad han kostar?

-Knulla honom och få rabatt. -Din lilla...

Hallå!

Jag bad Club de Lago om referenser. De har bara bra saker att säga om dig.

Jag skulle vara stolt över att ha dig som barchef.

-Det märks inte på lönen. -Jag lovar att den blir högre sen.

Och fram till dess? Då får jag betalt i att synas.

-Det är alltid samma visa. -Kan du börja imorgon?

Ni utnyttjar de behövande.

Välkommen ombord.

Du behöver inte göra det om du inte känner dig redo.

-Ingen brådska. -Jag måste börja leva mitt liv igen.

-Du verkar inte redo. -Jo. Mateo tycker det.

-Jo, men din terapeut... -Jag vet att du inte gillar honom.

-Du är så jobbig. -Nu börjas det igen...