Forever (Resten af livet)

RESTEN AV LIVET

-Har ni inte mer Nutella, pappa? -Inte om det inte står där uppe.

Vi äter inte så mycket av det. Vi vill hellre ha ost.

-Det tycker du inte så bra om, va? -Jag hatar er stinkost.

Det är kallt!

Du är så dum.

-Vad är det för ett? -Det vi brukar ha. Colombia.

-Jag vill göra mitt nya till mamma. -Det kan hon ju få i kväll då.

Jag rostade det för fyra dar sen så det skulle vara klart nu.

-Bara häll ut det och gör ditt då. -Är det inte lite slöseri med kaffe?

-Du är så äcklig! -Line, ni väcker mamma.

Så! I med flaggorna, tokstollar.

-Vi får inte glömma den till bordet. -Den tar jag.

-Vad är det där för nåt? -Ett fiskespö.

Då kan jag komma ut och fiska med pappa. Det vill han nog inte.

-Det har du inte tålamod till. -Kan jag be att få rullsyltan?

-Vem har lagt upp den så där? -Line.

-Jag hittade inte ditt fina fat. -Det är i skåpet, som vanligt.

-Jag kunde bara inte se det. -Det blir strid om att få ärva fatet.

Hoppas det. Det är ett så fint fat som jag ärvde efter mamma.

-Det hade vi alltid rullsyltan på. -Det har du aldrig berättat förut...!

Du!

Nej, nu får jag komma till saken.

Då ska jag se... Är det skidstavar?

Nej, det är såna där till stavgång.

Stavgång? Det är det Birgit jämt gör.

-Ja, då kan du få med dina armar. -Såna ska ju du också ha.

-Jag ska hälsa från Henrik. -Tack, vännen.

-Vi borde träffas lite innan. -Nej, vi ska inte upp för det här.

-Det vill inte jag heller. -Jamen, det är ju din man.

-Jo, men först efter klockan åtta. -Vad säger du?

Det är så trevligt. Jag är så glad att ni kom på vår frukosttradition.

-Det är som när de bodde hemma. -Kaffe?

-Tack ska du ha. Är det det nya? -Nej, det är pappas mainstreamkaffe.

-Det duger tydligen inte i dag. -Du har ju berättat så mycket om det.

-Du får det i kväll. -Nu kommer Petra.

-God morgon. -God morgon, Petra.

-Grattis på födelsedan. -Tack ska du ha.

-Vill du ha en fralla? -Nej tack, jag har precis ätit.

-Jag har med mig en kexkaka till er. -Nej!

-Jag vill ha Petra som granne igen. -Henne kan vi inte undvara.

Tack för sjömansbiffen i går. Vad gott det var.

-Smakade det bra? -Ja, absolut.

Och vi har diskat skålen för hand. Inte i maskinen. Det vill du ju inte.

Nej, då hade du åkt på en propp.

-Ska du inte ha en kopp kaffe? -Nej tack. Jag har precis ätit.

-Men du kommer i kväll, va? -Jo, kanske. Om jag har tid.

-Halv åtta. Hinner du inte då? -Jo, det är möjligt att jag kommer.

Det vill vi att du gör, Petra.

-Hej då. -Ha det bra. Och tack för kakan.

Ja, det är bra.

-Jag vill inte slå gräs. -Du älskar ju att slå gräs, Nils.

Jag vill inte. Han retas.

Vad är det med dig? Du är väl inte sur?

Får jag inte ens en kram? Det var fint.

-Ni har tur som ska slå gräs. -Jag vill inte slå gräs utan dig.

Jag måste sitta på mitt tråkiga kontor.

-Varför det? -Vi måste se till att allt funkar.

-Jag vill inte slå gräs utan dig. -Du älskar att vara på marskleden.

-Han retas. -Retas? Vem retas?

Sist var Ulrik med och han tyckte det var kul att kasta gräs på de andra.

-Men Ulrik ska inte med. -Han är inte alls där.

-Du ska skälla. -Skälla?

-Du bestämmer. -Nej, inte på marskleden.

-Du ska med, Line. -Ja.

-Är det inte bra, det vi gör här? -Jo.

-Nils. -Ja!

Jag har sagt många gånger att du inte får kasta gräs på mig.

Nils? Är du säker på att det inte var du som retades sist här?

-Nej, nej, Line. -Du ska vara rädd om de andra.

Du ska se efter Andreas när han arbetar.

-Hallå, pommfritt! Läget? -Jag är inte din pommfritt.

Det är du lite när du retas. Hjälp mig och Alfred att kratta ihop.

-Hej. -Hej!

-Har du hoppat? -Vi har inte börjat på teorin.

-Är du inte nervös? -Nej, jag längtar.

-Hur högt är det? -Tusen meter.

Tusen meter! Du är inte klok. Det hade min son inte fått göra.

Ni rider och sånt. Det är lika farligt.

-Som att hoppa ut från ett plan? -Det är inte långt ifrån.

-Vi ses på lunchen, va? -Ja. Och tårta senare?

Nej, Maren, det hade jag helt glömt bort. Grattis på dig.

-Då har du inte köpt presenten i år. -Då hade du fått ett fallskärmshopp.

-Ja, eller hur...! -Vi ses.

-Så. -Då malde du det.

Det var bra. De har precis varit på Teneriffa.

-Det var ett försök att rädda det. -Tror du det?

Nuförtiden är det lätt att bli skild om det inte fungerar.

-Firade de inte silverbröllop? -Jo. Vi gav dem en slant också.

De var ju med på Johans 60-årspresent.

-Hej, Sonja. -Hej, hej. Vad kommer du med?

-Det är ett nytt kaffe från Etiopien. -Jaså?

-Har du köpt mitt Guatemalakaffe? -Nej. Jag brukar köpa ett annat.

-Varifrån kom det? -Colombia.

Du måste prova nåt nytt. Tror du inte att Johan skulle tycka det var kul?

Det vet jag inte. Vi är ju vanemänniskor.

Jag tror vi tycker bäst om det som vi brukar köpa.

Ta med smakprovet. Så kan ni prova det.

-Det kan vi visst prova. -Så kan ni se vilket ni gillar bäst.

Undrar om det inte blir det vi brukar köpa. Det är bäst.

-Ha det bra. Hej då. -Hej då, Sonja.

Du har det bra, va?

-Du och dina fina kaffebönor. -Folk är så jäkla fastlåsta.

De vet kanske vad som är gott.

-Hej, Thomsen. Vad ska du ha? -Jag ska bara ha det vanliga.

Kan du inte tänka dig att prova ett kaffe från Guatemala?

-Varifrån är det jag brukar köpa? -Colombia.

Nej, jag ska bara ha det vanliga. Det duger fint.

-Är allting som det ska vara? -Ja, ja...

Vi har egentligen allt som vi behöver för att kunna gå vidare.

Ultraljudet såg riktigt bra ut.

Jag har fått blodvärdena jag behöver.

Jag tittar på hormonvärdena, för ett är aningen förhöjt.

Men jag ser att det togs på morgonen.

Om man tar det när man vaknar blir det ofta högre.

Så du får ta det igen.

Annars är nästa steg att du får börja med hormonstimulering-

så man kan styra din ägglossning-

-och optimalt sett göra så att det bildas två ägg i stället för ett.

Okej.

Han hade tagit hand om och vårdat fågeln i flera veckor.

Så ska han sätta ut den igen på Rømø.

Så han kör dit, sätter den i vattenkanten och går.

Men fågeln har blivit kär i honom och springer ikapp honom.

Så han fick försöka igen och det bara fortsatte.

För att få ett slut på det satte han den i vattenkanten-

-och rusade till bilen för att komma iväg så fort han kunde.

Men plötsligt ropar en tyska till honom:

"Hallå, hallå! Ni har glömt er fågel!"

Så stod hon där med fågeln i handen och han var tillbaka på ruta ett.

Den fågeln hade jag nackat.

-Ja, det hade du nog. -Nu ska ni bara ta för er, allihop.

Det är en god kringla.

Knäckkakan är inte dum. Den är god.

-Kan du inte ge mig en småkaka? -Visst, älskling. En sån där?

-Det klär dig. -Vad klär mig?

-En sån liten en i knät. -Bara ignorera honom.

Pappa vill att vi spottar ut barn på löpande band. Det är nästan pinsamt.

Min storebror vill nog ha barnbarn.

-Allt i sin tid, okej? -Ni blir ju inte yngre heller.

-Otterup får nog stryk i helgen. -Av TMT?

Nej, fan. De spelade skitkasst sist.

Det är möjligt, men den här gången blir det jävligt lätt.

Tur att det inte är jag som blir hembygdsförrädare.

Passa dig!

Vill ni inte ha med er nåt av det här hem?

-Jo, men bara en liten bit. -Du ska också ha, va?

-Guldkaka? -Japp.

-Ska du med på handboll i helgen? -Jag?

-Du kommer tycka det är roligt. -Det vet jag faktiskt inte.

-Kom ihåg att vi tränar på söndag. -Ja, ja. Det är på lördag de spelar.

Det kunde vara trevligt att ha med sig sin lillasyster.

Du.

-Aj! -Jag måste ta rejält tag.

Jag trodde inte du klämde så hårt. Du måste akta mitt magskinn.

-Det står... -Ja, jag tror att det är rätt.

-Vänta, vänta. Du måste säga till. -Okej.

"Ett, två, tre, stick." Inte bara "Stick". Va?

Jag säger till.

Ett, två...

Bara tryck där nere. Ja, den.

-Var svänger man då? -Då kan du svänga där. Så där.

-Okej. Du spelar bara. -Ja.

Så.

-Var det hemskt? -Jag tycker faktiskt det var okej.

-Du var riktigt duktig. -Det var du med. Är du okej?

-Dog du redan? -Det är nåt som är fel.

-Du är så himla dålig. -Hallå.

Vad gör du? Nej, vad kass du är.

Du ska trycka här nere.

Det är nästan som när vi var i simhallen när vi var små.

-Slushy och pommes. -Ja.

Det var det bästa när man simmat.

Och när det var korvbitar i. Det fick man på vissa ställen.

Extragrillade.

Det var tider.

Ja, det är bra.

Hov.

Andra hoven.

-Får du nån rätsida på det? -Ja. Jag ska inte ha kaffe, tack.

-Vad vill du ha då? -Ingenting.

-Vad sägs om lite juice? -Nej tack.

Alltså, ni är baske mig ofta på bageriet, pappa.

Vi måste ju ha kaka när vi dricker så mycket kaffe.

Hur går det med att sticka?

Det är Henrik som gör det just nu, så...

Det är okej. Men alltså, det är en liten smula konstigt.

-Det... -Ja, ja.

Nu får vi se.

Då är det bara att hålla tummarna.

Ja, om det finns några ägg, så kan de inseminera.

Jaså? Jag trodde att de skulle få prova själva.

De vågar nog inte ta den risken om det nu skulle finnas några ägg.

-Det ska säkert gå bra. -Ja.

De är ju starka och friska båda två.

Ge mig en puss.

Jag ser fram emot att få se dig som mormor.

Det låter gammalt.

Hej. Jag ser att du har fyllt på där ute.

-Det lyckades inte den här gången. -Det var som fan. Vad händer nu?