The first 200 lines.
DEN 15 AUGUSTI 1969
- Hallå där. - Hur står det till, Frankie?
Buddy!
Buddy!
Du kan inte ta mig!
- Buddy! - Buddy!
Buddy!
Jag är snabbare än dig!
- Hej, Moira! Hur är det med dig? - Bara bra, tack. Du då?
Han dribblar och skjuter!
Buddy!
Jag fuskade inte! Målet gills.
Du tog mig nästan.
Drakdräparen!
Buddy!
Jag vann! Jag slog ihjäl draken!
Din mamma ropar! Du ska in och äta.
Resten av er också.
- Ja! - Jag slår dig nästa gång, Buddy!
- Hej där, Buddy. - Hej, mrs Ford.
- Har du stridit mot drakar? - Bara några stycken.
- Jag har några hemma hos mig. - Har ni, mr West?
- Kunde man få låna en sköld? - Vi får se.
Hälsa farsan din.
- Mamma ropar om kvällsmat, Buddy. - Tack, mrs Kavanagh.
- Det blir komage med lök. - Nähä.
- På bröd. - Nähä!
- Du är en elak gubbe, säger hon. - Då har hon rätt.
Snälla... Vi har inte gjort nåt!
In med ungarna!
Ge er iväg!
Vi vill inte ha bråk.
In med er!
Mamma!
- Buddy! - Mamma!
Buddy!
Mamma! Mamma!
Sitt still där!
Will!
- Mamma! - Will!
Ut med katolikerna!
Ta barnen dit upp!
Ut med katolikerna!
In i huset, mamma!
Vad är det som händer, mamma?
Håll kvar honom där!
- Vad gör du, mamma? - Stanna där, Will!
Mamma!
Nu är ni varnade! De jävlarna ska bort från gatan!
Och snackar ni med snuten ger vi oss på er också!
Ut med katolikerna!
Bort från gatan!
Undan!
Herregud...
Det var ett chockat Belfast som vaknade upp efter gårdagens upplopp.
De få katoliker som bor kvar i protestantiska områden var måltavlorna.
Deras hem attackerades och märktes ut, och kanske blir de ivägskrämda för gott.
Kommer dessa välintegrerade områden att kunna återgå till en fridfull vardag?
Hitåt, Frank.
Vi måste få upp barrikaden innan de kommer tillbaka.
- Ska vi använda alla gatstenarna? - Ja, vi behöver allihop.
De ska inte få komma igen, Paddy. Ni är lika välkomna här som vi.
Vi behöver fler fönsterglas. Fyra hus kvar, men inga glas.
- Fergus kom aldrig hem igår! - Jag såg honom nyss, han är på väg.
Vi måste göra det här. Polisen skyddar oss ju inte.
In med er, ungar. Ni får inte vara ute förrän det är säkert.
Baxa hit det där, Frankie visar vart det ska.
Hälsa Paddy att jag gick för att hämta verktyg.
Pass på där, vännen.
Troligast är att man sätter in militär -
- för att undvika fler sammandrabbningar mellan upprorsmakare och polis.
Ytterligare 600 man ansluter i eftermiddag.
Gatorna ska utrymmas!
Bort från gatan!
Vi är inte dumma! Ni kan inte hålla oss instängda.
Infanteriets tredje bataljon flygs in för att bidra med förstärkningar.
Även utegångsförbud har diskuterats.
Jag kom just från flygplatsen, och jag bor på den gatan.
Där är mina ungar. Jag bor i 96:an.
- Spring dit, fort! - Herregud...
Stopp!
- Vart är du på väg, då? - Jag ska hämta min man.
- Och var har han varit? - Strunt i det.
- Övergav han er i nödens stund? - Han jobbar i England.
- Med vadå? - Han är snickare.
Har han snickrat ihop några barrikader?
Han visste ingenting om allt det här, han reste hem till oss så fort han hörde.
Fint att höra, frun.
Hej...!
- De knep dig nästan, Steve McQueen. - Passa dig, Frankie.
Kom, killar.
Rymden, det sista gränslandet.
Rymdskeppet Enterprises färder...
- Gav de sig på er? - Nej, bara katolikernas hem.
De där grabbarna vill jaga bort dem.
- Inte besväras ni av katolikerna? - Inte det minsta!
De är vänner, de tillhör familjen.
- De skjuter bara med vänster fot. - Precis.
Min bästa vän är mrs Ganjawala. En indiska som går med mig till församlingshemmet.
Men deras currygrytor... Jag fick smaka en gång.
Jag fick ha blöja i en vecka.
- Will. - Förlåt, farmor.
- Hon klarar sig alltid... - Du lever bra på ditt jämnmod.
Men jag lär inte springa upp för Cave Hill i brådrasket.
Man vet ju inte hur allt det här påverkar deras skolgång.
Kan du stänga av teven och prata med farmor?
- Hej, farfar. - Hej, Buddy.
Ville läkaren undersöka dig igen?
Jag fick en remiss till sjukhuset.
- Gick du dit? - Det är meningslöst.
Jag tror att du har ett antal stora beslut att fatta.
Löste du det där lilla problemet?
Hallå, gossar. Vi är inte döva här.
Ja, vi har vänner bland protestanterna.
Men igår var de inga vänner längre.
Paddy Kavanagh sa att så länge katolikerna berättar allt dumt de gör för en präst -
- får de göra vad de vill och blir ändå förlåtna av Gud.
Paddy Kavanaghs familj flyttar snart, så han kanske bara luras.
De skvätter visst vatten på dem, sen blir allt bra igen.
- Varför ska inte ni också gå? - Vi måste prata om en sak. Gud förstår.
- Vad är det där? - Min lilla hemlighet. Seså!
Jag har fått för mycket Gud idag...
Gud får man aldrig för mycket av, säger farmor. Du kan behöva honom snart.
Sluta gnälla nu, så tar jag med er på bio imorgon.
Toppen! 5 äss i leken går på Capitol på eftermiddan. Paddy har sett den!
- En gangsterfilm? - Nej, en musikal.
Nähä! Det är med Lille John och svärd och allting.
Dina kusiner kommer imorgon eftermiddag. Släkten vill säga hej då till din pappa.
Ska du inte kämpa på barrikaderna, pappa?
Inget mer prat om barrikader nu. Det tramset upphör snart.
Det undrar jag.
Deppa inte nu. De där två får be för att oroligheterna tar slut.
Så väljer jag nån biofilm imorgon -
- sen glömmer vi alla dumskallar innan jag ska till jobbet.
Var det vår sida som förstörde katolikernas hus på vår gata, pappa?
Det finns inget "vår och deras sida" här. Inte tidigare, i alla fall.
Det är religionen som är problemet.
- Varför skickar du oss i kyrkan, då? - Farmor slår ihjäl mig annars.
Men pappa, om vi vore katoliker kunde vi strunta i kyrkan!
Och så kunde vi bikta oss nån gång ibland -
- och då måste de förlåta oss, och sen skulle man slippa kyrkan jättelänge!
Jag har inget emot katoliker, men det är en rädslans religion.
Protestanter - ni ska dö!
I svåra plågor! Och var kommer ni hamna -
- när ni lämnar detta förpestade jordeliv? Var?
Jo, det ska jag säga er.
Tänk er detta.
En vägkorsning.
I ena riktningen, en rak och smal gata.
I den andra, en lång och snirklig väg -
- som leder nedåt och bortåt mot ett okänt fjärran mål.
Den ena leder er till Herrens barms härlighet -
- där ni i evigheters evighet får dväljas i himmelsk kärlek!
Och den andra kommer att spy ut er -
- i en oändlig håla av svavelosande smärta, vämjeliga våndor -
- från vilken ni aldrig ens genom helvetets sju kretsar kan undfly!
Och jag frågar er här och nu...
vilken väg väljer ni?
Och så kollekten...
Tack så mycket. Det var riktigt bra.
KUNG ARTHUR "De vilar stilla, de jag älskar."
En skiva per smörgås, jag vill inte ge bort för mycket.
Vad beträffar den explosiva situationen i Nordirland -
- närmar vi oss ett läge där ni, som premiärminister i Storbritannien -
- finner det nödvändigt att ingripa med era befogenheter -
- för att tillmötesgå demonstranterna eller upprätthålla ordningen?
Skulle det behövas ryggar jag förstås inte från att göra det som måste göras.
Vi har bekymrat oss mycket över medborgarrättsfrågan i Nordirland, och...
Bilda kö för att få tillträde till gatan.
Vad har vi kvar nu?
Ingen kroppsvisitering, Frankie?
- Vem ska ni besöka? - Det vet du förbannat väl.
Jag följer frugan till hennes syster igen.
- Husnummer? - Det finns bara ett namn.
- Och vad är namnet? - "Rövhål."
Jättekul, Mack. Gå vidare då.
Strunta i deras namn och nummer så länge, vi vet var de bor.
Vad sägs om den här?
Tjusigt, Ginger Rogers.
Kom, Fred Astaire.
Man kan skilja dem åt på namnen.
Är han en Patrick eller en Sean, är han katolik.
En Billy eller William är protestant.
Det finns ju fler namn än det.
Det vet jag väl. Jag bara säger de självklara.
Maurice, då?
Vet inte.
Lillkillen Thomas på vår gata, vad är han?
- Helt klart protestant. - Nej, för han är katolik.
- Nähä. - Jo.
De brände ner hans hus för att hans familj är katoliker.
- Ja, vi har ju en kusin som heter Thomas. - Det är ju det jag menar.
Men hur tusan ska man veta, då?
- Man måste lära sig. - Av vem då?
Doktorn säger: "John, jag har dåliga och sämre nyheter."
John: "Vad är de dåliga nyheterna?"
Doktorn svarar: "Du har bara ett dygn kvar att leva."
John: "Vad kan vara värre än det?"
"Jo, jag har försökt få tag på dig sen igår."
- Varför behöver man veta? - De kanske attackerar när man är ute.
No comments yet. Be the first to leave one.