The Walking Dead

Under en lång tid kämpade vi bara för att överleva,

- vi försökte få tillbaka det vi har förlorat.

Den här familjen, min familj,

gjorde allt för att skydda varandra.

Nu kämpar vi för något annat.

Något större.

En ny början.

Men det har ett pris.

Det finns alltid ett pris.

Jag kände aldrig min mamma, Lori.

Min bror, Carl, drömde om en dag-

- då vi alla skulle leva tillsammans i frid.

Min mamma, Michonne, försökte lämna allt bakom sig.

Min pappa, Rick, sökte nåd.

Och jag?

Jag antar att jag också är en Grimes.

Jag tänker ofta på något som min mamma sa.

Stadga om rättigheter och friheter för gemenskaper.

Ett hemligt ordspråk hon delade med min pappa.

Det var som en lyckobringare.

För mig och RJ också.

Jag var rädd för att säga det högt.

Det var mycket jag inte vågade säga högt.

Men vi visste inte, när vi började med det här,

- att det här var dagen då allt förändrades för alltid.

Vet du något-

som kan leda oss till barnen?

När jag var soldat tog vi föräldralösa-

till stadens barnhem.

Vet du var det ligger?

Ta reda på det.

Nu åker vi! Kom igen!

Vet någon hur man faktiskt kör ett tåg?

Är det konduktör?

Jag tror att en av fångarna brukade vara maskinist.

Okej.

- Här, Maggie. - Tack.

Hur planerar ni att göra det här?

Vadå?

Att döda subban.

Pamela?

Andra har sina egna anledningar att åka tillbaka,

men vad mig beträffar,

är ingen av oss säker så länge hon lever.

Jag antar att du håller med.

Maggie,

du och jag,

vi kan få det gjort.

Vi behöver inte de andra.

Det finns inget "vi".

Kom här. Jag älskar dig.

Jag älskar dig med.

Var försiktig.

Du känner mig.

Det är jag alltid.

Jag håller ställningarna här.

Kom tillbaka oskadd.

Ja, ma'am.

Ta hand om er.

Jag är snart tillbaka, okej?

Ta hand om din syster tills dess.

- Okej? - Jag följer med.

Nej.

- Men... - Du behövs här.

Struntprat.

Det här är inte framtiden min bror ville ha.

Det är inte vad mina föräldrar slogs för.

Inte än.

Det vi gör kan hjälpa alla.

Inte bara oss, utan kanske alla överlevare.

Jag vill vara en del av det.

Förverkliga det min familj trodde på.

Vi har varit så fokuserade-

på vad som finns framför oss.

Men du tänker på framtiden.

Det är en bra sak.

Vi kanske borde alla göra det.

Okej.

Men håll dig nära mig, okej?

Kom.

Passar du honom?

- Ja? - Okej.

Vi är snart tillbaka. Tack.

Eugene.

- Är du okej? - Ja.

Tack vare din bror.

Varför sa du inget?

Det var säkrare för er alla.

Du är nu en av många-

som har räddat mig under åren.

Det glömmer jag aldrig.

Vad händer härnäst?

Ska vi försöka ge oss av?

Ni tre måste ligga lågt.

- Men vi kan hjälpa. - Vi förlorade i rätten.

Men vi blev hörda.

Folket är arga. Vi måste bara få dem arga nog.

Först måste jag samla tillräckligt med män villiga att störta Pamela.

Men om du och Max kan egga på allmänheten,

- kan det ge oss nog med tid att få saker på plats.

Hur kan jag hjälpa till?

- Har någon sett Mercer? - Stanna här, utom synhåll.

Jag upprepar. Har någon sett Mercer?

Ursäkta, sir. Vi måste gå.

Rose här.

Jag ser honom inte.

Han tar ett uttalande från ett potentiellt vittne.

Jag skickar honom till dig så fort jag ser honom.

Dags att gå.

Håll dig utom synhåll.

Vi är tillbaka så snart vi kan.

Låt oss påbörja cirkusen.

När vi väl är inne gömmer vi undan fångarna.

Jag hoppas Mercer är på vår sida.

Medan de försöker hitta Pamela,

letar vi efter Coco här.

Nedre distriktet? Varför inte godsen?

Mer pengar, fler patruller.

Vi sticker inte ut i distriktet.

Den här tillfartsvägen-

bör ta oss bakom barnhemmet.

Vi slår till bakifrån.

Ja?

Vi kommer att få tillbaka vår dotter.

Är det din tro som talar?

Min tro på dig, ja.

Jag är glad att du är här.

Häng den utanför när du är klar.

Konstigt att vara på en plats som denna igen. Med dig.

Va?

Förlåt för det som hände.

Tack,

men vi har inte tid för ursäkter.

Jag försöker kontakta killen som kan hjälpa oss.

Säg att jag är glad att vi hittade honom.

Hon är glad att vi hittade dig.

Vi har letat sedan Pamelas fest den kvällen.

Samhället kastade bort dig.

Du var desperat och arg.

Jag vet hur det är.

Jag ville att Pamela hörde mig, men jag borde inte ha skadat folk.

Det är mycket jag inte borde ha gjort.

Han är ledsen.

Du kan rätta till dina misstag.

Guvernören må inte ha lyssnat på dig,

- men snart kommer Samväldets folk att göra det.

Vi förtjänar att veta!

Berätta sanningen!

Inkompetens!

Du vet inte hur Porter kom undan?

Nej, ma'am.

Han fick helt klart hjälp.

Helt klart.

Det är många som är missnöjda med domen.

Det kommer att ta tid att gå genom listan över misstänkta.

Det har pratats om försvunna människor-

i Samväldet ett tag.

Vi har inte många svar,

men den gången kanske vi har tur.

Gör ditt jobb, Michael, innan fler blir skadade.

Håll ett öga på honom.

Genomsök varenda hem efter Porter.

Hittar ni honom, skjut honom.

Ja, ma'am.

Och folkmassan?

Ska vi skingra dem?

Nej. Vi ger dem något.

Om det eskalerar-

kan vi hantera situationen.

B 17.

SAMVÄLDET

Nu har vi chansen.

Nu har vi chansen.

Gå till träden.

Gå till träden.

Vad?

Jag tackade dig aldrig.

För att du ställde dig framför gevären.

Tack.

Varför gjorde du det?

Av många skäl.

Att dö som martyr...

...är för lätt.

Att du lever,

att du gör något positivt, det...

Det hindrar mig från att ge efter för ilskan.

Över vad jag har förlorat.

Jag vill inte leva de dagar jag har kvar-

i bitterhet.

Förstår du?

Jag ska inte ens vara här.

De döda kom för mig...

...och trots det ler jag.

Krig kom för mig.

Ändå ler jag.

Cancer.

Ändå ler jag.

Jag försöker i alla fall.

Jag försöker.

Så...